Ekonomiska effekter
Effekter för landstingen
De ekonomiska effekterna av ett läns- och landstingsbyte påverkas av en rad faktorer. Sundström och de Beer redovisar i sin utredning en beräkning av förväntade effekter baserad på inkomster från skatter och bidrag, fördelning av nettodriftkostnader, fördelning av övriga kostnader och intäkter, samt
ekonomiskt utfall.29 Sundström och de Beer gör utifrån sin beräkning bedömningen att en indelningsändring har mycket liten inverkan på de båda landstingens ekonomier och troligtvis rör sig om motsvarande +- 1 öre på skatten. Orsakerna till detta går enligt Sundström och de Beer till stor del att härleda till utjämningssystemets effekter.30
Indelningslagen anger att en preliminär ekonomisk reglering upprättas inför regeringens beslut om en indelningsändring. Enligt Sundström och de Beer bör en ekonomisk reglering göras om Trosa kommun överförs till Stockholms län och landsting. Denna reglering bedöms dock endast behöva omfatta
överföringsområdets lokaliserade tillgångar och skulder och bör ske genom att Stockholms läns landsting övertar följande delar31:
1. Tillgångar och skulder samt byggnader och anläggningar hänförliga till landstingsverksamheten i Trosa kommun.
28 Yttrande från vård- och omsorgsnämnden 2013-01-08
29 Sundström Björn, Beer de Derk. Trosa kommun till Stockholm län och landsting? – Förutsättningar och konsekvenser (Stockholm 2012-02-28) sid. 10
30Ibid. sid 16
31Ibid. sid. 24
10 2. Fordon, maskiner och inventarier hänförliga till sjukvården samt tandvården i
Trosa kommun.
3. Ansvaret för de borgens- och ansvarsförbindelser som tecknats före
indelningsändringen och som är hänförliga till landstingsverksamheten i Trosa kommun.
4. Förpliktelser gentemot anställda som vid indelningsändringen har sin arbetsplats helt knuten till landstingsverksamheten i Trosa kommun samt förpliktelserna mot avgångna landstingsanställda som tidigare haft sin arbetsplats i kommunen.
En ekonomisk reglering, förenad med ett läns- och landstingsbyte för Trosa kommun, bör mot bakgrund av detta förhålla sig okomplicerad. Detta med anledning av att samtliga fastigheter som är hänförliga till
landstingsverksamheten redan ägs av Trosa kommun.
Effekter för Trosa kommun och dess invånare
För Trosa kommuns del kommer en indelningsändring innebära att kostnader för delar av kollektivtrafiken, färdtjänsten och hemsjukvården, som kommunen idag finansierar, övergår till Stockholms läns landsting. Detta kommer enligt
Sundström och de Beer möjliggöra en sänkning av kommunalskatten med 60 öre i Trosa kommun.32
En faktor som ytterligare bedöms kunna inverka på Trosa kommuns ekonomiska utfall är det nya förslag till utjämningssystem som föreslås träda i kraft den 1 januari 2014.33 Utjämningssystemet grundar sig delvis på länstillhörighet vilket återspeglas i kostnadsutjämningen. En jämförelse med Stockholms läns
kommuner visar tydliga skillnader i kostnadsutjämningens utfall. Med det nya utjämningssystemet beräknas utfallet för Trosa kommuns del bli - 89 kronor per invånare för kostnadsutjämningens delmodell för löner. Detta går att jämföra med utfallet för t ex Nykvarns kommun som är + 356 kronor per invånare eller för Salems kommun som är + 387 kronor per invånare. Ett liknande förhållande gäller vid utjämningen av kollektivtrafikkostnaderna. Där får Trosa kommun med det nya utjämningssystemet ett utfall på - 339 kronor per invånare samtidigt som samtliga kommuner i Stockholms län får ett utfall på + 402 kronor per invånare.
En beräkningsgrund motsvarande t ex Nykvarns kommuns bedöms ge Trosa kommun en positiv ekonomisk effekt motsvarande ca 50 öre på skatten.
Samtidigt medför övergången från det nuvarande utjämningssystem till det förslag som förväntas träda i kraft från år 2014 en negativ effekt för Trosa kommuns del på motsvarande 13 öre på skatten. Sammantaget uppskattas
32 Sundström Björn, Beer de Derk. Trosa kommun till Stockholm län och landsting? – Förutsättningar och konsekvenser (Stockholm 2012-02-28) sid. 15
33Finansdepartementet. Förslag till ändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting (Promemoria, Dnr Fi 20012/4726)
11 nettoeffekten av en indelningsändring, parallellt med en övergång från
nuvarande utjämningssystem till det förslag som förväntas träda i kraft år 2014, möjliggöra en skattesänkning på 37 öre (+- 4 öre).
Med landstinget Södermanlands, sedan årsskiftet genomförda, skattehöjning med 60 öre bedöms den ekonomiska effekten av en indelningsändring i dagsläget bli en skattehöjning med motsvarande 36 öre (+ - 4 öre) för Trosa kommuns invånare.
Ett läns- och landstingsbyte innebär en övergång till nya samarbetsorgan och samverkansformer. Kommunen kommer i och med detta också betala avgifter till de samverkansformer man går in i och upphör att betala avgift till de
samverkansformer man lämnar. Förändringen medför en viss ekonomisk effekt för Trosa kommun. Denna bedöms dock bli begränsad, inte minst med anledning av att Trosa kommun kvarstår i ett flertal samverkansformer även efter ett läns- och landstingsbyte och att avgifterna för dessa i regel är kopplade till
invånarantal och inte till länstillhörighet (t ex Mälardalsrådet, SKL, Stockholm business alliance, Europakorridoren mm). Skillnaden i avgiftsnivå mellan befintliga avtal och nya avtal är dessutom i flera fall marginell. Kommunen betalar idag exempelvis ca 280 tkr per år till Regionförbundet Sörmland, vilket motsvarar 0,58 promille av kommunens samlade skatter och statsbidrag.
Stockholms motsvarighet till regionförbundet är Kommunförbundet Stockholms län (KSL). Avgiften för detta medlemskap är max 0,5 promille av kommunens samlade skatter och statsbidrag men uppgick år 2012 till 0,41 promille av motsvarande del.34
Initialt kan vissa omställningskostnader uppkomma vid anslutning till nya samarbetsorganisationer. Med aktuella uppsägningstider kommer vissa
samverkansavtal även behöva överlappa nya avtal som sluts i Stockholms län.
Den ekonomiska totaleffekten härledd till detta är svår att fastställa, inte minst med anledning av att Trosa kommun inte beslutat om vilka samverkansformer man avser ingå i vid en indelningsändring. Bedömning görs dock att
omställningskostnaderna, oberoende av vilka samverkansformer man ingår i, blir begränsade.
34I Stockholms län finns även Södertörnskommunernas samarbetskommitté som är ett formellt samrådsorgan mellan Södertörnkommunerna. Ett medlemskap i denna bedöms för Trosa kommuns del bli ca 20 tkr per år.
12
Kommunikationer och näringsgeografiska effekter
Enligt Sundström och de Beer illustreras näringsgeografiska samband vanligtvis genom arbetspendling.35 För att indela och definiera lokala näringsgeografiska samband används bland annat begreppet Lokala arbetsmarknader (LA). LA är regionala indelningar som fastställs utifrån statistik över arbetspendling.36
Enligt Statistiska centralbyrån omfattar Mälardalen fem lokala arbetsmarknader varav Stockholm är den största med 36 kommuner. Trosa kommun är en av dessa 36 kommuner. 52 procent av Trosa kommuns förvärvsarbetande
befolkning pendlar dagligen ut från kommunen och av dessa pendlar 82 procent till Stockholms län och 13 procent till Södermanlands läns övriga kommuner.
Arbetspendlingen skildrar den nära koppling som finns till Stockholms län vilket föranleder Sundström och de Beer att konstatera att en indelningsändring skulle föra kommunen närmare sin naturliga regiontillhörighet.37
Vid ett läns- och landstingsbyte övertar Stockholms läns landsting över kommunens kostnader och ansvar för kollektivtrafiken, vilket bland annat omfattar underskottstäckning och borgensåtaganden för framtida fordonsinköp.
Genom att landstinget tar över ansvaret för trafiken kommer de regler som tillämpas på övrig trafik i Stockholms län även att tillämpas på Trosa kommun.38 Indelningsändringen innebär även att Stockholms läns landsting som regional kollektivtrafikmyndighet kommer att ta ställning till om Trosabussen ska garanteras för allmän trafikplikt.39 I det fall Trosabussen omfattas av allmänna trafikplikten och tågtrafiken ingår i stomtrafiken skulle resekostnaderna
reduceras och resandet underlättas för de invånare som idag pendlar till Stockholm. Med gällande utbudsstandarder, angivna i det regionala
trafikförsörjningsprogrammet för Stockholms län, skulle tillgängligheten för resenärer med kollektivtrafiken kunna öka genom bland annat tätare avstånd mellan hållplatser mm. Genom att ingå som en del i stomtrafiken skulle dessutom utbudet för tågtrafiken kunna öka genom fler avgångar.40
Genom en indelningsändring och de förbättringar inom kollektivtrafiken som denna för med sig underlättas resandet för de invånare i Trosa kommun som dagligen pendlar till Stockholms län. Ytterligare en effekt som bedöms kunna följa av förbättrade och billigare kommunikationer är att företag i Trosa kommun får lättare att rekrytera arbetskraft från Stockholms län. Turismverksamheten och besöksnäringen skulle gynnas av billigare och bättre kommunikationer och med Stockholms läns landsting ambitioner om utökad båtpendling och båttrafik skulle ytterligare möjligheter kunna öppnas för Trosa kommun att ta emot besökare, något som på sikt kan skapa fler arbetstillfällen och en positiv ekonomisk utveckling för hela Trosa kommun.
35Sundström Björn, Beer de Derk. Trosa kommun till Stockholm län och landsting? – Förutsättningar och konsekvenser (Stockholm 2012-02-28) sid 21
36Ibid. sid 22
37 Ibid. sid 22
38 Eriksson Sune Länstillhörighetsutredning Trosa kommun. Konsekvensbeskrivning för Trosa kommun vid byte till Stockholms län (2012-10-31) sid 10
39 Ibid. sid 11
40 Ibid. sid 8ff
13
Effekter avseende hälso- och sjukvård
En indelningsändring innebär givetvis vissa förändringar inom hälso- och sjukvården. En tydlig förändring är att Trosa kommuns invånare kommer att tillhöra ett annat huvudsjukhus. För kommunens del kommer övergången troligtvis innebära att man kommer att behöva övergå till ett nytt IT-system för informationsöverföring. För invånarna i Trosa kommun innebär
indelningsändringen att vård primärt kommer att sökas i Stockholms län (sjukvård som omfattas av riksavtalet kan sökas i hela landet). Trosa kommun har tillsammans med Södermanlands läns landsting bjudit in Stockholm läns landsting till dialog i syfte att upprätta ett avtal om länsövergripande vård. Ett sådant avtal finns idag mellan Stockholms läns landsting och Uppsala läns landsting och ett motsvarande avtal mellan Stockholm och Södermanland skulle innebära att medborgarna i Trosa kommer skulle kunna välja i vilket län och landsting man vill ha sin vård.41
Den myndighetsutövning som kommunen idag har till uppgift att utföra, bland annat enligt Socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är likställd för hela landet och påverkas inte av en indelningsändring. En indelningsändring bedöms dock innebära att
kostnadsfördelningen avseende tekniska hjälpmedel förändras. Som del i Södermanlands län står Trosa kommun idag för merparten av kostnaderna för hjälpmedel både i särskilt och ordinärt boende. I Stockholms län bekostas istället alla hjälpmedel i ordinärt boende av landstinget medan hjälpmedelskostnaden i särskilt boende bekostas av kommunerna.42
Hemsjukvården är ytterligare en verksamhet inom hälso- och sjukvården som kan komma beröras av en indelningsändring. Idag ansvarar Trosa kommun för hemsjukvården genom skatteväxling. Även i Stockholms län planerar man att skatteväxla hemsjukvården. Detta kommer eventuellt ske år 2015, men skulle så inte bli fallet så kan en möjlighet för Trosa kommun vara att söka en särlösning för verksamheten.
Äldreomsorgen bedöms beröras i mindre utsträckning av en ändring. Vissa av de samverkansformer som idag finns kommer sannolikt behöva upphöra till förmån för nya motsvarigheter i Stockholms län. Vissa samverkansformer som sker med Trosa kommuns grannkommuner bedöms dock kunna bibehållas även efter ett läns- och landstingsbyte.
41 Yttrande från vård- och omsorgsnämnden sid 3
42 Ibid. sid 3
14
Demokratiska effekter
Sundström och de Beer för i sin utredning ett resonemang om demokratisk legitimitet härledd till: demos, det offentliga rummet och demokratiska procedurer. Enligt Sundström och de Beer behöver en bedömning av demokratisk legitimitet bygga på samtliga dessa delar.
Demos
Representativa demokratier består i regel av mindre geografiska enheter med lokal och regional anknytning. Den territoriella identiteten härrör till såväl nationalstaterna som till dessa lokala och regionala enheter.
Legitimitetsaspekten är komplex dels för att enheterna överlappar varandra men också för att överlappningen ofta resulterar i olika politiska viljeriktningar inom samma enhet. Regionala och lokala gränser har under senare år varit föremål för förändringar genom nya gränsdragningar. Parallellt med detta har äldre
territoriella indelningar, som tidigare varit viktiga för människor att identifiera sig med, fått en minskad betydelse. Detta talar enligt Sundström och de Beer för att en demos kopplad till lokala och regionala gränser ofta saknas.43
Identitet och samhörighet är generellt sett svårt att mäta. Det sätt för vilket människor bor och arbetar har förändrats och med detta även vad vi identifierar oss med och känner samhörighet till. Stora delar av Trosa kommuns befolkning arbetar och vistas regelbundet i Stockholm och många har även andra
anknytningar till länet. Den folkliga identiteten kopplad till Stockholms län är därför uppenbar och tydliggörs även genom den opinionsundersökning som SCB genomfört. Genom undersökningens tydliga resultat skildras den anknytning som finns till Stockholm och den medborgerliga och demokratiska vilja som finns för att byta län och landsting.
Det offentliga rummet
Genom det offentliga rummet möjliggörs åsiktsutbyte och informationsspridning vilket är en förutsättning för den representativa demokratin och väl avvägda demokratiska val. Media såväl som politiska partier är väsentliga aktörer i det offentliga rummet och för att en öppen debatt ska komma till stånd krävs att dessa aktörer får lämpliga forum att yttra sig i. I Sverige finns dessa forum både nationellt genom rikstäckande radio, TV och press men också på regional och lokal nivå genom lokal-TV, lokal radio och lokala dagstidningar.44
Med nya sätt att söka information har det offentliga rummet expanderat och idag kan människor ta del av lokal, regional, nationell och internationell information genom mer lättillgängliga medel. Det offentliga rummet i Trosa kommun domineras dessutom enligt Sundström och de Beer av media från Stockholm.45
43Sundström Björn, Beer de Derk. Trosa kommun till Stockholm län och landsting? – Förutsättningar och konsekvenser (Stockholm 2012-02-28) sid. 20
44Ibid. sid 20
45 Ibid. sid 26
15 En övergång till Stockholms län och landsting skulle för Trosa kommuns del innebära att man i större utsträckning ges möjlighet att ta del av information som har en naturlig anknytning till kommunen och medborgarna. Detta bedöms enligt Sundström och de Beer knappast påverka kommunaldemokratin negativt utan snarare tvärtom.46
Demokratiska procedurer
Politiska procedurer präglas i regel av politiska spänningar. Dessa kan enligt Sundström och de Beer vara kopplade till partipolitiska motsättningar men också till politiska motsättningar mellan olika delar i en viss region.47 Partipolitiska motsättningar är en del i det politiska beslutsfattandet och hanteras i regel genom majoritetsprincipen. Spänningar som går att härleda till geografiska motsättningar inom en region bör enligt Sundström och de Beer dock hanteras mer varsamt. Dessa motsättningar tenderar annars att underminera den regionala politiken som helhet.48 Med Trosa kommuns politiska och
medborgerliga ambition om att byta län och landsting har en tydlig viljeriktning uppstått som är knuten till den geografiska indelningen snarare än till
partipolitik. Med en indelningsändring hanteras denna viljeriktning genom att skapa en mer naturlig regional tillhörighet för Trosa kommun.
De demokratiska procedurerna utgår till stor del genom de politiska
församlingarna och landstingsfullmäktige är den högsta beslutande församlingen i landstinget. Landstingsfullmäktige i Stockholm utgörs av ett större organ än landstingsfullmäktige i Södermanland. Varje enskilt mandat i Södermanlands läns landstingsfullmäktige ger därför en proportionellt sett större beslutanderätt än mandaten i Stockholms läns landstingsfullmäktige. Stockholms län har även fler röstberättigade medborgare vilket gör att det krävs fler röster för att välja varje enskilt mandat i landstingsfullmäktige.
Samtidig bör man beakta att det inom ett län finns ett antal olika politiska församlingar som medborgare och förtroendevalda kan vända sig till för att föra fram sina åsikter. Trosa kommun kommer vid ett läns- och landstingsbyte ges möjlighet att ingå i dessa församlingar och därigenom ges möjlighet att påverka.
Som en del i Stockholms län och landsting blir denna påverkan dessutom än mer relevant för kommunen och dess medborgare.
Johan Sandlund Jakob Etaat
Kommunchef Kanslichef
46 Sundström Björn, Beer de Derk. Trosa kommun till Stockholm län och landsting? – Förutsättningar och konsekvenser (Stockholm 2012-02-28) sid.26
47Ibid. sid 20
48 Ibid. sid 20
16
Bilagor
1. Remissyttranden från nämnder och utskott i Trosa kommun: ekoutskottet (2013-01-16), humanistiska nämnden (2013-01-10), kultur- och
fritidsnämnden (2013-01-14), miljönämnden (2012-12-28), teknik- och servicenämnden (2013-01-14), samhällsbyggnadsnämnden (2013-01-16) och vård- och omsorgsnämnden (2013-01-08)
2. Sundström Björn, Beer de Derk. Trosa kommun till Stockholm län och landsting? – Förutsättningar och konsekvenser (Stockholm 2012-02-28) 3. Eriksson Sune. Länstillhörighetsutredning Trosa kommun.
Konsekvensbeskrivning för Trosa kommun vid byte till Stockholms län (2012-10-31)
Kommunkontoret Elin Jansson van Dooren Tel. 0156-520 24
Fax. 0156-520 88 elin.jansson@trosa.se
2013-01-16