Den sökandes kompetens och förmåga

R4 beskriver att en social förmåga är något som eftersöks hos alla sökande, men att det samtidigt måste finnas plats för alla. Det är upp till medarbetarna att engagera varandra och om någon vill sitta tyst på fikastunden ska det också vara okej, men att det på samma gång är nödvändigt att alla är beredda att delta.

Det är lika viktigt att kunna sitta i fikarummet som att kunna prestera på ett möte. (R4)

R5 menar att det vid en rekrytering inte behöver hårdras till att handla om bra eller dåliga egenskaper, utan om vad som är bra eller dåligt för själva tjänsten. ”Det viktigaste är att det är en vettig person från grunden, någon som är formbar och kan tänka sig att utvecklas under tiden som anställd.”. R6 lyfter liknande önskemål om att personer som söker sig

37 till organisationen ska vara öppensinnade för nya människor och uttryck, ”kulturellt smidiga”. Industriföretaget vill inte ha anställda som har svårt för att arbeta med människor från andra kulturer. Respondenten beskriver att de därutöver ofta letar efter personer med en entreprenörsanda, mod och vilja att driva sin sak, vilket också har medfört att organisationen är spretig och dynamisk, med många anställda som har en stark vilja.

Det är ju en organisation som präglats av ingenjörer, som med tid behövt bli mer marknadsanpassad och kräver andra kompetenser, men samtidigt skulle jag säga att om man inte är teknikintresserad, skulle det vara svårt att passa in. (R6)

R5 beskriver att Gruvföretaget har få tjänster som inte innebär många kontaktytor och att de anställda måste kunna kommunicera både med kollegor och kunder. Däremot har kommunikationsförmågan olika stor betydelse beroende på vilken typ av tjänst det gäller.

R6 menar att kommunikationsförmåga inte bara är att tala utan också omfattar till exempel kroppsspråk, en vilja att göra sig förstådd eller att entusiasmera andra. En person ska kunna tala med alla som den möter och inte bara vara tydlig och fackmannamässig, utan också kunna få människor att lyssna och ta till sig ett budskap. I miljöer med säkerhetsrisker krävs att den anställde klarar av att identifiera och signalera fara till andra.

Jag skulle definiera det som att kunna ge och att kunna ta. Inte en envägs-, utan tvåvägskommunikation. Att kunna arbeta i grupp, att kunna förmedla och prata, att klara av att kommunicera hur man känner. (R4)

R4 definierar god kommunikationsförmåga som att ge och ta, men menar att det också hör samman med att kunna läsa och tolka andras signaler och att ha en empatisk förmåga.

De tester och de intervjuer som Energiföretaget genomför vid rekryteringen, samt vad referenserna uppger, ligger till grund för att bedöma den sökandes kommunikationsförmåga. R6 beskriver en liknande uppfattning om att Industriföretaget vid rekryteringen försöker avgöra om personen vill kommunicera, inte bara hålla en monolog.

Jag tycker att det handlar mycket om samarbete, att personen klarar av att samarbeta med kollegor, chefer eller andra funktioner. Vi har ganska få arbeten där den anställde sitter helt ensam och aldrig träffar någon, möjligen arbeten som exempelvis programmerare, men inte annars. Inom exempelvis produktionsverksamheten, behöver de anställda samarbeta och komma överens om vad som ska göras. (R3)

38 R3 drar paralleller mellan en god kommunikationsförmåga och förmågan att samarbeta, eftersom ganska få yrkesroller inom Skogsföretaget inte kräver kontakter. Vid intervjun bedöms kommunikationsförmågan utifrån hur personen klarar av att ta sig an och besvara frågorna, men det avgörs främst av vad referenserna kan berätta om personens kommunikativa förmåga.

R7 uppger att Myndigheten går mycket på hur personen uttrycker sig under intervjun, om personen uttrycker sig klart och strukturerat, som ett sätt att bedöma kommunikationsförmågan på. R8 hänvisar till att god kommunikationsförmåga vid en intervjusituation kan definieras som att ”Du kommunicerar med ett enkelt och lättbegripligt språk och är lyhörd och uppmärksam på den enskildes behov. Du använder den mest ändamålsenliga och effektiva kommunikationskanalen”. Intervjun omfattar också frågor där den sökande får ge exempel på situationer där den sökande har säkerställt att ens budskap når fram.

Ska vi tillsätta ett semestervikariat för en tjänst som arbetare, då är jag glad om personer tar av sig kepsen och svarar ja eller nej på frågorna. (R5)

R5 uppger att hon brukar ställa frågor till den sökande om problem och konflikter i sina tidigare arbeten och beskriver att de problem som HR kan behöva hantera på arbetsplatsen ofta handlar om samarbetssvårigheter. Med Gruvföretagets verksamhet lokaliserad till mindre samhällen är det vanligt att de anställda känner varandra sedan tidigare och kan vara oense på ett privat plan, där det krävs att de ändå klarar av att komma överens på arbetsplatsen. R6 knyter också samman kommunikationsförmåga med samarbete, att Industriföretaget vill att människor ska prata med varandra och att det ska hända bra grejer.

Det handlar ju om hur man hanterar det, det är ju inte så att vi söker efter människor som aldrig har haft svårt att samarbeta, dom finns ju inte. (R7)

R7 beskriver att Myndigheten ser över sina yrkesrollsbeskrivningar just vad gäller samarbetsförmågan, för att förtydliga vad det innebär. Tidigare har det hänvisats till någon form av definition för medarbetarskap, men någon sådan finns inte heller, och också det ska ses över. Respondenten uppger att i de yrkesroller som kräver samverkan med andra myndigheter finns det definierat att den anställde behöver klara av just det för att kunna uppnå de gemensamma målen. R8 fyller i med ett exempel på hur samarbetsförmåga kan definieras som att ”Du tycker om att samverka med andra människor och uppskattar att arbeta i team. Du uppskattar god stämning i gruppen, är hänsynsfull och samarbetsvillig.”. Vid intervjun ombeds den sökande beskriva tidigare samarbete och situationer där det har fungerat mindre bra och hur den sökande då agerade.

R10 hänvisar också till att Landstinget använder kompetensbaserade frågor vid intervjun, som till exempel ” Har du någon gång behövt samverka med någon du uppfattat som svår att samarbeta med?”.

39 Det är ju också mycket en kompetensfråga. Man skriver ju till exempel

annonser där man skriver på rutin och efterfrågar en social förmåga, och oavsett om man bara ska sitta på ett kontor i en källare, ska man ändå vara jäkligt flexibel. (R9)