Att söka hjälp på ungdomsmottagningen

7. KONKLUSION

Unga kvinnor vill veta mer om hur de kan förhålla sig och relatera till sex, relationer och smärta. Känslan av egenmakt i sin sexualitet minskar känslan av maktlöshet.

Penetrationsnormen är fortfarande rådande och unga kvinnor vet inte hur de ska bryta den. För att möjliggöra detta behöver de känna till alternativa sexuella praktiker och godkänna sexualiteten för sig själv och andra; inte värdera i normalt eller onormalt, bra eller dåligt sex. Önskan om att själva kunna välja framstår också som viktig. Resultatet visar på hur sexuell egenmakt och teorin om sexuella skript kan sammanföras genom att sexuell egenmakt kan betraktas som ett bejakande av de personliga skripten. Kvinnorna i studien uppger att de behöver goda stabila relationer för att utforska nya interpersonella skript. De uppger att de önskar en partner att skriva om skripten tillsammans med. Detta indikerar på ett behov av att inkludera partners vid behandling av vulvasmärta.

8. DISKUSSION

I detta avsnitt följer en sammanställning och diskussion om resultatets innehåll. Syftet för studien var att ta del av hur unga kvinnor upplever och förhåller sig till behandling av vulvasmärta, samt vad som kan ha bidragit till förändring i deras sexuella skript. Studien har gjorts med kvalitativ metod som inneburit semi-strukturerade intervjuer med nio unga kvinnor i ålder 19 - 24 år där alla har besökt och fått hjälp på ungdomsmottagning. Resultatet visar på olika delar som kvinnor har uppfattat som hjälpsamt i behandling men visar inte på

gemensamma specifika faktorer som är avhängigt i behandling. Här följer en diskussion kring det som framgått i analysen av studien som relaterar till syftet och frågeställningarna.

8.1 Att söka hjälp på ungdomsmottagningen  

Resultatet belyser hur unga kvinnor upplever att de många gånger nonchaleras när de söker för vulvasmärta. Fler än hälften av kvinnorna hade tidigare sökt för vulvasmärta i yngre tonåren men inte fått information eller uppföljning. Rimligtvis kan det vara mer motiverat att ha ett annat behandlingsupplägg beroende på vilken ålder som unga kvinnor söker för

vulvasmärta. Löfgren-Mårtensson (2012) anser att sexuella problem har ofta koppling till ålder, kön och livsvillkor. Därför kan det vara en mognadsfråga och hur stor motivationen är till att arbeta med ett sexuellt problem. Ett anmärkningsvärt fynd i studien är att kvinnorna uppger att de fått höra av behandlare att det är normalt att ha ont vid sexdebut med partner. Vad sänder det för signaler och vad kan det få för konsekvenser? Med tanke på resultatet bör samtal om sexualitet implementeras tidigt för att bidra med kunskap och information så att varje individ får den tid och vägledning de behöver för att skapa sina egna sexuella manus. För att minska lidandet behövs en diskussion kring hur de tidigt ska upptäckas och hur ett bättre förebyggande arbete kan bedrivas. Behandlares bemötande och tillgänglighet bidrar till upplevelse av att känna sig sedd och möjlighet att vara delaktig i behandling.

45 8.2 Penetrationsnormen

Det finns en medvetenhet om penetrationsnormen och några uppger att de även har andra sexuella praktiker men det är inget som betraktas som likvärdigt. Att inte kunna ha vaginalt sex med partner och samtidigt bli påverkad av penetrationsnormen kan ge sig tillkänna som maktlöshet i sin sexualitet, och att sexualiteten inte blir villkorslös i relation till partner. Det kan leda till känsla av misslyckande och att inte känna sig tillräcklig, vilket skulle kunna beskrivas som motsats till egenmakt. Det blev i materialet tydligt att det finns en vilja kunna ha penetrerande sex och i studien uppges det som en känsla av att ha egenmakt att välja. Samtidigt skulle det kunna innebära att det kan vara det enda sex som finns i personens föreställningar om hur sex ska vara. Problemet tycks vara att inte kunna ha det, samt att inte kunna välja att ha det för sin egen skull. Ett argument för detta är om penetrerande vaginalt sex är en del av det intrapsykiska skriptet som just är det sex någon vill ha och njuter av, kan det tänkas vara viktigt att kunna välja det. I den sexuella interaktionen kan finnas en vilja att utföra delar av det interpersonella skriptet som hör samman med stereotypa könsroller, och

samtidigt uppleva känslor som motsäger dessa könsroller. Till exempel som att vilja ta för sig

av njutning, att erövra eller underkasta sig, att åtrå eller bli åtrådd (Simon, 1996). En annan komplex del kan vara att det är svårt att välja bort vaginalt penetrerande sex om det har upplevts lustfyllt att ha det (Sörensdotter, 2011).

Sexuella begär och njutning ses som olika värderade sidor av sexuell egenmakt, där den subjektiva känslan av egenmakt särskilt betonas vilket kan tolkas som ett sätt att ha egenmakt och sexuellt agentskap. Samtidigt kan resultatet tolkas som en avsaknad av ett intrapsykiskt sexuellt skript och även ett utformat interpersonellt skript tillsammans med partners. En annan sannolik förklaring till att unga kvinnor fortsätter ha penetrerande sex är att de betraktar

smärtsamt sex som något som kan vara normalt (Elmerstig m fl., 2009; 2013). Enligt

kulturella scenarion är penetrationsnormen stark. Men vad säger den om hur det penetrerande vaginala sexet framställs i porren, där längden troligen överskrider vad en kvinnas slemhinnor klarar av? I den föreliggande studien har det inte efterfrågats men det skulle vara intressant att höra kvinnors egna uppfattningar.

En erfarenhet utifrån dem jag träffar på ungdomsmottagningen är att de beskriver att det inte alltid är smärtsamt under penetrerande sex, utan antingen innan och/eller efter penetrerande sex. Tillståndet blir än mer komplext och obegripligt att förstå för individen och leda till att rädsla inför att smärta ska uppkomma igen när de har sex. Det bidrar till en ökad vigilans (vaksamhet) som även påverkar lust och sexuell respons (Elmerstig & Thomtén, 2016). Fleming & Paice (2001) föreslår ett utforskande med alternativa sexuella aktiviteter som ersätter penetrerande sex. Motivering är att sexuell respons vid fysisk beröring kan vara långsam vid smärtproblem. Genom att beröra områden som inte är smärtsamma och att fokusera på positiva upplevelser hos bägge partners kan kroppen ges tid att stimuleras sexuellt. För en ung kvinna som haft primär smärta från början finns det egentligen inget skript som talar för att just penetrerande sex är det som är mest njutningsfullt och därför är det rimligt att anta att normer är mer styrande än vad vi är medvetna om. För flera av

informanterna var det svårt att föreställa sig alternativ till penetrerande vaginalt sex. En orsak kan ha varit att det inte framgick i samtalen eller att de inte vet vad alternativen skulle kunna vara.

8.3 Partners  

Kommunikation med partners är en betydande del för kvinnorna i studien. Några kvinnor i den föreliggande studien angav intimitet som ett motiv att ha sex, att komma nära partner.

46

Detta i sig kan ifrågasätta penetrationsnormen eftersom det kan tänkas vara ett motiv som inte nödvändigtvis kräver vaginal penetration, och framgår inte om det är synonymt med en samtidig sexuell stimulans eller fyller en annan relationell funktion. Sanchez, Fetterolf & Rudman (2012) menar att även om kvinnors motiv till sex är för att bevara relationen och få partners uppskattning innebär det inte att det är sexuellt positivt för partners. En betydande faktor är partners stöd men det skulle också kunna innebära att partners tar på sig ansvar där egna behov inte tillgodoses. Som blir tydligt i resultatet, är förstående partners, men den innebär inte att det inte finns ett nytt eller befintligt gemensamt interpersonellt skript för alla informanter. Tänk om det föreligger en möjlighet att ingen av parterna är intresserade av penetrerande sex men att det är så förbundet med föreställning om hur sex ska gå till att det aldrig blir uttalat? Tänk om partners upplever en lättnad att slippa penetrerande sex för att det finns annat hen föredrar?

Tidigare forskning visar att partners endast delar med sig en begränsad del av deras sexuella viljor och motviljor för varandra, vilket leder till sämre kommunikation om ett gemensamt skript (Byers, 2005). I den föreliggande studien utgick behandling endast från kvinnan och endast en partner var med i behandling på ungdomsmottagningen. Det är därför ovisst hur utfallet blivit om partners involverats i behandling.Genom att få förståelse för hur någon upplever och relaterar till en partner med vulvasmärta kan det förbättra deras samverkan i behandling, minska känslor av skuld och bidra till ett motiverande av förändring (Lemieux m fl., 2013).

Det är oklart hur och om partners blir inkluderade i behandling på ungdomsmottagningar i landet. Om vulvasmärtan enbart ses som ett problem hos en enskild individ när det även finns partner tappas en del av den viktiga delen med att arbeta med deras gemensamma skript och bevarande av intimiteten. En annan aspekt i behandling är att om det läggs mer vikt på den “otillräckliga kvinnan” kan det bidra till missförstånd kring partnerns beteende och egna känslor kring sexualitet. Partners kan själva uppleva sig som otillräckliga och lätt glömmas bort (Sadownik, Seal & Brotto, 2012). 

8.4 Att integrera det sexuella skriptet  

Sammantaget tycks det i den föreliggande studien som att unga kvinnor vill ha agens att kunna välja hur de vill ha sex men de vet samtidigt inte vad de vill och hur de kan utforska sin sexualitet. Det som påvisas i studien är att kulturella scenarion påverkar kvinnors tillgång till val genom att de talar om vad som är normalt och sexuellt acceptabelt. Således blir det tydligt att för att unga kvinnor ska kunna bestämma och skapa ett sexuellt agentskap utifrån egna skript behövs utrymme och tillåtelse till det. I studien uttrycks en slags sexuell passivitet både genom att inte veta vad de har för sexuella alternativ och det kan bero på att det finns rådande könsnormer som sammanfaller med kulturella scenarion. Forskning har visat att passivt sexuellt beteende är relaterat till minskad sexuell tillfredsställelse (Kiefer & Sanchez, 2007). Kiefer & Sanchez föreslår att detta fynd kan visa på att kvinnor visar passivt beteende för att sexuella skript bestämmer sådant beteende men att detta påverkar både mäns och kvinnor sexuella upplevelser (a.a.). Samtidigt visar studien på att flera av kvinnorna beskriver ökad sexuell agens genom att sätta gränser för det som gör ont och lägga fokus på sig själv. Det finns en vilja till att få till en förändring och utforska sin sexualitet, vilket tycks mer möjligt där behandlaren har gett utrymme till det. Kvinnorna som är mest nöjda med sin sexualitet är de som uttrycker självsäkerhet och ökad acceptans av sin situation.

Lamb (2010) ställer sig frågan om det är samma sak att känna egenmakt och att ha egenmakt, och om egenmakt snarare är en känsla eller kan kopplas till makt och autonomi. Egenmakt