Rutiner

Gemensamt för alla informanter är vikten av att det finns rutiner kring överlämnandet när en elev byter enhet. Rutiner innefattar hur organisationen arbetar med överlämningar i stort. Alla informanterna berättar att de har överlämningar i augusti, innan eleverna börjar på höstterminen. Dock ser rutinerna lite olika ut gällande de elever som kommer från introduktionsprogrammen, om de har en mer ingående eller övergripande rutin i hur man förbereder eleverna i att komma vidare till ett program inom gymnasieskolan. Vissa börjar förberedelserna tidigt på läsåret och följs upp med jämna mellanrum senare under vårterminen. En av skolorna (skola D) har en mycket tydlig plan för överlämningar vilken finns nedskriven som en rutin som följs upp och ses över varje år. De har även ett särskilt team för tidiga överlämningar där den intervjuade informanten ingick:

35 …Vi har tre steg, jag har, jag ingår ju ett team för tidiga överlämnanden. Och det teamet ska ju fånga upp de eleverna som har det allra svårast. Som vi behöver planera lite extra, vara tidigt ute, vi startar redan veckan före höstlovet//…// nu ska vi ut på vår andra turné kan vi säga… (Informant 8)

Andra informanter behövde tänka efter om de över huvud taget hade rutiner och i vissa fall tycktes det saknas helt:

… inget rutinmässigt så där att vi sätter oss ner och har en överlämning för det är ju samma elevhälsa på programmen//…//så har vi ju inga överlämningar på våren. Vi vet inte heller om de kommer in. (Informant 6)

Det här med att de alla befinner sig på samma skola är något återkommande, och flera gånger uttrycks det att det är ett bekymmer när det gäller överlämningar. Det blir ibland enklare att prata med personalen, i stället för att skriva ner, eller dokumentera elevens stöd och anpassningar. Det uttrycks som att det fungerar bättre i överlämningar till andra skolor än när de sker inom den egna. På den egna skolan är det lättare ”att det faller mellan stolarna”:

Det som det fallerar på ibland är att de…går direkt till blivande mentor på det nationella programmet eftersom vi är på samma skola. (Informant 7)

Några av informanterna på nationella program tycker att det brister i rutiner gällande hur dokumentation ska lämnas över, att de saknar information eller att inte ”rätt” information står med. Det verkar också som att information stannar kvar på introduktionsprogrammet och att personal från nationella program får höra av sig när problem uppstår. Här önskar man i stället att informationen kommit tidigare, så de kunde föregå problemen. En informant sa att man förväntar sig när man tar emot elever från grundskolan att de överlämningarna ska vara på ett visst vis med bra information om vilka kunskapskrav som eleven uppnått eller vilket stöd eleven haft och behöver, dock påtalar informanten att kravet inte är lika stort på att den egna dokumentationen ska ha det.

Ja, i överlämnandet finns det alltid brister. Så är det, det kan vara att eleverna hamnar mellan stolarna, och lärare som inte har rätt information, eller inte dokumenterat riktigt som dom ska//…//det är alltid väldigt tråkigt tycker jag //…//att det inte blir lika höga krav på att skriva egna överlämningar. (Informant 6)

Något annat som tillkom i flera av informanters utsagor gällande hur de tycker att övergångar fungerar, är att det i rutinerna på en skola bör finnas utrymme för reflektion gällande elevernas individuella studieplaner, vilket resultatet visar här nedan.

36 6.1.2 Individuella studieplaner

Flera informanter, och särskilt de som arbetar på IM, nämner den individuella studieplanens viktiga del inför elevens övergång till nationellt program, att det är den som avgör vad som ska läsas, vilka mål eleven har med utbildningen och på hur lång tid eleven förväntas ha i att nå målet. Vissa elever har endast något enstaka ämne kvar, och då är planen kanske att klara av det på ett år, medan andra blir kvar på IM i tre eller fyra år med en fortsatt plan efter gymnasiet. En del informanter påtalar att vissa elever har praktik och att det då står i dennes studieplan. En informant som arbetar på IM berättar att de alltid, inför det att eleven börjar hos dem, har ett inskolningssamtal och att det är utifrån det samtalet som den individuella studieplanen skapas:

…sen har vi ett kartläggningssamtal//…//och läraren har sitt lärakännasamtal//…//då skapas ju studieplanen. (Informant 8)

Även om eleven inte kan påverka vad som skrivs i studieplanen, menar några informanter att det är viktigt att eleven blir informerad om vad som står i just deras plan. De individuella studieplanerna påtalas vara viktig på flera vis, dels för att, som informanten (informant 8) ovan sa, den skrivs tillsammans med eleven, direkt när eleven börjar på IM och därmed är det den som styr innehållet för vad eleven ska läsa. Den individuella studieplanen avgör även vilken klass eller grupp eleven hamnar i på IM. Då är det oftast antal betyg som avgör men i de fall där betygen inte är avgörande gällande grupptillhörighet, berättar en informant, att eleven oftast har en autismdiagnos. De eleverna kan i vissa fall även vara behöriga till ett nationellt program men väljer ändå att stanna på IM.

I klass d, e och f går elever som har det lite lugnare omkring sig, de flesta har en autismdiagnos där många har flera betyg med sig och en del faktiskt är fullt behöriga till både yrkesprogram och högskoleförberedande program. Men de väljer att gå kvar för att de inte fixar stora klasser. (Informant 3)

Flera påtalar att man kontinuerligt gör uppföljningar av studieplanen, minst en gång per termin, och att det görs tillsammans med eleven. En annan uttrycker studieplanens vikt genom att koppla den till elevens förmågor, att denne lyckas bättre genom att tillföra tydlighet i den och att den tydligheten innebär att inte lägga in för mycket som leder till att det blir för tungt och att man då i stället får ta bort ämnen och därmed kanske chansen att komma in på ett program känns långt bort, vilket gör att eleven känner sig misslyckad.

37 …se över studieplanen att det är väldigt viktigt tycker jag, att man hellre att när man gör en övergång från ett IMYRK1 _{eller ett IMIA}2 _{till ett IMV}3 _{eller till nationellt program att man ser} över studieplanen och inte lägger på eleven så att den sen måste ha ett åtgärdsprogram och så måste vi reducera och eleven känner sig misslyckad, för då hamnar vi i den här onda spiralen i stället. Jag är mer för att inte lägga på så mycket och sedan lägga på mer allt eftersom eleven klarar. (Informant 7)

På en skola (skola C) använder man sig av så kallade samordnare. De är två och arbetar endast på IM, i nära samarbete med övrig personal på skolan. En av deras uppgifter är just att se över, och ha koll på elevernas studieplaner samt att de finns med i övergången till nationella programmen:

…ser över organisationen och fundera på hur man kan få till rutiner, lite grann som arbetslagsledare//…//jobbar nära syv och arbetar med elevernas studieplaner. Är med i övergången till programmen. Är en väldigt bra resurs, och är inte gratis, bra att vi fått den. (Informant 6)

Flera av informanterna påtalade även fördelar med att de olika programmen finns inom samma organisation, att man lättare kan kontakta personal om frågor eller om problem uppstår. Man behöver inte söka efter om man undrar över något, vilket de menar att det kan bli annars: ”Fördelen är att vi kan kontakta berörd personal då vi är i samma byggnad” (Informant 2). På frågan om vad de anser viktigt och vad som de tycker saknas i övergångar, svarade några ett gott samarbete mellan personalen.

6.1.3 Samarbete

Flera av de intervjuade tar upp att samarbete mellan programmen är en förutsättning för att övergången ska bli så bra som möjligt, men att det ibland saknas. Hos personalen på introduktionsprogrammen uttrycks även en önskan om förståelse för vilken bakgrund eleven haft, vilka svårigheter skolan har inneburit för eleven innan den kom till introduktionsprogrammet:

Det är oftast ett gott samarbete, men det känns ibland som om de inte förstår vårt arbete kring eleven, vilken resa eleven har gjort under tiden den gått hos oss. De ser oftast till prestation och inte till individ, känns det som. (Informant 3)

Något annat som framkom i intervjuerna gällande hur informanterna upplever att övergångar fungerar, var att de anpassningar och stöd som eleven haft på introduktionsprogrammet ibland

1 _{IMYRK är ett introduktionsprogram man kan söka till direkt från grundskolan, utan att vara behörig} 2 _{IMIA menas här Introduktionsprogrammets individuella alternativ}

3 _{IMV menas här programinriktat val, där eleven saknar ett betyg i matematik eller i engelska men för övrigt är}

38

inte fördes över till nationella programmet. Det var även så att några tyckte att inte ”rätt” information dokumenterats.

6.1.4 Anpassningar och stöd

Flera av informanterna tog upp anpassningar och stöd, att då eleverna ofta har haft det genom hela sin skoltid, är bra om dessa förs vidare till mottagande program i förebyggande syfte. Flera informanter (informant 1, 5 och 8) säger att det i dokumentationen bör beskrivas framgångsfaktorer, vad som fungerar, vilka styrkor eleven har, samt vilka anpassningar som finns och varit verksamma. Även sådant som man bör undvika menar en av informanterna att det är av gagn för eleven:

Det kan ju också vara sådant som man absolut kan behöva undvika. Gör inte så här, för det blir de här effekterna//…//Sen kan man ju behöva fylla på med elevens skolhistoria för att skapa förståelse. (Informant 8)

En av informanterna, som arbetar på nationella program, menar att det ibland saknas stöd kring eleverna från introduktionsprogrammen. Att elever därifrån är i behov av ett mer påtagligt stöd men att pedagogerna som arbetar på IM inte ser det behovet då man kanske jämför med andra elever från IM, vilka har mycket större behov att tillgodose. Informanten menar att detta kan bli ett stort problem när eleven kommer till dem på programmet, att skillnaderna mellan programmen gör att eleven kommer att få det svårare än vad personalen på IM tror. Denna tillägger också att: ”En annan förklaring kan vara att personalen på IMIND4 _{har tappat}

referensramar lite till hur undervisning på nationella program genomförs samt nivån på undervisningen”. (Informant 4).

Några tar även upp att det inte får ta för lång tid innan anpassningar och stöd förs över till mottagande program samt att eleven bör vara delaktig i vad som lämnas över. Att man bör lyssna på eleven eftersom den vet bäst hur den behöver ha det. Även den egna planeringen inför mottagandet påtalas av några:

…Det gäller för oss att vi tänker till när dom kommer på ett nationellt program gällande överlämnande, anpassningar, mentorer så vi är bra förberedda. Men det viktigaste är att vi lyssnar på våra elever. Dom vet oftast vad som fungerar bra och inte. (Informant 2)

39

Inte alla informanter menar att det alltid är bra att dokumentation följer med eleven till nytt program. En informant var tvetydig, och menade att det ibland inte gagnar eleven att andra vet om det problematiska som funnits kring eleven:

…Ibland tänker jag att det inte alls är av gagn för eleven att lärarna vet om dennes problematiska skoltid. Att det i stället skulle vara bra om det var ett blankt papper… (Informant 3)

Men i det stora hela var alla överens om att anpassningar och stöd ska föras över till mottagande program och att dessa ska göras i god tid.

På frågan om hur de arbetar på IM i syfte att få eleven behörig, samt på frågan vilka framgångsfaktorer som de såg var fungerande i arbetet kring övergången till nationellt program, svarade flera av informanterna att de jobbade på att relationer mellan lärare och elev ska bli lyckat.

6.1.5 Goda relationer

Att skapa goda relationer är något som flera informanter menar är viktigt. Likaså hur man bemöter eleven när den kommer till sitt nya program, samt att ha en bra dialog med vårdnadshavare. Att arbeta relationsskapande, menar en informant, är ett ömsesidigt utvecklande där eleven nu under gymnasiet är mer mogen och därmed mer mottaglig för att skapa relationer. Informanten menar att eleven under grundskolan inte tog emot hjälp eftersom de då inte var mogna till att kunna göra det. Det är också så, menar informanten, att lärarna på IM är bra på att skapa relationer med sina elever, de vet vilka knappar man ska trycka på, genom att lyssna och vara en bra vuxen:

…det handlar ju också om mognad hos eleven, att det kanske inte hade gått att få en sån relation till den eleven på grundskolan//…//Att de känner sig lyssnade på sen tror jag att de blivit lyssnade på jättemånga gånger på grundskolan också//…// men de var inte mottagliga för det då//…//så att det är ju många på IM som säger att lärarna är så bra för att de lyssnar på en och så där, och det är att de är i mognad nu. (Informant 6)

Det anses särskilt viktigt med relationsskapande för elever som kommer från IM, eftersom dessa har en del skolmisslyckande bakom sig och många gånger en misstro till vuxna, ”många har så stor misstro till skola och vuxna att detta kan ta tid” (Informant 3).

Annat som informanterna ansåg var viktigt i övergångar var att eleven förbereddes i god tid på att byta miljö. Förberedelse har olika innebörd hos informanterna, vilket ses nedan.

40 6.1.6 Förberedelse

Alla informanterna nämnde att eleven behöver ha förberedelse på ett eller annat vis. Och överlämningar i sig är ju en slags förberedelse för eleven, särskilt de tidiga överlämningarna där man förbereder eleven genom att denne till exempel får komma och besöka det tilltänkta programmet.

Förberedelse, vilket två informanter tog upp, kan vara att det bör finnas en slags bro eller brygga från introduktionsprogrammet till nationella programmet, ”det skulle vara bra om man i större utsträckning kan ha en sorts säkrare brygga över till programmet, att eleven kan komma dit innan och skolas in i den nya verksamheten” (Informant 3). En annan informant menar att en brygga kan vara att hon som specialpedagog är med som en länk mellan IM och nationella programmet, när hon säger att: ”man ska ju fungera som bryggan över” (Informant 8). Bryggan menar hon kan vara både som en trygg person som finns med, och genom att man ser till att dokumentation skrivs och förs över.

Andra menade att eleverna behöver tid till att förbereda sig på vad nationella program innebär, de menar att eleverna från IM inte är vana att gå hela dagar, att ha längre lektioner och att befinna sig i större sammanhang.

Jag tror att undervisning och skolgång på IMIND under tiden eleverna är där behöver innehålla förberedelse för nationella program. Jag förstår att det kan vara svårt att från början göra det, men en succesiv förberedelse behövs och absolut längre skoldagar. (Informant 4)

En annan informant, som arbetar på IM, tar upp hur de förbereder eleverna genom att i studieplanen skriva in hur länge eleven förväntas gå på IM innan denne kan söka in på ett program, och att den klassen som eleven skrivs in i på IM är noga med att förbereda eleverna i klassen genom att ha längre ostrukturerade skoldagar samt längre lektioner.

I IM-STUD går elever som förväntas bli klara med sina kurser på ett år. Det kanske saknas något enstaka ämne. Deras skoldag är längre och innehåller mer ostrukturerade dagar med olika tider för lektioner och raster. Vi tänker att de skolas in i skolan på ett bättre vis genom att vara förberedda på ett nationellt program. (Informant 3)

Att eleven behöver ha tid att nå kunskapsmålen för att komma in på ett program eller tid att lära känna pedagogerna, att förbereda sig genom att ges tiden till att få göra det på ett eller annat vis, blir också tydligt i informanternas svar. Några av dem tar upp vikten av att inte rusa i väg, att inte påheja eleven till att bli klar på ett år, det får ta den tiden eleven behöver. ” man är för

41

snabb att putta in dem på nationella program. Eleverna skulle lyckas bättre, må bättre om de får stanna på sina IM-program längre” (Informant 7).

Samme informant (Informant 7) menar också att en del elever inte klarar sin examen, på grund av att den kommit in som IMV-elev (programinriktat val) därför att den inte är godkänd i matte eller i engelska, vilket följer eleven hela vägen. Det innebär att den har fler lektioner på sitt schema eftersom den även ska läsa grundskolekurs och gymnasiekurs samtidigt. Om eleven i stället gått ett extra år till på IM, hade den kanske lyckats bättre med att ta sin examen. Informanten

…framgångsfaktorerna kan vara att man inte just fokuserar på examen utan att man fokuserar på att bli en duktig yrkesperson. Om eleven och vårdnadshavaren är med på det från början så kan det bli fantastiskt lyckande för det. Mindre fokus på examen och mer fokus på att bli en yrkesverksam person… (Informant 7)

En informant tar även denne upp tiden på IM, att man ska ta vara på den genom att försöka bli godkänd i så många ämnen som möjligt på IM innan de söker. Hon berättar om två systrar, vilka båda gick fordonsprogrammet, men där den ene först gått ett år på IM för att bli behörig och den andre kom in på en IMYRK-plats, direkt från årskurs nio. Tyvärr klarade inte systern som hade en IMYRK-plats av att fullfölja programmet, utan hon hoppade av. Däremot fullföljde systern, som gått ett år på IM, fordonsprogrammet och fick därmed en yrkesexamen. Informanten berättar hur flickan uttryckte sig: ”det var så himla bra det året på IM för det fick mig att förstå vad viktigt det är att plugga” (Informant 6).

Just skolmisslyckande är också något som kommer fram i intervjuerna. Att eleven känner sig misslyckad eftersom denne inte kommit in på något program utan hamnat på IM. Man menar då att man behöver peppa eleven i att tiden på IM innebär något positivt, en möjlighet att lyckas. Flera av informanterna nämner att deras elever hoppar av gymnasiet och att det beror på låg tro på sina egna förmågor, men att det är viktigt att föra en dialog med eleven och förbereda den på att det kan ta tid, och det får ta den tiden som behövs.

Några informanter menar också att det finns vissa svårigheter i att bryta elevens negativa mönster, och då är det svårt att motivera och förbereda dem, ”…de som det strular till sig för, har det varit struligt för hela tiden, svårt att ta ur dem det” (Informant 5). En annan uttrycker sig på liknade vis:

…om de har en skolbakgrund med mycket frånvaro tillexempel så är det ofta, kan jag uppleva, att det inte blir bättre, man kan tänka att nu kommer de in på ett nationellt program nu kommer

42 allt att lösa sig. Riktigt så är det inte, utan har man haft en hög frånvaro tidigare så är det svårt att komma ur det, att det är nog dom som har hoppat av… (Informant 6)

6.2 Framgångsfaktorer på organisations-, grupp- och individnivå gällande övergångar