Sammanfattande analys

I detta avsnitt kommer en sammanfattning av resultatet att ges genom att så tydligt som möjligt svara på studiens frågeställningar. Det har inte varit helt enkelt att sammanfatta detta då både svaren och frågorna går in i varandra samt ofta även är beroende av varandra. Med detta i åtanke går det nog trots allt att få en överblick i sammanfattningen.

Då studien är baserad på intervjuer med fyra lärare med olika historiska bakgrunder och olika erfarenheter att arbeta som lärare har det alltså givits många olika svar och tankar. I frågan om hur lärarna använder sin interkulturella kompetens för att uppnå motivation i sin historieundervisning framkommer det att lärarna har tänkt olika mycket på detta. En lärare uttrycker att hon inte alls använder sig av detta för att skapa en motiverande

historieundervisning. Hon planerar istället noga och använder sig av filmer och ämnen som eleverna inte är bekanta med för att skapa en motiverande undervisning. En annan lärare uttrycker att hon genomgående använder sig av sin egen historia för att komma fram till eleverna samt att hon är engagerad i vad eleverna tycker är intressant. Genom att låta dem arbeta genom dessa intressen utvecklar dem sina förmågor inom historieämnet. De två resterande lärarna uttrycker att detta inte är något de tänker särskilt mycket på eller planerar specifikt för. Det framkommer dock i alla fyra intervjuerna att de anser att eleverna upplevs som mest motiverade när de själva får dela med sig av sina egna erfarenheter och kan

42

relatera till historien på ett personligt plan. Det framkommer även att de ofta gör detta när lärarna själva delar med sig av sina bakgrunder och personliga historier vilka verkar fungerar som en inkörsport till elevernas historier.

Hur de olika lärarnas interkulturella kompetenser gestaltar sig i deras

historieundervisning är även det olika. Det framkommer att alla fyra lärarnas bakgrunder mer eller mindre tar plats i undervisningen. Den som låter det ta minst plats är också av åsikten av att den inte heller ska ta plats. Trots detta kommer dennes erfarenheter in undervisningen, då ofta som inflikningar för att förklara innehåll eller utveckla

resonemang. Detta resulterar i att vissa av dennes elever, som också har utländsk bakgrund, lyckas relatera eller känner motivation till ämnet. Två av lärarna använder sig av sina erfarenheter och sina historiska bakgrunder i diskussioner med eleverna, dock aldrig planerat. Den ena låter dessa diskussioner ta mycket plats då det öppnar upp för eleverna att dela med sig, medans den andra försöker att hålla det lite kortare då det enligt denne inte finns tid för detta. Sen är det en lärare som upplevs lite mer genomtänkt och medveten om vikten av att kunna använda sig av sin egen historiska bakgrund i undervisningen. Denna lärare använder sig planerat av sin egen bakgrund och berättar om historier från sin egen eller dennes familjs uppväxt. Detta gör läraren med erfarenheten av att det är genom att visa på sin egen plats i historien eleverna får möjlighet att själva koppla sin egen historia, generellt eller till en specifik händelse i historien.

När det kommer till frågan om hur lärarna tänker kring en inkluderande

historieundervisning i ett mångkulturellt klassrum har lärarna liknande tankar men även en del som skiljer sig åt. Alla lärarna uttrycker en vilja av att inkludera alla eleverna och dess historiska bakgrunder. En av lärarna upplever att det finns allt för många nationaliteter och bakgrunder i klassen för att det ska hinnas, speciellt då det är mycket annat som ska göras och schemat redan är pressat. Även två av de andra uttrycker att schemat är pressat och finner det svårt att hinna med att inkludera allas historier. Den ena av dessa önskar att de hade haft mer tid till detta, medans den andra, trots ett pressat schema, låter det ta den plats och tid det krävs. Den läraren anser att det är så pass viktigt. Sen är det återigen den lärare som är lite mer insatt i forskningsläget och mer medveten om dessa frågor. Den läraren försöker möta alla elever och utformar historieundervisningen utefter deras intressen från första stund. Läraren förklarar att det inte är någon mening att försöka undervisa om något som inte intresserar dem. I denna lärarens klass finns det elever från helt skilda kulturer med lika skilda bakgrunder som intressen och hon försöker möta alla.

43

I denna sista frågan om hur läraren använder sig av sin historiska bakgrund för att utveckla elevernas historiemedvetenhet bör det tilläggas att alla lärarna inte var särskilt medvetna om vad detta begrepp betydde. Det går att påstå att alla lärarna i den föreliggande studien använder sin historiska bakgrund som en inkörsport till elevernas historiska

bakgrund. Detta genom att eleverna får möjlighet att ställa frågor, relatera, koppla och själva dela med sig av sin egen historiska bakgrund och erfarenheter. Huruvida de använder detta för att utveckla elevernas historiemedvetenhet är inte lika säkert. En av lärarna ger inte uttryck för att göra detta alls, den läraren verkar inte införstådd i begreppet eller vikten av detta. En annan lärare använder sig av sin egen bakgrund som en given inkörsport för att få eleverna att verkligen utveckla sin historiemedvetenhet och sin plats i en större

samhällelig kontext. Detta genom att på olika sätt planera för just detta. Exempelvis genom att koppla ett visst historiskt föremål som återfinns genom hela historien och på så vis koppla in elevernas vardagliga liv. De två andra lärarna förstår att deras egna bakgrunder är denna inkörsport men använder det sedan inte på något specifikt sätt för att arbeta med att utveckla elevernas historiemedvetenhet.

44