6. RESULTAT OCH ANALYS
8.6 Varför så lite sexualitet?
mindre om att fokusera på partners njutning och mer på egen njutning. Om unga kvinnor upplever att de fått mer kunskap och medvetenhet kring den egna kroppen är det rimligt att tänka att det även är lättare att uppleva sexuella och njutningsfulla förnimmelser. I Weaver & Byers (2018) studie framträdde till exempel att en del kvinnor beskriver ett ökat intresse i att ha sex när de har positiv kroppsuppfattning och öppna för att själva initiera sex eller vara positiv till partners initiativ till sex. En positiv kroppsuppfattning var synonymt med att känna sig fri, självsäker och öppen för sexuellt utforskande. Vid negativ kroppsuppfattning fanns det större benägenhet att undvika sex och att vilja hålla igen. Det är möjligt att detta kan
sammanfalla med de unga kvinnorna även i föreliggande studie, om att den ökade
kroppsmedvetenheten även bidrar till en positiv kroppsuppfattning. Det finns behov av tidigt uppmärksammande av problemet och uppföljning för effektivare utfall. Ofta är det väntetid till vulvamottagningen och i nuläget tycks det vara begränsat med tider för behandling och därmed påverkar det möjligheten att erbjuda kontinuitet i teambehanding. Det är oklart vilken sexologisk kompetens som finns på vulvamottagningar, och vad innebär det att vara
sexologiskt kompetent? Den föreliggande studien visar på att det inte var avhängigt med definierad teambehandling utan att det mer kom an till det enskilda bemötandet från behandlare i teambehandling, vilket argumenterar emot att multimodal eller intermediär modell är bäst lämpad. Däremot påvisade studien att praktiska åtgärder i kombination med samtal var hjälpsamt. Som exempel nämner Ekdahl (2017) att KBT används ofta som psykoedukativt inslag där egna övningar ges för att utforska smärtsensationer och lära sig utveckla strategier för att hantera smärta, till exempel katastroftankar, undvikande eller uthärdande. Detta skulle däremot kunna vara argument för att använda multimodal modell, genom ett upplägg med tydligt mål och struktur (Sveriges kommuner och landsting, 2011). Ett argument till att ungdomsmottagningar är en passande instans för behandling är att det är gratis och kan erbjuda flera professioner som kan möta upp fysiska, psykiska och sexuella behov. I praktiken tycks den sexologiska kunskapsbredden och vana vid att arbeta med sexuell problematik vara varierande på ungdomsmottagningen, vilket gör
att Huddingemodellen rimligtvis inte behöver vara optimal som behandlingsupplägg. De flesta kvinnor som sökt tidigare i tonåren till ungdomsmottagning eller gynmottagning uppger att de hade önskat mer information om vad vulvasmärta innebär och önskat att de inte skickats iväg utan uppföljning. Även om det finns ett behov av att få kräva att få hjälp är det inte lätt för unga kvinnor att uttrycka det. Resultatet talar för behov av utrymme för sexologiska samtal som också inkluderar normer och könsroller för att diskutera hur andra sexuella praktiker kan vara lika njutningsfulla och intima. Spencer, Maxwell & Aggleton (2008) argumenterar för att det behövs implementeras inom engagemang hos dem som arbetar med ungdomar att agera på unga personers önskan att bryta rådande diskurser kring sexualitet och genusnormer. På så sätt engageras unga personer till diskussion om alternativ som kan bidra till förändring.
8.6 Varför så lite sexualitet?
En anmärkningsvärd notering är hur lite utrymme sexualitet får när vulvasmärta kommer på tal. Både i Socialstyrelsens kartläggning från 2018 och även när en heldagsutbildning anordnades i Stockholm (2019-04-09) om vulvasmärta rymmer sexualiteten endast en liten del. Problemet drar åt ett enkelriktat håll mot behandling och innebär begränsat sexologiskt innehåll. Den sexologiska kunskapen hamnar i periferin och samtidigt finns ett behov av sexuell kompetens för att bidra med kunskap i att möta upp problemet, och att se till den enskilda individen. Diskursen kring vulvasmärta i samhället framställer ofta problemet som en kronisk smärta som är svårbehandlad. Det är problematiskt att enbart lägga fokus på smärtan och därmed riskera att osynliggöra kvinnors sexualitet, istället för ett främjande av sexualiteten. Risken blir att kvinnor framställs som komplexa. Men vad anses att vara
51
färdigbehandlad? Är det att kunna ha penetrerande sex med en annan person? Är det att kunna leva relativt smärtfri? Är det att ha öppnat nya dörrar till sin sexualitet? Vad är det som avgör progressen i behandling?
8.7 Slutord
Förslag på framtida arbete är att lägga mer fokus på sexuell egenmakt i sex- och samlevnadsundervisning som skulle kunna vara gynnsamt för ungdomars förmåga att kommunicera kring sex och i förlängningen påverka deras förmåga att sätta sin egen agenda för sina egna sexuella upplevelser. Det skulle också vara intressant med fler studier som jämför unga mäns upplevelser av att vara i relation med partner som har vulvasmärta. Den forskning som finns om relationella aspekter kring vulvasmärta representerar olikkönade personer i parrelationer och därför skulle det vara intressant med fler studier om samkönade och flersamma relationer för att visa på om och hur det förhåller sig i andra relationer som inte ryms inom heteronormen. I ett intersektionellt perspektiv, hur skulle vulvasmärta exempelvis problematiseras i samkönade relationer eller vid fysisk funktionsvariation när penetrationsnormen är så rådande? Resultatet talar för att samtal om befintliga könsnormer är nödvändigt och ett viktigt område för att förstå komplexiteten kring förväntningar,
52
9. REFERENSER
Almås, E., & Pirelli Benestad, E. E. (2015). Sexologi i praksis. Oslo: Universitetsforlaget.
Ambjörnsson, F. (2006). Vad är queer. Stockholm: Natur och Kultur.
Annon, J. S. (1976). The PLISSIT Model. A proposed conceptual scheme for the behavioural treatment of sexual problems. Journal of sex education and therapy, 2, 1-15.
Aspers, P. (2013). Etnografiska metoder. Malmö: Liber AB.
Ayling, K., & Ussher, J. M., (2008).” If sex hurts, am I still a woman?” Archives of sexual
behaviour, 37, 294–304.
Backman, H., Widenbrant, M., Bohm-Starke, N., & Dahlof, L. G. (2008). Combined physical and psychosexual therapy for provoked vestibulodynia - an evaluation of a multidisciplinary
treatment model. Journal of Sex Research, Vol. 45 (4), 378-85.
Basson, R. (2000). The female sexual response - a different model. Journal of sex & marital
therapy, 26:1, 51-65.
Basson, R. (2012). The Recurrent Pain and Sexual Sequelae of Provoked Vestibulodynia: A
perpetuating cycle. Journal of sexual medicine, 9, 2077 - 2092.
Bergeron, S., Rosen, N. O., & Pukall, C. F. (2014). Genital pain in women and men. Leiblum,
red. Principles and practice of sex therapy (4th ed.) New York: Guilford Press.
Bergeron, S., Khalifé, S., Dupuis, M. J., & McDuff, P. A. (2016). Randomized clinical trial comparing group cognitive-behavioural therapy and a topical steroid for women with
dyspareunia. Journal of consulting and clinical psychology, Vol 84, 3, 259 - 268.
Bohm-Starke, N., & Rylander N. (2000). Vulvavestibulit svårbehandlat tillstånd med oklar
etiologi. Läkartidningen, Vol 37, 43.
Bohm-Starke, N., & Johannesson, U. (2013). ARG-rapport nr 71. Vulvovaginala sjukdomar.
SFOG.
Bois, K., Bergeron, S., Bois, K., Rosen, N., Mayrand, M. H., Brassard, A., & Sadikaj, G. (2016). Intimacy, sexual satisfaction, and sexual distress in vulvodynia couples: An
observational study. Health Psychology, Vol. 35. No 6, 531-540.
Bornstein, J., Goldstein, A. T., Stockdale, C.K., Bergeron, S., Pukall, C., Zolnoun, D. & Coady, D. (2016). Vulvodynia: A disease commonly hidden in plain sight. Journal of Lower
Genital Tract Disease, 20, 126–130.
Brotto, L. A., Basson, R., Carlsson, M., & Zhu, C. (2013). Impact of an integrated
mindfulness and cognitive behavioural treatment for provoked vestibulodynia (IMPROVED):
53
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Byers, S.E. (2005). Relationship satisfaction and sexual satisfaction: A longitudinal study of
individuals in long-term relationships. The Journal of sex research, Vol 42. 113 - 118.
Carlström, C. (2016). BDSM. Paradoxernas praktiker. Doktorsavhandling, Malmö högskola,
Malmö.
Carpenter, L. M. (2015). The ambiguity of “having sex” I: Kimmel & Plante, Sexualities, Vol
10 (3); 93-109.
Chisari,C., & Chilcot, J. (2017). The experience of pain severity and pain interference in vulvodynia patients: The role of cognitive-behavioural factors, psychological distress and fatigue. Journal of psychosomatic research, 93, 83 - 89.
Connor, J. J., Robinson, B., & Wieling, W. (2008). Vulvar pain: A phenomenological study of
couples in search of effective diagnosis and treatment. Family process, Vol 47, 2.
Corsini-Munt, S., Rancourt, K. M., Dubé, J. P., Rossi, M. A., & Rosen, N. O. (2017). Vulvodynia: A consideration of clinical and methodological research challenges and
recommended solutions. Journal of pain research, 10, 2425-2436.
Danielsson, I., Sjöberg, I.. & Wikman, M. (2000). Vulvar vestibulatis: medical, psychosexual and psychosocial aspects, a case-control study. Acta obstetricia et gynecologia Scandinavia,
79: 872-878.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt i inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
DSM-5. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (2013). American Psychiatric
Association.
Dunkley, C.R., & Brotto, L.A. (2016). Psychological treatments for provoked vulvodynia: Integration of mindfulness-based and cognitive behavioural therapies. Journal of clinical
psychology, Vol.72 (7), 637–650.
Ekdahl, J. (2017). Sexualitet och sexuella problem. Bedömning och behandling enligt KBT.
Lund: Studentlitteratur.
Elmerstig, E., Wijma., & Swahnberg. (2009). Young swedish women´s experience of pain
and discomfort during sexual intercourse. Acta Obstetricia et Gynecologica, 88: 98 - 103.
Elmerstig, E., (2012). Sexualitet som problem och sexuella dysfunktioner. I:
Sexualitetsstudier. Plantin L., Månsson S. A. Malmö: Liber AB.
Elmerstig, E., Wijma, B., & Swahnberg K. (2013). Prioritizing the partner´s enjoyment: A population-based study on young swedish women with experience of pain during vaginal
intercourse. Journal of psychosomatic obstetrics & gynecology, Vol 34, 82 - 89.
54
Elmerstig, E., & Thomtén, J. (2016). Vulvar pain- associations between first-time vaginal intercourse, tampon insertion and later experiences of pain. Journal of sex & marital therapy,
42(8): 707 - 720.
Engman, M., Wijma, K., & Wijma, B. (2010). Long-term coital behaviour in women treated with cognitive behaviour therapy for superficial coital pain and vaginismus. Cognitive
behaviour therapy, 39:3,193 - 202.
Eppsteiner, E., Boardman, L., & Stockdale, C.K. (2014). Vulvodynia. Best practice &
Research clinical obstetrics and gynaecology, 28 (7), 1000-1012.
Fahs, B., & Plante, R. (2017). On “good sex” and other dangerous ideas: Women narrate their
joyous and happy sexual encounters. Journal of genderstudies, Vol 26, 1, 33 - 44.
Fetterolf, J. C., & Sanchez, D. T. (2015). The costs and benefits of perceived sexual agency for men and women. Archives of sexual behaviour, 44: 961 - 970.
Fleming, M.P., & Paice, J.A. (2001). Sexuality and chronic pain. Journal of sex education and
therapy, Vol 26. No 3.
Flink, I., Engman, M., ter Kuile, M. M., Thomtén, J., &, Linton, S. J. (2017). Coping with pain in intimate situations: Applying the avoidance-endurance model to women with vulvo- vaginal pain. Scandinavian journal of pain, Vol 17, 302 - 308.
Friedrich, E.G. Jr. (1987). Vulvar vestibulitis syndrome. Journal of reproductive medicine;
32: 110 - 4.
FSUM (2018) Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar. Handbok för Sveriges
ungdomsmottagningar. >http://www.fsum.nu/wp-
content/uploads/2018/05/handbok_original_utskrift.pdf<
Gagnon, J. H., & Simon, W. (2005) Sexual conduct. The Social sources of human sexuality. New Jersey: AldineTransaction.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today, 24, 105
- 112.
Harlow, B. L., & Stewart, E.G. (2003). A population-based assessment of chronic
unexplained vulvar pain: Have we underestimated the prevalence of vulvodynia? Journal of
American Medicine Womens Association, 58: 82–8.
Harlow, B.L., & Stewart, E.G. (2005) Adult-onset vulvodynia in relation to childhood
violence victimization. American journal of epidemiology. Vol 161 (9), 871-880.
Harris, R. (2011). ACT helt enkelt. En introduktion till Acceptance and Commitment Therapy.
Stockholm: Natur & Kultur.
Helmius, G. (2010). Sociosexuell utveckling i ungdomsåren. I: Sexologi. Lundberg P O,
Löfgren-Mårtenson L. Malmö: Liber AB.
55
Helström, L. (2013). Sexologi ur gynekologisk synvinkel.
>https://www.sfog.se/natupplaga/ARG-rappoa80e5ad4-ba89-4de5-b090-21c7b64b1e68.pdf< (2019-09-01)
Kimmel, M. (2015). Introduction to the second edition. I: Kimmel & Plante, Sexualities :
Identities, Behaviors, and Society.
New York: Oxford University Press.
Kalish, R. (2014). Working a yes out. I: Kimmel & Plante, Sexualities: Identities, Behaviors, and Society. New York: Oxford University Press.
Kiefer, A.K., & Sanchez. (2007). Scripting sexual passivity: A gender role perspective.
Personal relationships. 14: 269-290.
Kåver, A. (2006). KBT i utveckling. Stockholm: Natur & Kultur.
Lamb, S. (2010). Feminist ideals for a healthy female adoleschent sexuality: A critique. Sex
roles. 62: 294-306.
Lamb, S., & Peterson, Z.D. (2012). Adolescent girls´sexual empowerment: Two feminists
explore the concept. Sex roles. 66:703 - 712.
Lemieux, A. J., Bergeron, S., Steben, M., & Lambert, B. (2013). Do romantic
partners´responses to entry dyspareunia affect women´s experince of pain? The roles of catastrophizing and self-efficacy. The Journal of Sexual Medicine. 10(9):2274 – 2284
LePage, K., & Selk, A. (2016). What do patients want? A needs assessment of vulvodynia
patients attending a vulvar diseases clinic. Sexual medicine, 4 (4), 242 - 248.
Lerner, M. (1999). Psykosomatik. Kroppen och själens dialog. Stockholm: Natur och Kultur.
Lindström, S., & Kvist, L. (2015). Treatment of provoked vulvodynia in a swedish cohort using desensitization exercises and cognitive behavioural therapy. BMC Womens health, 15
(1), 108.
Linton, S.J. (2013). Att förstå patienter med smärta. Lund: Studentlitteratur.
Lumley, M.A., Cohen, J.L. Borszcz, G.S., Cano, A., Radcliffe, A.M.,Porter, L.S,.Schubiner, H., & Keefe, F. J. (2011). Pain and emotion: A biopsychosocial review of recent research.
Journal of clinical psychology, Vol. 67(9), 942-968.
Lyons, H., Giordano, P.C., Manning, W.D & Longmore, M.A. (2011) Identity, Peer relationships and adolescent girls´sexual behaviour: an exploration of the contemporary
sexual standard. Journal of sex research, 48 (5), 437 - 449.
Löfgren-Mårtensson, L. (2012). Sexolog som yrke-mellan professionell ambivalens och mångvetenskaplig harmoni. I: Sexualitetsstudier. Plantin L., Månsson S. A., Malmö: Liber
AB.
Löfgren-Mårtensson, L. (2013). Sexualitet. Malmö: Liber AB.
Meston, C., & Buss, D. (2007). Why humans have sex. Archives of Sexual Behaviour. 36: 477
56
Moga, M. A., Diminenescu, O. G., Balan, A, Scarneciu, I., Barabas, B., & Ples, L. (2018).
Therapeutic approaches of botulinum toxin in gynecology. Toxins 10, 169: 1 - 29.
Nylander, E., Lundqvist, E., & Bergdahl, J. (2013). Vestibulodynia (former vestibulitis): Personality in affected women. Journal of psychosomatic obstetrics & gynaecology, 2005;
26(4): 251–256.
Perel, E. (2018). Lust. Håll glöden levande i långa relationer. Stockholm: Brombergs
bokförlag AB.
Peterson, Z.D. (2010). What is sexual empowerment? A multidimensional and process- oriented approach to adolescent girl´s sexual empowerment. Sex Roles, 62: 3017 - 313.
Plante, A.F., Kamm, M.A (2007). Life events in patients with vulvodynia. British journal of
obstetrics and gynecology, 115: 509-514.
Reissing, E.D., Binik, Y.M., Khalifé, S., Cohen, D., & Amsel, R. (2004). Vaginal spasm, pain and behaviour: An empirical investigation of the diagnosis of vaginismus. Archives of sexual
behaviour, Vol 33, Issue 1, 5 - 17.
Reissing, E. D., Armstrong, H. L., & Allen C. (2013). Pelvic floor physical therapy for
women with lifelong vaginismus: A retrospective chart review and interview study. Journal of
sex and marital therapy. 39. 1 - 15.
Richters, J. (2009). Bodies, pleasure and displeasure. Culture, Health & Sexuality, Vol. 11, No 3, 225-236.
Rosen, C. R., Miner, M. M., & Wincze. P. J. (2014). Erectile dysfunction: Integration of medical and psychological approaches. I. Leiblum, (Ed.) Principles and practice of sex
therapy (4th ed.). New York: Guilford Press.
Rosen, N. O., Muise, A., Impett, E. A., Delisle, I., Baxter, M. L., & Bergeron, S. (2018). Sexual cues mediate the daily associations between interpersonal goals, pain and well-being in couples coping with vulvodynia. Annals of behavioural medicine, 52: 216 - 227.
Rydberg, C., & Engman, M. (2013). Vulvovaginala sjukdomar
>https://www.sfog.se/natupplaga/ARG_nr%2071_webae1437d4-8cc5-4457-9eac-
f5c6550a614b.pdf< (2019-09-01)
Sadownik, L. A., Seal, B. N., & Brotto, L. A. (2012). Provoked vulvodynia -
womens´experience of participating in a multidisciplinary vulvodynia program. Journal of
sexual medicine, 9: 1086 - 1093.
Samuelsson, M. (2015). Agentskap hos kvinnor med vulvasmärta.
(Psykoterapetuexamenuppsats. Lunds universitet. Lund) Hämtad 2019-05-15
Sanchez, D. T., Kiefer, A. K., & Ybarra, O. (2006). Sexual submissiveness in women: Costs for sexual autonomy and arousal. Personality and social psychology bulletin, Vol. 32 No 4, 512 - 524.
57
Sanchez, D. T., Fetterolf, J. C., & Rudman, L. A. (2012). Eroticizing inequality in the United States:The Consequences and determinants of traditional gender role adherence in intimate relationships. Journal of sex research. 49(2-3), 168-183.
Santerre- Baillargeon, M., Vézina- Gagnon, P., Daigneault, I., Laundry, T & Bergeron, S. (2017). Anxiety mediates the relation between childhood sexual abuse and genito-pelvic pain in adolescent girls. Journal of sex & marital therapy, 43:8, 774 - 785.
Schenström, O. (2007). Mindfulness i vardagen. Stockholm: Viva.
Simon, W., & Gagnon, J.H. (1986). Sexual scripts: Permanence and change. Archives of
sexual behavior, Vol. 15, No. 2.
Simon, W. (1996). Postmodern sexualities. London: Routledge.
Socialstyrelsen. (2018) Kartläggning av vestibulit. Förekomst och behandling av flickor och
kvinnor med vestibulit samt behov av kunskapsstöd.
>https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018- 6-16.pdf < (2019-09-01)
Spencer, G.,Maxwell, C., & Aggleton, P. (2008). What does” empowerment” mean in school-
based sex and relationships education? Sex education,Vol 8, No. 3, 345-356.
Spoelstra, S.K., Dijkstra, J.R.,van Driel, M .,Willibrord, C.M., & Schultz, W. (2011). Long- term results of an individualized, multifaceted and multidisciplinary therapeutic approach to provoked vestibulodynia. Journal of sexual medicine, 8: 489 - 496.
Sutton, K., Pukall, C., Wild, C., Johnsrude, I., & Chamberlain, S. (2015). Cognitive, Psychophysical and neural correlates of vulvar pain in primary and secondary provoked vestibulodynia: A pilot study. Journal of sexual medicine, 12, 1283 - 1297.
Sveriges kommuner och landsting. (2011:02) Indikation för multimodal rehabilitering vid
långvarig smärta.
>https://skl.se/download/18.492990951464200d714c71b1/1403715504788/SKL%20Indikatio
n_f%C3%B6r_multimodal_rehabilitering%20slut.pdf< (2019-09-01)
Sörensdotter, R. (2011). Heteronormativ sexuell dramaturgi med queera sprickor. Tidskrift för
genusvetenskap. nr.1.
Teater, M., & Teater D. (2017). Treating cronic pain: Pill-free approaches to move people
from hurt to hope. Eau Claire: PESU Publishing & Media.
Ter Kuile, M. M., & Reissing, E.D. (2014). Lifelong vaginismus. Chapter 8. I: Binik Y M, Hall K S K. Principles and practise of sextherapy.
Thorne, B., & Luria, Z. (eds., 2004). Becoming sexual. I: Kimmel, M. Sexualities: Identities,
Behaviors, and Society. New York: Oxford University Press.
58
Weaver, A. D., & Byers, S.E. (2018). Young women’s perceptions of the impact of their body image on their sexual experiences.The Canadian Journal of Human Sexuality, Vol 27, 1, 69- 78
Winters, U., Hart, F., & Al-Quragooli, K. (2018). Vulvodynia.Obstetrics, Gynaecology and
reproductive medicine, 28:4.
Zilberman, O. (2015). The treatment of vulvodynia with acupuncture in chinese medicine.
Journal of chinese medicine, No.109, 28 - 36.
Örjes Svensson, B., Ohlsson, I-L. (2013). När sex gör ont. Handbok om samlagssmärta. Södertörn: FoU
59
10. BILAGOR
10.1 InformationsbrevInformationsbrev
Mitt namn är Ehwa Guting och är studerande på masterprogrammet i sexologi vid Malmö universitet.
Just nu genomförs en studie som en del av examensarbete där syftet är att undersöka vad unga kvinnor som sökt för samlagssmärta på ungdomsmottagningen själva upplever varit hjälpsamt i behandlingen samt och vad som inneburit förändring i den egna sexualiteten.Det finns varierande kunskap och erfarenheter av hur samlagssmärta behandlas hos unga kvinnor. Genom att utforska mer vad unga kvinnor behöver kan det bli vägledande för framtida behandling med förhoppning att många kan få hjälp tidigt när de söker till
ungdomsmottagning.
Med denna studie finns förhoppningar att kunna bidra med mer information om vad som dels kan bidra till en ökad positiv upplevelse av sexualitet samt förståelse för vad unga kvinnor behöver i behandling av samlagssmärta.
Studien kommer innebära enskilda intervjuer.
Intervjun görs antingen genom överenskommen valfri plats,telefon eller Skype och beräknas hålla på ungefär 1–1,5 timme. Intervjuerna kommer spelas in för att underlätta utskrift och materialet kommer att raderas efter avslutad studie.
Jag söker därför dig som definierar dig som tjej/kvinna från 18 år och uppåt, blivit behandlad på ungdomsmottagningen för samlagssmärta och kan tänka dig berätta om din upplevelse av förbättring av smärta och den egna sexualiteten.
Konfidentialitet eftersträvas i undersökningen genom att ingen obehörig får ta del av materialet. Materialet förvaras så att det bara är åtkomligt för oss/mig som är
undersökningsledare. I rapporteringen av resultatet i form av en Examensuppsats på Malmö universitet kommer informanterna att avidentifieras så att det inte går att koppla resultatet till enskilda individer.
Ditt deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering. Arbetet kommer att publiceras på Malmö universitets plattform MUEP där studenter publicerar sina olika examensarbeten. Efter det att tilldelad examinator bedömt examensarbetet som godkänt kommer all insamlad data att förstöras. Personuppgifter kommer behandlas i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).
En samtyckesblankett för behandling av personuppgifter kommer att finnas.Om du är
intresserad av att deltaga i studien och/ eller har ytterligare frågor hör av dig till mig på mail: ehwa.guting@gmail.com
Du tillfrågas härmed om deltagande i ovannämnda undersökning.
60 11.1 Intervjuguide