Avsnittet nedan kommer presentera studiens slutsatser. Detta genom att behandla studiens syfte, vilket är att undersöka på vilka sätt lärares interkulturella kompetenser har betydelse för den bedrivna undervisningen utifrån ett motivationsperspektiv. Avslutningsvis kommer hela arbetet att mynna ut i förslag till vidare forskning.
Enligt det sammanfattade resultatet ovan kommer denna studie fram till att det är möjligt att skapa en motiverande historieundervisning genom att använda sig av sin interkulturella kompetens. Det som krävs är att läraren är medveten om att arbetssättet har potential, är uppdaterad inom aktuell forskning samt genomför en historieundervisning som utgår från elevernas intressen. Det är även viktigt att läraren reflekterar över vilken historiekultur som tar plats i deras klassrum och utnyttjar den makt som finns inom yrket för att låta en sådan historieundervisning ta form. Läraren får då möjligheten att koppla in sin egen historiska bakgrund och använda den likt en inkörsport till elevernas bakgrunder och intressen. Detta kan hjälpa lärarna att utveckla elevernas historiemedvetenhet, vilket då kan resultera i en relevant och motiverande historieundervisning som upplevs intresseväckande. Alla lärarna i den föreliggande studien har visat att de besitter både en interkulturell kompetens genom sin bakgrund och möjlighet att uppnå en sådan historieundervisning. Med dessa erfarenheter och sin från bakgrunden givna interkulturella kompetens dras därmed slutsatsen att detta ger lärarna “tyngd på ett helt annat vis” inom historieämnet i en mångkulturell kontext. Det resulterar således i att dessa lärare därigenom har en stor potential att uppnå en relevant och motiverande historieundervisning.
Att faktiskt nå och utveckla en historieundervisning som ser ut på det ovanstående nämnda sättet verkar vara desto svårare. Detta beror på flera identifierade aspekter. För det första upplevs dessa lärare överlag ganska stressade på grund av tidspress och styrdokument samt även en aning osäkra inom historieämnet. Osäkerheten de uttrycker beror på den relativt låga prioritering historieämnet har i grundskolan samt även haft under deras universitetsstudier. För det andra verkar majoriteten av lärarna sakna erfarenhet och stöd på arbetsplatsen för att arbeta med en interkulturell historieundervisning. De tolkar även styrdokumenten på olika vis vilket påverkar möjligheterna att bedriva en interkulturell och elevcentrerad
historieundervisning. Det ska dock nämnas att en elevcentrerad undervisning, eller
inkludering av elever, har visat sig innebära olika saker för lärarna. Tre av lärarna uttrycker en vilja att inkludera för att skapa en mer motiverande undervisning medans en menar att
45
inkludering endast fungerar som allmänbildande för eleverna. Den föreliggande studien finner en korrelation mellan hur deras historieundervisning såg ut när de själva var elever och hur de undervisar utifrån styrdokumenten idag. Detta verkar påverka på vilket sätt lärarna undervisar samt vilken historia de tar upp i klassrummen.
Till slut bör det tilläggas att alla lärarna i denna studie vill uppnå en mer elevcentrerad historieundervisning och hoppas på att kunna göra det i framtiden. Samtliga anser även att de själva besitter en särskild kompetens i att vara lärare med invandrarbakgrund.
Genomförandet av denna studie har väckt många nya tankar och perspektiv. En tanke som skulle kunna resultera i framtida forskning är funderingarna kring hur svenska skolor, på en strukturell nivå, arbetar med interkulturell undervisning samt vilket stöd de ger lärarna inom detta arbetssätt. Sammanställningen för hur situationen ser ut på skolor i dagsläget skulle kunna genomföras via en kvantitativ studie. Vidare skulle man kunna skapa riktlinjer eller mallar för hur skolor kan utvecklas mot att bättre ta vara på den interkulturella kompetens som finns på skolan via aktionsforskning. Detta genom att aktivt arbeta med- och
dokumentera vad de som besitter en interkulturell kompetens gör för att utveckla sin undervisning för att inkludera eleverna i historieundervisningen. Undersökningen skulle då också kunna ge svar på huruvida skolor drar nytta av att ha lärare med invandrarbakgrund samt om de ser värdet i deras erfarenheter och interkulturella kompetenser.
46
8.Referenslista
Alvehus, J. (2016). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber AB.
Angvik, M. & Borries, B.V. (red.) (1997). Youth and history: a comparative European survey on historical consciousness and political attitudes among adolescents. Vol. B, Documentation : original and combined measures for dimensions in historical consciousness. Hamburg: Körber-Stiftung.
Bryman, A. (2016). Social Research Methods. (5. ed.). Oxford: Oxford University Press.
Eliasson, P & Nordgren, K. (2016) Vilka är förutsättningarna i svensk grundskola för en interkulturell historieundervisning? Nordidactica: Journal of Humanities and Social
Science Education, 2016:2, 47-68. http://kau.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1070379/FULLTEXT01.pdf
Granstedt, L. (2010). Synsätt, teman och strategier, några perspektiv på mångkulturella frågor i skolan i ett praktiknära projekt. (Doktorsavhandling, Umeå universitet, Umeå). Hämtad från:http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:372500/FULLTEXT01 Hansson, J. (2010). Historieintresse och historieundervisning: Elevers och lärares
uppfattning om historieämnet. (Doktorsavhandling, Umeå universitet, Umeå). Hämtad från: http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:DiVA.org:umu-33421
Haydn, T., & Harris, R. (2010). Pupil perspectives on the purposes and benefits of studying history in high school: A view from the UK. Journal of Curriculum Studies, 42, 241–26. doi: 10.1080/00220270903403189
Hales, A. (2018). The local in history: personal and community history and its impact on identity. International Journal of Primary, Elementary and Early Years Education, Education 3-13, 46(6), 676-674. doi:10.1080/03004279.2018.1483802
Herbert, R. (Ed.) (2011). Practical evidence-based physiotherapy [Elektronisk resurs] (2nd ed.). Hämtad från http://www.sciencedirect.com/science/book/9780702042706
Karlsson, K.G. & Zander, U. (Red). (2009). Historien är nu: En introduktion till historiedidaktiken. (2.uppl.). Lund: Studentlitteratur.
47
Karlsson, K.G. & Zander, U. (Red). (2014). Historien är närvarande: Historiedidaktik som teori och tillämpling. (2.uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2.uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lozic, V. (2010). I historiekanons skugga: Historieämne och identifikationsformering i 2000- talets mångkulturella samhälle. (Doktorsavhandling, Malmö högskola, Malmö). Hämtad från
http://muep.mau.se/bitstream/2043/10478/4/I_historiekanons_skuggaFINAL_PDF.pdf
Muddiman, A., & Bainbridge frymier, A. (2009). What is relevant? Student perceptions of relevance strategies in college classrooms. Communication Studies, 60, 130–146. doi: 10.1080/10510970902834866
Nordgren, K.(2006) Vems är historien? Historia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturella Sverige. (Doktorsavhandling, Umeå universitet, Umeå). Hämtad från:
https://www.researchgate.net/publication/311651957_Vems_ar_historien_Historia_som_med vetande_kultur_och_handling_i_det_mangkulturella_Sverige
Potapenko, I. (2006). Elevens egen historia och skolans historieundervisning :
historiemedvetande och identitet hos några ungdomar från forna Jugoslavien (GEM rapport). Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm. Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-104783
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 reviderad 2019. Stockholm: Skolverket.
Van Straaten, D., Wilschut, A., Oostdam, R. (2016). Making history relevant to students by connecting past, present and future: a framework for research. Journal of Curriculum Studies, 48(4), 479-502. doi:10.1080/00220272.2015.1089938
Vetenskapsrådet. (U.Å.). Forskningsetiska principer: inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
48
Bilaga 1.
Intervjuguide för semistrukturerad forskningsintervju
Intervjupersonens bakgrund/lite om dig själv
• Hur gick din historieundervisning till i grundskolan? • Skillnader/ likheter med hur det ser ut idag?
• Jämför gärna vad du tycker blivit bättre/sämre idag?
• Hur var historieundervisningen på lärarutbildningen? Vad tog du med dig till yrket? Lärarens kunskaper och kompetens:
• Hur påverkar din bakgrund historieundervisningen?
• Tror du det finns en kompetens i att ha ett annat historiskt perspektiv? • Hur gestaltar sig ditt historiska perspektiv sig i undervisningen?
• Vad tänker du om kopplingen mellan relevans och motivation till en inkluderande undervisning?
• En del lärare problematiserar inkluderingen inom historieämnet då alla har sin egen historia, det finns helt enkelt inte tid på individnivå, vad tänker du om detta? Historiens innehåll och legitimitet
• Vad bör eleverna i lågstadiet lära sig om inom historieämnet?
• Mycket forskning pekar åt att elever blir motiverade av att förstå sin egen historias koppling till undervisningen, hur arbetar ni med detta?
• Det finns även kritik mot styrdokumentens texter i det att de utgår från ett eurocentriskt perspektiv, hur påverkar detta vems historia vi lär om i skolan? Framtidstro
• Hur tror du att lärare med utländsk bakgrund och sin interkulturella kompetens kan bidra till en förändring inom historieundervisningen?
• Hur tror du historieundervisningen kommer se ut om 10 år, jämfört med idag? • Vilken förändring skulle du vilja se?
Avslutning:
• Vad tyckte du om intervjun?
• Har du några frågor eller övriga tankar som du vill dela med dig av?