6 Resultat och Analys
6.7 Sammanfattande resultat och analys
6.7.2 Sammanfattande analys
Den sammantagna bilden av veteraners sociala och ekonomiska förmåner är således att USA domineras av fler professionsrelaterade förmåner än Sverige. Amerikanska veteraner har möjlighet att ta del av alla de sociala och ekonomiska förmåner som presenterats till följd av veteranstatus. USA har också, i kombination med professionsrelaterade förmåner, inslag av behovsprövade och inkomstrelaterade förmåner. I likhet med Esping-Andersens (1990:26-27) typologi, där USA ingår i den liberala välfärdsstatsregimen, är således många av de sociala och ekonomiska förmåner som ges i USA behovsprövade. Det är således, likt kategoriseringen i analysmodellen (se avsnitt 4.4.Tabell 1: Analysmodell), fortfarande den professionsrelaterade och behovsprövade förmånen som dominerar i USA. Men till skillnad från analysmodellen visar denna resultatmodell att inkomstrelaterade förmåner dominerar de sociala och ekonomiska förmåner som ges till veteraner i USA. Resultatet visar att amerikanska veteraner generellt har fler statliga professionsrelaterade förmåner än svenska. Detta innebär att den militära myndigheten i USA, alltså the Department of Veteran Affairs, i större utsträckning tar ett särskilt ansvar för sina veteraner än den svenska Försvarsmakten. Detta då amerikanska veteraner, som är berättigade sociala och ekonomiska förmåner, omfattas av fler generösa förmåner relaterade till sitt yrke än svenska veteraner.
I likhet med USA får även svenska veteraner ta del av professionsrelaterade förmåner. Detta framförallt i relation till veteranpolitiken, uppföljning efter avslutad insats, ideella organisationer och statens erkännande. Svenska veteraner har, i relation till USA, många professionsrelaterade förmåner men behöver vända sig till den ordinarie välfärdspolitiken i större utsträckning än amerikanska veteraner, framförallt när det kommer till ekonomiskt stöd och sjukvård. Detta då sjukvård primärt skall ges via Sveriges kommuner och landsting, samt att även akut ekonomiskt stöd skall ges av kommunen. Sverige har således färre sociala och ekonomiska förmåner än USA, dock skulle vissa av de amerikanska förmånerna kunna ses som överflödiga i Sverige, såsom exempelvis ekonomiskt stöd för utbildning då många utbildningar är avgiftsfria. I likhet med Esping-Andersens (1990:27-28) typologi, där Sverige ingår i den socialdemokratiska välfärdsstatsregimen, baseras många förmåner på universalism, såsom exempelvis rätt till skola och sjukvård.
Till skillnad från USA har den ordinarie välfärdspolitiken i Sverige ett gemensamt ansvar att genomföra veteranpolitiken tillsammans med Försvarsmakten. I USA däremot kan veteraner förlita sig på de omfattande stödsystem som finns i jämförelse med den relativt restriktiva
ordinarie välfärdspolitiken. Veteraner får vända sig till den ordinarie välfärdspolitiken först när de inte kvalificerar sig för stöd via the Department of Veteran Affairs. En svårighet kan dock uppstå för amerikanska veteraner som behöver vända sig till ordinarie välfärdspolitik då universella förmåner i större utsträckning är begränsade och många försäkringar är arbetsplatsanknutna (jmf Hill, 2006:121).
Sammantaget är det svårt att jämföra svenska soldaters hemkomst från internationella insatser med amerikanska veteraners hemkomst, speciellt då svenskarna återvänt till ett samhälle vars välfärdssystem varit väsenskilt från det amerikanska (Garpenhag, 2017:91). Enligt Esping-Andersen (1990:48) tillhör Sverige och USA två olika välfärdsregimer med skilda traditioner och där skilda trygghetssystemen råder. Det går att konstatera att den professionsrelaterade förmånen i Sverige utökats sedan veteranpolitikens inrättande 2010. I likhet med USA har svenska veteraner numera också flertalet professionsrelaterade sociala och ekonomiska förmåner, även om de är färre än i USA. I båda länderna kompletterar de ideella organisationerna både den militära myndigheten och ordinarie välfärdspolitiken genom att erbjuda flertalet professionsrelaterade förmåner.
7 Slutsatser
Studiens syfte har varit att, genom en komparativ fallstudie, belysa veteraners förhållanden i Sverige respektive USA efter avslutad militär internationell insats. Detta sker genom att jämföra veteraners offentligrättsliga och politiska ställning, samt sociala och ekonomiska förmåner i Sverige och USA. För att kunna urskilja de olika sociala och ekonomiska förmåner särskilt riktade till veteraner användes en egenkonstruerad analysmodell och resultatmodell. Med hjälp av dessa har följande förmåner kategoriserats och analyserats: Veteranpolitik,
Uppföljning efter avslutad insats, Sjukvård, Ideella organisationer, Ekonomiskt stöd och Statens erkännande.
Studiens resultat och analys visar att svenska veteraners offentligrättsliga och politiska ställning är relativt ny, dvs. den har utvecklats markant sedan år 2010 då den svenska riksdagen beslutade om instiftandet av en svensk veteranpolitik. Detta innebär att genom veteranpolitiken, och de symboliska belöningssystem, visar svenska folket och staten erkänsla för veteranens insatser. Även lagstödet i Sverige har utvecklats för att veteranpolitiken skall kunna ge veteranerna ett förstärkt socialrättsligt skydd i samband med tjänstgöringen i olika internationella insatser. Försvarsmakten har således fått ett utökat stöd- och uppföljningsansvar för utlandsveteraner. Veteraner har, i och med veteranpolitiken, fått fäste som en gångbar socialpolitisk kategori med särskilda behov och rättigheter. Genom de olika professionsrelaterade förmåner som ges till veteraner visar staten erkänsla för veteraners insatser. Men trots sociala och ekonomiska förmåner riktade till veteraner i Sverige finns det fler professionsrelaterade förmåner i USA. I Sverige har således den militära myndigheten, Försvarsmakten, ett ansvar för veteraner men detta ansvar delas även med andra välfärdsaktörer, framförallt när det kommer till ekonomiskt stöd och sjukvård.
Sedan nationens bildande har veteraner haft en ständig närvaro i den amerikanska politiken. USA:s veterandepartement, the Department of Veteran Affairs (VA), är det andra största departementet i USA räknat till antal anställda och enligt VA har USA idag det mest omfattande stödsystem för veteraner bland alla nationer i världen (U.S. Department of Veteran Affairs, 2018b).Till skillnad från Sverige har amerikanska veteraner visats erkänsla under lång tid, inte minst då veteranerna och anhöriga fick ta del av förmåner och pensioner redan efter inbördeskriget. Skocpol beskriver förmånerna som den mest framgångsrika socialpolitik som någonsin bedrivits i USA (Skocpol, 1992:531-532). USA:s veteranpolitik,
de specifika förmåner riktade till veteraner och de symboliska belöningssystem utgör ett socialrättsligt skydd för veteraner. De många olika professionsrelaterade förmåner, om en person innehar veteranstatus, kan ses som omfattande och förmånliga. I USA har således den militära myndigheten, the Department of Veteran Affairs, ett relativt heltäckande ansvar över veteraners förhållanden efter avslutad internationell militär insats. De övriga välfärdsaktörerna spelar en betydligt mindre roll i USA än Sverige då en veteran är berättigad förmåner via the Department of Veteran Affairs. Men behovsprövningarna och ibland även inkomstprövningar gör att det kan ses som svårare att som amerikansk veteran kvalificera sig till de olika professionsrelaterade förmånerna som finns i USA jämförelse med Sverige. Detta innebär att veteraner som inte är berättigade förmåner via the Department of Veteran Affairs i större utsträckning måste förlita sig på den ordinarie välfärdspolitiken, ett välfärdssystem som i sin tur inte är lika generöst som det svenska (jmf Olofsson, 2015:156; Nygård, 2013:231).
Att erbjuda veteraner professionsrelaterade förmåner, speciellt när det kommer till stöd- och uppföljning, kan ses som viktigt med tanke på att det finns en ökad risk att drabbas av fysisk eller psykisk ohälsa till följd av tjänstgöring. Även om tidigare forskning visar att svenska utlandsveteranerna inte drabbas av fysisk eller psykisk ohälsa i lika stor utsträckning som de amerikanska, så har svenska internationella militära insatser under senaste decenniet ändrat karaktär från mestadels fredsbevarande insatser till deltagande i mer högintensiva konflikter. Detta leder till att mer svensk militär kan exponeras för insatsrelaterad stress i form av potentiellt traumatiska händelser och ackumulerad stress (Michel, 2014:11-12). Det är dock svårt att jämföra svenska soldaters hemkomst från internationella insatser under det senaste halvseklet med amerikanska soldaters hemvändande då amerikanska utlandsinsatser karaktäriseras som mer intensiva än de svenska (Garpenhag & Thisner, 2016:38). De svenskarna soldaterna har dessutom återvänt till ett samhälle vars välfärdssystem varit väsenskilt från det amerikanska (Garpenhag, 2017:91). Men i och med att riksdag och regering har uttalat att Sveriges deltagande i fredsfrämjande verksamhet ska öka kan veteraners förhållanden framöver behöva förändras (Veteranutredningen, 2014:109). En ökning av internationella militära insatser i högriskområden tenderar att efter en tid medföra ökade kostnader för stöd, uppföljning och rehabilitering av veteraner (Veteranutredningen, 2013:163). Detta kan leda till att den svenska veteranpolitikens innehåll behöver utvecklas, att fler specifika förmåner behöver riktas till veteraner och att mer forskning behöver ske rörande veteraners psykiska och fysiska hälsa, samt behov, efter avslutad internationell militär insats.
Vidare forskningen inom ämnet svensk veteranpolitik skulle således kunna vara punktjämförelser mellan insatser som har varit mer högintensiva och ställa dem mot mer lågintensiva missioner. Detta för att bedöma veteraners psykiska och fysiska hälsa och för att kunna erbjuda lämpligt stöd, uppföljning och rehabilitering till veteraner från specifika insatsområden. Förslag till vidare forskning är att studera om det finns skilda behov av stöd till kvinnor och män i det militära. Det amerikanska sjukvårdssystemet framhåller nämligen att kvinnor är mer utsatta i internationella insatser och därför finns specifikt stöd riktat till kvinnliga soldater och veteraner (Military Health System, 2019b). Den tidigare forskningen visar att arbetsgivarens organisatoriska stöd, i detta fall den militära myndigheten, kan utgöra en viktig del i veteraners välbefinnande. Med detta i beaktande bör fler undersökningar ske bland utlandsveteraner för att avgöra vilket stöd de upplevt från den militära myndigheter, både svenska och amerikanska veteraner, efter internationell militär insats. Även vidare forskning om de nordiska grannländernas veteranpolitik kan bidra till att utveckla det svenska politikområdet, detta då exempelvis Danmark har ett mer omfattande stöd- och uppföljningssystem för utlandsveteraner än Sverige (Veteranutredningen, 2014:67,112).
Referenser
Akademiska Sjukhuset (2019). Veteranmottagningen. https://www.akademiska.se/for-patient-och-besokare/hitta-pa-sjukhuset/a-till-o/veteranmottagningen/ [2019-12-10].
Aux Analysis AB (2019). Årlig registeruppföljning av svenska militära
utlandsveteraner. http://www.auxmilitary.se/ [2019-09-09].
Aux Analysis AB (2017). Uppföljning av svenska militära utlandsveteraner efter
hemkomst från internationell insats. Årsrapport 2017: Psykisk ohälsa.
Barnes, J. Ben, Nickerson, Angela, Adler, B Amy, & Litz T Brett (2013). Perceived military organizational support and peacekeeper distress: A longitudinal investigation.
Psychological Services, 10(2), ss. 177–185.
Brooks, Elizabeth, Novins, K Douglas, Thomas Deborah, Jiang Luohua, Nagamoto T Herbert, Dailey Nancy, Bair Byron, Shore H Jay (2012). Personal Characteristics Affecting Veterans’ Use of Services for Posttraumatic Stress Disorder. Psychiatric
Services. Vol. 63, No 9. ss. 862-867.
Byerly, Carol R (2012). Army sanctuary for tubercular Veterans, Veterans' health care before the Veterans Bureu. I Ortiz, Stephen. R (red.), Veterans' policies, veterans'
politics new perspectives on veterans in the modern United States, Gainesville:
University Press of Florida. ss. 11-37.
Ejvegård, Rolf (2009). Vetenskaplig metod. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.) (2012).
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4., [rev.] uppl.
Stockholm: Norstedts juridik
Esping-Andersen, Gøsta (1990). The three worlds of welfare capitalism, Princeton, N.J.: Princeton University Press.
Felker, Bradford, Hawkins, Eric, Dobie, Dorcas, Gutierrez, Jorge & Mcfall, Miles (2008). Characteristics of Deployed Operation Iraqi Freedom Military Personnel Who Seek Mental Health Care. Military Medicine, 173(2), ss.155–158.
Försvarsmakten (u.å.). Ceremonier och medaljer.
https://www.forsvarsmakten.se/sv/anhoriga-och-veteraner/for-veteraner/ceremonier-och-medaljer/ [2019-12-07].
Försvarsmakten (2013). Försvarsmaktens veteranarbete. FMV - FVS Grafisk produktion, Stockholm. ss. 1-9.
Försvarsmakten (2014). Internationell militär insats före/under/efter.
https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/3-organisation-forband/hrc/131217-007-hrc-broschyr-imi-fore-under-efter-140220-webb.pdf [2019-12-09].
Försvarsmakten (2019a). Ideella samarbetsorganisationer.
https://www.forsvarsmakten.se/sv/anhoriga-och-veteraner/for-veteraner/ideella-samarbetsorganisationer/ [2019-12-10].
Försvarsmakten (2019b). Vem är veteran?. https://www.forsvarsmakten.se/sv/anhoriga-och-veteraner/for-veteraner/ [2019-11-11].
Garpenhag, Lars (2017). Veteraners psykiska ohälsa som historiskt forskningsproblem. I Wawrzeniuk, P & Thisner, F (red.). Militärhistorisk Tidskrift 2016: Artiklar och
uppsatser. Luleå: Lule Grafiska. ss. 81-97.
George L Alexander & Bennett Andrew (2005) Case studies and theory development in
the social sciences, Cambridge, Mass. ; London: MIT.
Giddens, Anthony & Sutton,W Philip (2014). Sociologi. 5., rev. och uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur.
Goffman, Erving & Matz Richard (2011). Stigma : den avvikandes roll och identitet 3. uppl.., Stockholm: Norstedt.
Greene-Shortridge, M Tiffany, Britt, W Thomas & Castro, Carl Andrew ( 2007). The stigma of mental health problems in the military. Military Medicine, 172(2), ss.157– 161.
Grosse Ingrid (2016). Socialpolitik. I Silander, D & Öhlén, M (red.) (2016). Svensk
politik och EU: hur svensk politik har förändrats av medlemskapet i EU. Stockholm:
Santérus. ss. 101-122.
Gula Bandet (2018). Vad är gula bandet? https://www.gulabandet.se/om-oss/vad-%C3%A4r-gula-bandet--38743116 [2019-12-11].
Harmon, S Cory, Hoyt Timothy, Jones, Michael, Etherage, Joseph & Okiishi, John (2012). Postdeployment Mental Health Screening: An Application of the Soldier Adaptation Model. Military Medicine, 177(4), ss.366–373
Hill, J Michael (2006). Social policy in the modern world : a comparative text. Malden, MA: Blackwell.
Hoge, Charles, Castro, Carl, Messer, Stephen, McGurk, Dennis, Cotting, Dave & Koffman, Robert (2004). Combat Duty in Iraq and Afghanistan, Mental Health Problems, and Barriers to Care. The New England Journal of Medicin. Vol. 351(1) ss.13-22.
Hyman, Jeffrey, Ireland, Robert, Frost, Lucinda & Cottrell, Linda (2012). Suicide Incidence and Risk Factors in an Active Duty US Military Population. American
Journal of Public Health, 102 Suppl 1(Supplement 1), ss. 138–S146.
Kungafonden (2018). Om kungafonden. https://kungafonden.se/om-kungafonden/ [2019-12-11].
Litz, T Brett (2007). Research on the Impact of Military Trauma: Current Status and Future Directions. Military Psychology, 19(3), ss.217–238.
Merriam, Sharan B (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur Michel, Per-Olof (2014). Insatsrelaterad stress hos militära veteraner: en
litteraturöversikt. Stockholm: Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet strategi och
ledarskap, Ledarskapscentrum
Michel, Per-Olof, Lundin, Tom & Larsson, Gerry (2007). Suicide rate among former Swedish peacekeeping personnel. Military Medicine,172(3), ss. 278–82.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17436772 [2019-11-10].
Military Health System (2019a). About the military health system. https://health.mil/About-MHS [2019-12-30].
Military Health System (2019b). The head, hand, and heart of Women's Health. https://health.mil/News/Articles/2019/10/04/The-Head-Hand-and-Heart-of-Womens-Health [2019-01-07].
Military Health System (u.å.) Post-Depoyment Health Reassessment.
https://health.mil/Military-Health-Topics/Health-Readiness/Reserve-Health-Readiness-Program/Our-Services/PDHRA [2019-12-30].
Nationalencyklopedin (u.å). Förmån.
https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/f%C3%B6rm%C3%A5n [2019-01-07]
Nygård, Mikael (2013). Socialpolitik i Norden: en introduktion. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Olofsson, Jonas (2015). Socialpolitik: varför, hur och till vilken nytta?. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) (2008). Growing
Unequal? : Income Distribution and Poverty in OECD Countries.
Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) (2019). Social
Expenditure Database (SOCX). https://www.oecd.org/social/expenditure.htm
[2019-11-09].
Ortiz, Stephen. R (2012). Introduction. I Ortiz, Stephen. R (red.), Veterans' policies,
veterans' politics new perspectives on veterans in the modern United States,
Gainesville: University Press of Florida. ss. 263-280.
Otto, Ulf (1986). Katastrof- och försvarspsykiatri. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Panangala Viranga Sidath (2010). Veterans medical Care: FY2009 Appropriations. I Bradley, H Mathew (red), Veterans' benefits and care, Hauppauge, N.Y.: Nova Science Publishers. ss.1-34.
Panangala Viranga Sidath & Janeczko Susan (2010). Health care for dependents and survivors of veterans. I Bradley, H Mathew (red), Veterans' benefits and care, Hauppauge, N.Y.: Nova Science Publishers. ss. 159-164.
Parker S Christopher (2012). Exploring the effects of combat exposure on American Civic Life. I Ortiz, Stephen. R (red.), Veterans' policies, veterans' politics new
perspectives on veterans in the modern United States, Gainesville: University Press of
Florida. ss. 281-300.
Pethrus, Carl-Martin (2019). Suicide, violent crime, divorce and mortality in deployed
military veterans. Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska Institutet.
https://openarchive.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/46743/Thesis_Carl-Martin_Pethrus.pdf?sequence=3[2019-09-24].
Pethrus, Carl-Martin, Johansson, Kari, Neovius, Kristian, Reutfors, Johan, Sundström, Johan, & Neovius, Martin (2017). Suicide and all-cause mortality in Swedish deployed military veterans: A population-based matched cohort study. BMJ Open, 7(9), E014034.
Regeringskansliet (2014). Svensk veteranpolitik - Ett ansvar för hela samhället.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2014/05/sou-201427/ [2019-11-30].
Regeringskansliet (2018). Försvarsministern besökte Veterancentrum.
https://www.regeringen.se/artiklar/2018/01/forsvarsministern-besokte-veterancentrum/ [2019-12-10].
SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2010:449. Lag om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser. Stockholm: Försvarsdepartementet.
SFS 2010:651. Förordning om Försvarsmaktens personal vid internationella militära
insatser. Stockholm: Försvarsdepartementet.
Skocpol, Theda (1992). Protecting soldiers and mothers the political origins of social
policy in the United States, Cambridge, MA: Belknap Press of Harvard University
Press.
Spelman, F Juliette, Hunt, C Stephen, Seal, H Karen, & Burgo-Black, Lucile A, (2012). Post deployment care for returning combat veterans. Journal of General Internal
Medicine, 27(9), ss.1200–1209.
Sveriges militära kamratföreningars riksförbund (u.å). Om SMKR. https://www.smkr.org/om.html [2019-12-29].
Svenska Soldathemsförbundet (2019). Allt om veterankort. https://veterankort.se/allt-om-veterankort/ [2019-12-09].
Sveriges Veteranförbund (2019). Stöd till Veteraner.
Teigen M Jeremy (2012). Conventional and distinctive policy preferences of early-twenty-first-century veterans. I Ortiz, Stephen. R (red.), Veterans' policies, veterans'
politics new perspectives on veterans in the modern United States, Gainesville:
University Press of Florida. ss. 263-280.
The American Legion (2019a). History. https://www.legion.org/history [2019-12-28].
The American Legion (2019b). Mission. https://www.legion.org/mission [2019-12-28].
The American Legion (2019c). Why you should join.
https://www.legion.org/membership/whyjoin [2019-12-28].
The White House (2017a). Honoring our Veterans this National Military Appreciation
Month.
https://www.whitehouse.gov/articles/honoring-veterans-national-military-appreciation-month/ [2019-12-28].
The White House (2017b). President Donald J. Trump proclaims July 27, 2017, as
National Korean War Veterans Armistice Day.
https://www.whitehouse.gov/presidential-actions/president-donald-j-trump-proclaims-july-27-2017-national-korean-war-veterans-armistice-day/ [2019-12-28].
Thisner, Fredrik & Garpenhag, Lars (2016). Försvarsmaktens utlandsveteraner:
Historiska aspekter på dagens svenska veteranpolitik, ca 1956-2010. Forskningsrapport,
Försvarshögskolan.
U.S Army Reserve (u.å). Deployment Health Assessment Program.
https://www.usar.army.mil/Portals/98/Documents/DHAP/DHAP_Overview_Final_2015 .pdf [2019-12-30].
U.S. Department of Defense (2019). DOD and VA to Commemorate National Vietnam
War Veterans Day, 2nd Anniversary.
https://www.defense.gov/Newsroom/Releases/Release/Article/1799497/dod-and-va-to-commemorate-national-vietnam-war-veterans-day-2nd-anniversary/ [2019-12-26].
U.S. Department of Defense (u.å). Honors for Valor.
https://www.defense.gov/Experience/honors-for-valor/ [2019-12-26].
U.S. Department of Veteran Affairs (2015). History of Veterans Day. https://www.va.gov/opa/vetsday/vetdayhistory.asp [2019-12-26].
U.S Department of Veteran Affairs (2017a). America's Wars.
https://www.va.gov/opa/publications/factsheets/fs_americas_wars.pdf [2019-12-27].
U.S. Department of Veteran Affairs (2017b). Suicide Among Veterans and Other
Americans 2001–2014.
https://www.mentalhealth.va.gov/docs/2016suicidedatareport.pdf [2019-11-11].
U.S. Department of Veteran Affairs (2018a). Federal Benefits for Veterans, Dependents
and Survivors. Washington, DC 20420
https://www.va.gov/opa/publications/benefits_book/2018_Federal_Benefits_for_Vetera ns.pdf [2019-12-20].
U.S. Department of Veteran Affairs (2018b). History - VA History. https://www.va.gov/about_va/vahistory.asp [2019-12-16].
U.S. Department of Veteran Affairs, (2019a). 38 CFR Book B, Adjudication. https://www.benefits.va.gov/WARMS/bookb.asp#q [2019-12-21].
U.S. Department of Veteran Affairs, (2019b). 38 CFR Book B, Adjudication, 3.1
Definitions. https://www.benefits.va.gov/WARMS/bookb.asp#q [2019-12-21].
U.S. Department of Veteran Affairs (2019c). Department of Veteran Affairs FY
2018-2024 Strategic Plan. https://www.va.gov/oei/docs/VA2018-2018-2024strategicPlan.pdf
[2019-12-16].
U.S. Department of Veteran Affairs (2019d). Eligibility for VA health care. https://www.va.gov/health-care/eligibility/ [2019-12-15].
U.S. Department of Veteran Affairs (2019e). Types of Veteran ID cards. https://www.va.gov/records/get-veteran-id-cards/ [2019-12-26].
U.S. Department of Veteran Affairs (2019f). VA Organization. https://www.va.gov/landing_organizations.htm [2019-12-20].
U.S. Department of Veteran Affairs (2019g). VA priority group.
https://www.va.gov/health-care/eligibility/priority-groups/ [2019-12-15].
U.S. Department of Veteran Affairs (2019h). Veterans Health Administration. https://www.va.gov/health/aboutVHA.asp [2019-12-15].
Veterans of Foregin Wars (2019a). About us. https://www.vfw.org/about-us [2019-12-29].
Veterans of Foregin Wars (2019b). VFW Service to Veterans. https://vfworg-
cdn.azureedge.net/-/media/VFWSite/Files/Media-and-Events/Press-Room/VFWServicetoVeterans.pdf?la=en&v=1&d=20190227T170914Z [2019-12-29].
Veteransoldatutredningen (2008) En svensk veteranpolitik, del 2. Ansvaret för
personalen före, under och efter internationella militära insatser. (SOU 2008:91)
Stockholm: Försvarsdepartementet.
Veteranstöd Rapid Reaction (2019). Om VRR. https://www.vrr.nu/om-vrr/ [2019-12-11]
Veteranutredningen (2013). Den svenska veteranpolitiken : statligt bidrag till frivilliga
organisationer som stödjer veteransoldater och anhöriga : delbetänkande, (SOU
2013:8). Stockholm: Försvarsdepartementet.
Veteranutredningen (2014). Svensk veteranpolitik - Ett ansvar för hela samhället. (Vol.