Sammanfattning av resultatet

Här nedan sammanfattas resultatet från fråga ett: om hur specialpedagoger eller annan personal resonerar kring övergångar mellan introduktionsprogram och nationella program? och från fråga två: Vilka framgångsfaktorer på organisations-, grupp- och individnivå går att finna i specialpedagogers eller annan personals utsagor gällande övergångar från ett introduktionsprogram till ett nationellt program?

6.3.1 Framgångsfaktorer att arbeta med på organisationsnivå

Alla som intervjuades var enade i, för att övergångar ska fungera tillfredsställande bör det finnas rutiner kring övergångar. Vissa uttalade att de inte hade några särskilda nedskrivna rutiner och några hade redan goda rutiner, men att dessa behöver utvärderas och filas på med jämna mellanrum. Eftersom inte eleven själv kan vara med och påverka rutinerna i organisationen är det viktigt att man är observant på hur, och om dessa påverkar eleven. Att förbereda eleven i övergången kräver fungerande rutiner. I utsagorna framkom det, intressant nog, att de som var missnöjda med överlämningarna och dess rutiner var de som arbetade på nationella program, alltså mottagande enhet. Däremot framkom det att det efterfrågades samarbete och förståelse från båda håll, vilket påvisar att det behövs inblick i varandras verksamheter. Eftersom de båda programmen är under samma tak är viktigt att skolan har gemensamma rutiner, som utarbetas och arbetas med tillsammans på alla nivåer.

45

Någonting annat som togs upp, och som bör arbetas med på både organisationsnivå och gruppnivå, var den individuella studieplanen. Den såg informanterna som viktig i elevens fortsatta kunskapsutveckling och blir därmed viktig för denne på individnivå. De menar att den i samtal medvetandegör eleven både vad eleven ska läsa och vad den inte ska läsa. Vidare ansågs det att man inte ska lägga på eleven för mycket, då kanske inte eleven mäktar med och i stället tappar motivationen och känner sig misslyckad. Studieplanen är även en hjälp i att göra grupper eller klasser, där antal betyg, eller diagnos styr vilken grupp eller klass eleven hamnar i. Eleven kan till viss del medverka till vad som står i studieplanen såsom exempelvis egen delaktighet i sitt engagemang mot betyg samt vilka mål denne har med sina studier, resten kan den inte vara med och påverka. För att den ska bli en framgångsfaktor behöver den synliggöras och medvetandegöras för elev och vårdnadshavare.

6.3.2 Framgångsfaktorer att arbeta med på gruppnivå

Andra framgångsfaktorer som framkom ur utsagorna var, anpassningar och stöd, samarbete samt goda relationer. På gruppnivå blir alla dessa viktiga att arbeta med då de kan fungera som länkar mellan eleven, dennes miljö och de som eleven omger sig med på skolan. De flesta som intervjuades menar att det är viktigt att mottagande personal är informerade om vilka anpassningar och stöd eleven haft tidigare, och att fokus ska ligga på framgångsfaktorer i överlämningarna och i dokumentationen. Att veta om det som fungerat tidigare gör att man slipper göra onödiga misstag samt att personalen kan förbereda sig bättre. En av informanterna uttryckte sig både positivt och negativt till att i förväg veta om elevens tidigare skolsituation. Denne menade att det ibland gagnar eleven att få börja om på nytt, att det kan innebära en ny chans för eleven att inte pedagogerna vet om elevens tidigare negativa utbildningsspiral. En annan informant uttryckte även en misstro till pedagogerna på introduktionsprogrammen, hon påtalade att det hos dem saknades förståelse i hur det är att gå ett nationellt program, man för inte över ”rätt stöd” i överlämningarna, då man inte vet förutsättningarna att gå där, eller så var de inte ”rätt person” som förde över informationen. Även personal på introduktionsprogram uttryckte det som att inte lärarna på nationella program förstår elevens tidigare skolsituation, att personalen där ser mer till prestation, hur eleven är och fungerar kunskapsmässigt, i stället för att se individen så som den är. Det finns alltså en slags misstro gentemot varandra på de olika enheterna, vilket på gruppnivå påtalar vikten av ett gott samarbete mellan programmen, vilket blir betydelse för elevens fortsatta lärande och utveckling.

Gällande goda relationer menade alla som uttryckte detta att det är viktigt att skapa goda relationer för att eleven ska känna sig trygg i och efter övergången. Flera påtalar de många

46

skolmisslyckande och misstro till vuxna som dessa ungdomar brottas med. En informant tar upp elevens mognad, att elever som kommer upp på gymnasiet har blivit äldre och förståndigare och därmed mer mottagligare att ta emot hjälp och därmed skapa goda relationer. Även hur man bemöter eleven när den kommer till det nya programmet är något som tas upp som viktigt i relationsskapandet.

6.3.3 Framgångsfaktorer att arbeta med på individnivå

I resultatet blir även tydligt att eleverna behöver förberedelse. På individnivå befinner sig eleven först i sin gamla miljö för att sedan övergå till sin nya. Förberedelse kan vara att få besöka programmet eleven vill komma in på, där en informant menar att det borde vara obligatoriskt på skolan att elever som vill söka in på ett program alltid borde få göra det. Förberedelse kan även vara att i förväg ”skolas in” i hur det är att gå ett nationellt program med långa skoldagar och många olika ämnen och lärare. Tid är något som de intervjuade menar är bra för elever som söker till nationellt program från ett introduktionsprogram. Tid kan vara att eleven behöver ha mer tid på sitt schema innan de söker, i syfte att förbereda sig på hur det kan vara att gå på nationellt program med långa dagar. Tid kan också vara att eleven behöver mer tid på själva introduktionsprogrammet, att man inte ”hejar på” eleven i att bli klar för snabbt. Det är ibland bättre att den blir behörig i matte och/eller engelska, att denne inte kommer in på ett IMV- program och får det kämpigt med att komma i kapp sina klasskamrater. En elev som redan har det tufft, ska inte utsättas för mer på sitt schema, menar informanten, det kan i stället leda till att den inte mäktar med, och i sämsta fall hoppar av sina studier. På individnivå omger sig eleven med personer, tillexempel lärare, som blir betydelsefulla på ett eller annat vis beroende på vilken relation de fått till varandra. Att på individnivå även arbeta med att skapa goda relationer blir av nytta. Även elevens tidigare kunskaper förs över och måste uppmärksammas och tillgodoses i den nya miljön.

Att förbereda eleven genom samtal är också något genomgående i resultatet, till exempel att samtala om att göra eleven delaktig i den individuella studieplanen, samtala om vilket behov och stöd eleven behöver bäst och att samtala och förbereda eleven i att den kan bli en god yrkesperson, i stället för att eleven ska känna sig misslyckad när den inte når fram till en yrkesexamen. Kort och gott, att man gör eleven delaktig i sin skolsituation genom att samtala om vad som är bäst för denne själv i förberedelsen inför en övergång.

47

7 Diskussion

I det inledande kapitlet diskuteras studiens genomförande och val av metodansats, som avslutas med ett avsnitt om själva analysprocessen. I den andra delen diskuteras resultatet tillsammans med studiens bakgrund, tidigare forskning och valet av studiens teori.