Masteruppsats
Veteranpolitik
En komparativ fallstudie om veteraners
socialrättsliga och politiska ställning i Sverige och
USA
Författare: Nicole Stula Handledare: Emil Uddhammar Examinator: Karl Loxbo
Abstract
By using a comparative case study, this study examines Swedish and American veterans' conditions after completed overseas deployment. This by comparing veterans' legal and political status and identifying the social and economic benefits specifically aimed at veterans. Furthermore, the aim is to analyze to what extent the military authority is responsible for veterans after completed international military service compared to the general welfare policies. To distinguish the different social and economic benefits specifically aimed at veterans an analysis model is used that combines analysis of the welfare state by Gøsta Esping-Andersen and Theda Skocpol.
The main result reveals that Sweden has a relatively newly established veteran policy, since 2010, with a legal responsibility to assess veterans' physical and psychical status pre-, and post-deployment. The US veterans, on the other hand, have since the nation's founding been included and a part of American politics. The US have a legal responsibility to provide veterans with social and economic benefits. Furthermore, American veterans, if qualified for benefits, have an extensive amount of social and economic benefits. Meanwhile Swedish veterans', even though they receive some social and economic benefits, have to rely on the public welfare system to a higher extent than the American veterans.
Key words: Veterans, USA, Sweden, Social policy, Welfare policy, Veteran policy, International military service, Welfare state, Comparative Case Study, social and economical benefits.
Nyckelord: Veteraner, USA, Sverige, Socialpolitik, Välfärdspolitik, Veteranpolitik, Internationell militär insats, Välfärdsstat, Komparativ fallstudie, Sociala och
ekonomiska förmåner.
Innehåll
1 Inledning ____________________________________________________________ 1 1.1 Problemformulering _______________________________________________ 1 1.2 Syfte ___________________________________________________________ 3 1.3 Frågeställningar __________________________________________________ 3 1.4 Disposition ______________________________________________________ 3 1.5 Avgränsning _____________________________________________________ 4 2 Metod ______________________________________________________________ 4 2.1 Metodval ________________________________________________________ 4 2.1.1 Fallstudie ____________________________________________________ 4 2.1.2 Komparativ fallstudie __________________________________________ 5 2.1.3 Val av fall ___________________________________________________ 6 2.2 Material _________________________________________________________ 6 2.2.1 Materialinsamling _____________________________________________ 6 2.2.2 Bearbetning av material ________________________________________ 7 2.2.3 Reliabilitet och validitet ________________________________________ 8
3 Välfärdspolitisk bakgrund _____________________________________________ 9 3.1 Välfärdspolitisk bakgrund Sverige ___________________________________ 10 3.2 Välfärdspolitisk bakgrund USA _____________________________________ 12 4 Teoretisk utgångspunkt ______________________________________________ 14 4.1 Tredelad typologi över välfärdsregimer _______________________________ 14 4.2 Tre typer av sociala trygghetsförmåner _______________________________ 16 4.3 Professionsrelaterad trygghetsförmån ________________________________ 17 4.4 Analysmodell ___________________________________________________ 18 Tabell 1. Analysmodell _____________________________________________ 19
5 Tidigare forskning ___________________________________________________ 20 5.1 Utlandsveteraners psykiska ohälsa ___________________________________ 20 5.1.1 Svenska utlandsveteraners psykiska ohälsa ________________________ 20 5.1.2 Amerikanska utlandsveteraners psykiska ohälsa ____________________ 21 5.2 Utlandsveteraners stöd ____________________________________________ 22 5.2.1 Svenska utlandsveteraners stöd __________________________________ 23 5.2.2 Amerikanska utlandsveteraners stöd ______________________________ 24 5.3 Sammanfattning av tidigare forskning ________________________________ 24 6 Resultat och Analys __________________________________________________ 26 6.1 Introduktion till veteranpolitik ______________________________________ 26 6.1.1 Svensk veteranpolitik __________________________________________ 26 6.1.2 USA:s veteranpolitik __________________________________________ 27 6.1.3 Veteraners offentligrättsliga och politiska ställning __________________ 29 6.2 Uppföljning efter avslutad insats ____________________________________ 30 6.2.1 Uppföljning av svenska utlandsveteraner __________________________ 30
6.2.2 Uppföljning av amerikanska veteraner ____________________________ 31 6.2.3 Uppföljning av utlandsveteraner _________________________________ 32 6.3 Sjukvård _______________________________________________________ 33 6.3.1 Svenska sjukvårdssystemet _____________________________________ 33 6.3.2 Amerikanska sjukvårdssystemet VHA _____________________________ 34 6.3.3 Veteraners sjukvårdsförmåner __________________________________ 35 6.4 Ideella organisationer _____________________________________________ 37 6.4.1 Sveriges ideella organisationer __________________________________ 37 6.4.2 USA:s ideella organisationer ___________________________________ 38 6.4.3 Ideella organisationer riktade till veteraner ________________________ 39 6.5 Ekonomiskt stöd _________________________________________________ 40 6.5.1 Ekonomiskt stöd till svenska veteraner ____________________________ 40 6.5.2 Ekonomisk stöd till amerikanska veteraner _________________________ 41 6.5.3 Veteraners ekonomiska stöd ____________________________________ 42 6.6 Statens erkännande _______________________________________________ 43 6.6.1 Svenska statens erkännande ____________________________________ 43 6.6.2 USA:s erkännande ____________________________________________ 45 6.6.3 Veteraners erkännande ________________________________________ 46 6.7 Sammanfattande resultat och analys _________________________________ 48 6.7.1 Tabell 2. Resultatmodell _______________________________________ 48 6.7.2 Sammanfattande analys ________________________________________ 49
7 Slutsatser __________________________________________________________ 51 Referenser ____________________________________________________________ I
1 Inledning
1.1 Problemformulering
Militärtjänstgöring, för nationalstatens räkning, kan ses som en av de mest krävande arbetsuppgifterna en medborgare kan utföra (Parker, 2012:281). Tjänstgöringen kan ses som berikande för individen, i form av nya erfarenheter och kunskap, men kan också medföra ökad risk att drabbas av fysisk eller psykisk ohälsa (Veteransoldatutredningen, 2008:166- 168). Sverige har inte varit aktivt inblandade i krigshandlingar på egen mark sedan 1800-talet (Otto, 1986:19) men har alltsedan 1950-talet bidragit med trupp till ett stort antal internationella insatser av fredsfrämjande karaktär. Vissa internationella insatser har skett under FN:s regi, exempelvis Kongo 1960-1964, och andra under ledning av EU och Nato (Garpenhag, 2017:83). Från 1990 till 2016 genomförde drygt 26 000 svenskar militär utlandstjänstgöring i bland annat Mellanöstern, Balkan och Afrika (Aux analysis, 2019). År 2013 fanns det mer än 100 000 personer som deltagit i militär utlandstjänstgöring, så kallade utlandsveteraner1, i Sverige (Försvarsmakten, 2013).
Sedan 1900-talets mitt har utlandsveteraner utgjort en växande grupp i det svenska samhället även om deras antal inte ens i relativa termer kan jämföras med USA (Garpenhag, 2017:83).
USA har historiskt deltagit i fler internationella insatser vars militära verksamhetens varit intensivare och mer omfattande än Sveriges (Michel, 2014:9). De amerikanska militära insatserna har sedan 1950-talet bland annat varit i Korea, Vietnam, Kosovo, Irak och Afghanistan (U.S Department of Veteran Affairs, 2017a). År 2016 fanns det 21,6 miljoner veteraner i USA (U.S Department of Veteran Affairs, 2017b:3).
Svenska internationella militära insatser blir alltmer komplexa då deltagandet i större utsträckning sker i högintensiva konflikter än i fredsfrämjande insatser. Detta leder till att svensk militär har större risk att exponeras för insatsrelaterad stress i form av potentiellt traumatiska händelser och ackumulerad stress (Michel, 2014:11-12). Riksdag och regering har uttalat att Sveriges deltagande i fredsfrämjande verksamhet ska öka. En ökning av internationella militära insatser i högriskområden tenderar att efter en tid medföra ökade kostnader för stöd, uppföljning och rehabilitering av veteraner (Veteranutredningen,
1 Personal som varit anställd av den militära myndigheten. Veteran och utlandsveteran kommer i denna uppsats att användas synonymt, även om det i Sverige, till skillnad från USA, görs åtskillnad på veteraner och
utlandsveteraner där det senare syftar till personal som deltagit i internationella militära insatser (Försvarsmakten, 2019b).
2013:109, 163). Sverige har i modern tid inte ställts inför att hantera den mängd veteraner som deltagande i ett större krig skapar (Garpenhag, 2017:83). Men trots detta har soldaters och veteraners psykiska välbefinnande varit ett återkommande ämne för granskning och kritik, både i massmedier och i offentliga utredningar (Garpenhag, 2017:82, 89). I Sverige har veteraner haft en relativt undanskymd roll i samhället och har i politiska sammanhang, till skillnad från USA, varit en relativt dold grupp (Garpenhag, 2017:82, 89). I USA däremot har veteraner haft en ständig närvaro i den amerikanska politiken sedan nationens bildande (Teigen, 2012:266).
Trots att den svenska riksdagen 2010 beslutade om instiftandet av en svensk veteranpolitik (Regeringskansliet, 2014) bedöms kunskapen om stöd, uppföljning, bedömning och behandling för militär personal vara begränsad i Sverige (Michel, 2014:11-12). Statens offentliga utredning visar att det finns en påfallande brist på kännedom och kunskap hos svenska folket i allmänhet om olika internationella insatser, om veteranpolitikens innehåll och veteranernas särskilda förutsättningar (Veteranutredningen, 2014:345). Med detta i beaktande är det intressant att belysa svenska veteraners förhållanden efter avslutad militär internationell insats sedan instiftandet av den svenska veteranpolitiken och jämföra likheter och skillnader mot den amerikanska veteranpolitiken. Med hjälp av teoretiska utgångspunkter gällande välfärdsregimer är det intressant att studera veteranpolitikens relation till ordinarie välfärdspolitik. Detta då svenska veteraner, trots den generösa socialpolitik som finns i landet, länge varit en relativt undanskymd grupp i samhället samtidigt som veteraner i USA har tillgång till flertalet federala förmåner2 (Teigen, 2012:266).
2 Ordet förmån och ersättning kommer i denna studie användas synonymt. Nationalencyklopedin (u.å) definierar förmån som särskild fördelaktig rättighet. Studien kommer undersöka förmåner utifrån den angivna kontexten.
1.2 Syfte
Syftet är att genom en komparativ fallstudie belysa veteraners förhållanden i Sverige respektive USA efter avslutad militär internationell insats. Detta sker genom att jämföra veteraners offentligrättsliga och politiska ställning i respektive land samt identifiera de sociala och ekonomiska förmåner som ges till veteraner. För att kunna urskilja de olika sociala och ekonomiska förmåner som särskilt riktas till veteraner används en egenkonstruerad analysmodell. Modellen är en kombination av Gøsta Esping-Andersen (1990) typologi och Theda Skocpol (1992) analys av välfärdspolitik. Studiens utgångspunkt är den veteranpolitik som Sverige antog 2010 och anlägger sedan ett komparativt perspektiv med USA:s nuvarande veteranpolitik.
1.3 Frågeställningar
Vilken offentligrättslig och politisk ställning har veteraner i Sverige i jämförelse med USA?
Vilka särskilda sociala och ekonomiska förmåner har veteraner i Sverige respektive USA?
I vilken utsträckning har den militära myndigheten ett särskilt ansvar för veteraner gentemot ordinarie välfärdspolitiken?
1.4 Disposition
Denna uppsats introduceras i första kapitlet och innefattar en problemformulering, syfte och frågeställningar samt disposition och avgränsning. Kapitel två redogör för den metod som använts i denna studie, nämligen komparativ fallstudie. För att få en förståelse för teoretisk utgångspunkt behandlar kapitel tre välfärdspolitisk bakgrund. I kapitel fyra presenteras teoretisk utgångspunkt, välfärdsregimer och förmånstyper. Kapitel fem presenterar tidigare forskning på området, veteraners psykiska ohälsa och veteraners stöd. Kapitel sex redogör för resultat och analys där följande aspekter presenteras: Veteranpolitik, Uppföljning efter avslutad insats, Sjukvård, Ideella organisationer, Ekonomiskt Stöd och Statens erkännande.
Uppsatsen avslutas med en sammanfattning och diskussion.
1.5 Avgränsning
Denna studie redogör i huvudsak för veteraner efter internationell militär insats och därmed sker en avgränsning mot förhållanden före och under internationell insats. Denna studie redogör för många sociala och ekonomiska förmåner men kommer dock inte redogöra för pensioner på grund av uppsatsens begränsade omfång. Avgränsning sker även mot andra professioner eller personal såsom exempelvis lokalt anställda eller rådgivare, anställda av Försvarsmakten, som deltar i utlandsmissioner samt veteraners anhöriga. Med hänsyn till uppsatsens omfång har denna uppsats valt att inte redogöra för veteranpolitik ur ett historiskt perspektiv i vare sig Sverige eller USA. Uppsatsen och det inhämtade materialet har således mestadels utgått från år 2010 till år 2019. För att ytterligare avgränsa uppsatsen har heller inte de skilda politiska systemen i Sverige och USA kunnat presenteras. Socialpolitiken i USA och Sverige har endast kortfattat presenteras för att ge läsaren en bättre förståelse för det studerade.
2 Metod
Denna del redogör för den kvalitativa metod som använts i denna studie, nämligen komparativ fallstudie. Rubrikerna som presenteras nedanför är uppdelade utefter två huvudrubriker Metodval och Material med underrubriker som redogör för tillvägagångssättet i denna uppsats.
2.1 Metodval
2.1.1 Fallstudie
Denna studie utgår från fallstudie som, enligt Merriam (1994), beskrivs vara en undersökning av en specifik företeelse, exempelvis ett program, en händelse, en person, ett skeende, en institution eller en social grupp. En kvalitativ fallstudie inriktar sig främst på insikt, förståelse, upptäckt och tolkning snarare än hypotesprövning (Merriam,1994:24). Den valda fallstudiemetoden har valts utifrån syftet och frågeställningarna i denna studie. Denna studie undersöker en specifik företeelse, nämligen veteraners offentligrättsliga och politiska ställning, de sociala och ekonomiska förmåner samt myndighetens ansvar. Genom att använda fallstudie som metod ges möjlighet till att förstå veteraners förhållande efter internationell insats, snarare än att förklara varför veteraner har en viss offentligrättslig och politisk ställning samt sociala och ekonomiska förmåner (jmf Ejvegård, 2009:36).
2.1.2 Komparativ fallstudie
Medan en traditionell fallstudier utgår från samma kontext och samma tidpunkt utgår en komparativ fallstudie, även kallad jämförande fallstudie, från att det finns minst två analysenheter att jämföra. Det kan röra sig om såväl analysenheter i tid, det vill säga att två olika tidsepoker jämförs eller i rum, exempelvis två olika kontexter (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, & Wängnerud, 2012:109). Denna studie utgår från två jämförbara enheter, nämligen två kontexter, Sverige och USA, som jämförs på området veteranpolitik utifrån samma tidpunk, den nuvarande aktuella veteranpolitiken. Vid jämförande fallstudie är det enligt Ejvegård (2009:44) av ytterst vikt att utgå från jämförbara enheter, i denna studie innebär det att båda länderna har en veteranpolitik, samt att såväl likheter och olikheter presenteras. En jämförande fallstudie är passande, enligt Ejvegård, om studien vill förklara ett visst fenomen i t.ex. sitt eget land, i denna studie Sverige, genom att jämföra sitt land med ett annat, i denna studie USA, som man har en hel del fakta om. Enligt George och Bennett (2005:19,84) är fördelen med komparativa fallstudier att de fångar kontextuella faktorer dvs.
det som studeras i en kontext kan få en helt annan innebörd i en annan, valet av fall är således avgörande för studien. I relation till denna studie så kan det vara svårt att bedöma veteranpolitik i Sverige utan att ta hänsyn till kontexten, dvs. den ordinarie välfärdspolitiken.
Vidare ställs den svenska veteranpolitiken i relation till en annan kontext, den amerikanska veteranpolitiken och den amerikanska välfärdspolitiken. Genom en jämförelse uppstår tydliga likheter och skillnader i veteranpolitiken och veteraners förhållanden. Enligt Merriam (1994:46) är ytterligare en fördel med metoden att den är förankrad i verkliga situationer och resulterar i en rikhaltig och holistisk redogörelse av företeelsen. Ejvegård (2009:44) menar dock att nackdelen med metoden är att den är svår av den enkla anledningen att det inte utan vidare går att göra jämförelser mellan olika företeelser, exempelvis samhällen och samhällsföreteelser. För att jämföra och placera in veteranpolitiken i en större kontext presenteras tidigare forskning på området, de olika välfärdsregimerna och den ordinarie välfärdspolitiken i respektive land. Det hade varit möjligt att välja en annan metod och exempelvis analysera en större mängd analysenheter dvs. fler länder eller andra politikområden, något som dock hade varit svårt med hänsyn till uppsatsens omfång.
2.1.3 Val av fall
Både i fallstudier och komparativ fallstudier behöver det definieras och avgränsas fall som skall ingå i studien (Merriam, 1994: 60). Denna uppsats har valt två analysenheter genom ett strategiskt urval, även kallat målinriktat val, vilket betyder att det analytiska arbetet görs redan i samband med valet av fall. Istället för att samla in information om ett stort antal fall och i efterhand välja de fall som skall studeras närmare, så väljs fall direkt utifrån vissa specifika kriterier (Esaiasson et al, 2012:102). I komparativa fallstudier väljs ofta fall som är så lika varandra som möjligt på relevanta områden förutom när det kommer till vissa relevanta aspekter (Esaiasson et al, 2012:102). Motivet till att i denna komparativa fallstudie välja Sverige och USA har baserats på att båda länderna har deltagit i internationella militära insatser, även om de militära uppgifterna mellan nationerna skiljer sig åt, och därmed har en grupp i samhället som benämns utlandsveteraner eller veteraner (Garpenhag & Thisner, 2016:38). Däremot har Sverige i modern tid inte ställts inför att hantera den mängd veteraner som deltagande i ett större krig skapar till skillnad från USA (Garpenhag, 2017:83). Vidare så har båda länderna en veteranpolitik och båda länderna betraktas som välfärdsstater (jmf Nygård, 2013:17). Däremot tillhör länderna, enligt Esping-Andersen (1990:27-28), olika välfärdsregimer och kännetecknas av olika sociala trygghetsförmåner. Då välfärdspolitiken skiljer sig åt mellan länderna, och så även deltagandet i internationella insatser, är det intressant att studera vilka resurser respektive land ägnar åt veteraner. En nackdel med de valda fallen, och metoden, är att det endast är två fall som jämförs och att det kan finnas kulturella, ekonomiska, traditionella och historiska aspekter som kan påverka veteranpolitiken i ett land, vilket denna uppsats inte studerar.
2.2 Material
2.2.1 Materialinsamling
Fallstudie är en metod som kan utnyttjas för att systematiskt studera en företeelse och det är av vikt att kategorisera, organisera och integrera information för att sedan presentera ett forskningsresultat (Merriam, 1994:21-24). För att samla in material har följande sökord använts: Veteraner, USA, Sverige, Socialpolitik, Välfärdspolitik, Veteranpolitik, Internationell militär insats, Välfärdsstat, Komparativ fallstudie, Sociala och ekonomiska förmåner, veteraners psykiska hälsa, Stöd till veteraner. Dessa har även översatts till engelska för vidare sökning. I denna studie har således informationen som samlats in kategoriserats enligt följande: Veteranpolitik, Uppföljning efter avslutad insats, Sjukvård, Ideella organisationer,
Ekonomiskt Stöd och Statens erkännande. Detta innebär att ett urval har skett när information samlats in och att dessa kategorier identifierats som de mest förekommande och relevanta förmåner som många veteraner tar del av i både Sverige och USA. Det finns även andra sociala och ekonomiska förmåner som veteraner kan tar del av, såsom tjänster från den privata marknaden, pensioner eller olika typer av försäkringar eller specifika förmåner till vissa militära förband, som inte presenteras i denna uppsats. Vidare presenteras heller inte de sociala och ekonomiska förmåner som ges på delstatsnivå i USA utan endast de federala förmånerna har presenterats. Inte heller alla de lagar som veteraner berörs av i Sverige och USA studerats även om exempelvis arbetsmiljölagar eller liknande också påverkar veteraners förhållande. Denna avgränsning har skett då uppsatsen inte ger utrymme för att studera varje aspekt av forskningsproblemet.
2.2.2 Bearbetning av material
För att kunna besvara frågeställning två och tre samt urskilja de olika sociala och ekonomiska förmåner särskilt riktade till veteraner används en egenkonstruerad analysmodell (se avsnitt 4.
Teoretisk utgångspunkt). Modellen är en kombination av Gøsta Esping-Andersen (1990) typologi och Theda Skocpol (1992) analys av välfärdspolitik. Analysmodellen är ingen analysmodell författarna själva skapat utan de bidrar till analysmodellen med sin typologi respektive analys av välfärdspolitiken. Den egenkonstruerade analysmodellen innehåller således inte någon egen information. Denna analysmodell används som ett verktyg för att kategorisera, identifiera och analysera de olika förmånerna som riktas till veteraner. De fyra förmånstyperna är: Behovsprövade förmåner, Inkomstrelaterade förmåner, Universella förmåner och Professionsrelaterade förmåner. En analysmodell är, enligt Ejvegård (2009:42- 43) en förklaringsmodell som skall visa hur de olika delarna hänger ihop samtidigt som den inte fullt ut kan återspegla verkligheten då verkligheten alltid är synnerligen komplicerad.
Denna analysmodell är således en förenkling för att kunna definiera, kategorisera och analysera olika förmåner för att sedan kunna avgöra vilken relation de har till veteraner. I avsnitt resultat och analys (se avsnitt 6.) presenteras sammanfattande resultat i en resultatmodell som skapats utifrån Esping-Andersens (1990) och Skocpols (1992) analysmodell. Denna resultatmodell kategoriserar olika förmåner och visar vilken relation de har till veteraner. Vidare presenterar resultatmodellen också sociala och ekonomiska förmåner riktade specifikt till veteraner. De kategoriserade förmånerna är följande: Veteranpolitik, Uppföljning efter avslutad insats, Sjukvård, Ideella organisationer, Ekonomiskt Stöd och Statens erkännande.
2.2.3 Reliabilitet och validitet
Validitet och reliabilitet kan ofta diskuteras i relation till de instrument som använts, vilken relation det finns mellan de slutsatser som dragits och den information som samlats in. För att i denna studie stärka validiteten och reliabiliteten har flera informationskällor använts (Merriam, 1994:175,183). Det resultat och analys som presenteras (se avsnitt 6.0 resultat och analys) i denna studie utgår från 25 olika källor däribland lagar, rapporter, vetenskapligt granskade artiklar och statens offentliga utredningar. De huvudsakliga källorna i denna del är den amerikanska statens officiella hemsida U.S Department of Veteran Affairs och U.S.
Department of Defense samt rapporter de publicerat och källor som de hänvisar till. Resultatet består därav bara av statens officiellt publicerade material, dock ingår även två historieböcker (kurslitteratur) samt vetenskapliga artiklar för att placera in veteraner i ett historiskt sammanhang. Resultatet rörande de svenska veteranerna baseras huvudsakligen på statens offentliga utredningar, Veteranutredningen, samt information från Försvarsmakten samt officiellt publicerat material och källor som de hänvisar till. Detta innebär att inga sekundärkällor har använts för att samla in resultatet förutom källor rörande amerikansk historia. Materialet har publicerats mellan år 2010 och 2019, där dock årtal saknas på tre källor. För att tydligt skilja resultat och tolkning av resultatet, något som stärker validitet och reliabilitet (Merriam, 1994:190) presenteras resultatet från de enskilda fallen först och följs av en jämförande analys (se avsnitt avsnittet 6. Resultat och Analys).
Den forskningsöversikt som presenteras (se avsnitt 5.0 Tidigare forskning) utgår från 19 olika källor, däribland kurslitteratur, forskningsrapporter, vetenskapliga artiklar, en avhandling, statens offentliga utredningar samt information från Försvarsmakten och US Department of Veteran Affairs. De tio vetenskapligt granskade artiklarna är publicerade mellan år 2004 och 2017. Då det finns mycket mer amerikansk forskning rörande veteraner hälsa och stöd har ett urval skett i större utsträckning än i den svenska litteraturöversikten. En viktigt skillnad mellan amerikansk forskning och svensk forskning är att den svenska forskningen i stor del utfärdats på uppdrag av den svenska staten. Majoriteten av den amerikanska forskningen har, av det som framkommer, inte publicerats på uppdrag av en myndighet.
Då forskaren är det främsta verktyget i kvalitativa studier så behöver en avgränsning ske huruvida resultatet är generaliserbart och om resultatet stämmer överens med verkligheten (Merriam, 1994:177,183). Som tidigare nämnt avgör de valda fallen och analysmodellen
studiens resultat. Här spelar även reliabiliteten in och Merriam (1994:182) argumenterar för att en upprepning av en kvalitativ undersökning inte ger samma resultat då flera tolkningar av samma information är fullt möjligt. I denna studie har specifika sociala och ekonomiska förmåner valts ut och en granskning av andra förmåner, exempelvis pensioner, eller användning av andra teoretiska utgångspunkter hade kunnat ge annat resultat. Hänsyn bör även tas till den använda analysmodellen som utgår ifrån Esping-Andersens (1990) komparativa studie som tar sin utgångspunkt i den skandinaviska välfärdskontexten samtidigt som Skocpols (1992) analys tar sin utgångspunkt i den amerikanska kontexten. Det bör även tas i beaktande att dessa publicerades under 1990-talet och att välfärdskontexten, 30 år senare, kan ha förändrats. Det finns även komparativa analyser genomförda från exempelvis en anglosaxisk synvinkel vilket kan identifierar andra förmåner. Valet av analysmodell påverkar således resultatet. Analysmodellen i denna studie kan med fördel även användas till en jämförelse mellan andra länder utöver Sverige och USA.
3 Välfärdspolitisk bakgrund
Socialpolitik i modern mening växte fram i samband med Västeuropas industrialisering under 1800-talet men begreppet välfärdsstat började först användas efter andra världskriget. Detta för att karaktärisera länder som kännetecknades av ett demokratiskt politiskt system, omfattande socialpolitiska insatser och en kapitalistisk ekonomi (Olofsson, 2015:9, 66).
Välfärdsstaten har betraktats som både nödvändig för det kapitalistiska marknadsbaserade samhället, och som bidragande för ordning och integration i samhället under den industriella utvecklingen (Giddens & Sutton, 2014:359).
De flesta industrialiserade länder betraktas idag som välfärdsstater. Socialpolitiken, eller välfärdspolitiken, utgör grunden i välfärdsstaten och innebär direkta eller indirekta statliga åtgärder för att tillförsäkra individer skäliga levnadsförhållande och grundläggande välfärd, såsom ekonomiskt trygghet och behov av sjukvård, utbildning, bostad och inkomst (Giddens
& Sutton, 2014:359). Välfärdsstaten innebär att staten har en roll i att hantera och organisera ekonomin, såsom inkomstöverföring och att tillhandahålla sociala tjänster. Det brukar sägas att socialpolitiken, eller välfärdspolitiken, följer människan från vaggan till graven (Nygård, 2013:11). Frågor som arbetslöshet, löner och övergripande makroekonomisk styrning betraktas som integrerade komponenter i välfärdsstaten. Enligt Esping-Andersen har välfärdsstatens syfte alltid varit att garantera medborgarna sociala rättigheter, däribland
garantera medborgarna ekonomiskt stöd utanför marknaden, och att åstadkomma social jämlikhet, även om bilden av jämlikhet och vad det innebär varierar kraftigt (Esping- Andersen ,1990:2-3). Förutom ett välutvecklat socialt trygghetssystem brukar också stabilitet och politisk demokrati samt en viss levnadsstandard ofta anses som grundläggande kännetecken för en välfärdsstat (Nygård, 2013:17).
Esping-Andersen (1990:1,19) menar att avancerade kapitalistiska och demokratiska stater varierar avsevärt när det kommer till välfärdsstatens organisering och utformning samt till vilken grad staten ansvarar för medborgarnas välfärdsbehov. Esping-Andersen poängterar att välfärdsstatens utveckling är komplex men har påverkats av historiska aspekter såsom politiska koalitioner och koalitioner mellan olika sociala klasser, speciellt arbetarklassen, samt länders institutionalisering (Esping-Andersen, 1990:29). Nygård menar att socialpolitikens utformning påverkas av flertalet faktorer däribland ekonomisk utvecklingsnivå, vilken politisk stabilitet landet har, vilka typ av sociala behov medborgarna har samt politiska faktorer (Nygård, 2013:32-35). Det finns även ansatser till socialpolitik på en internationell nivå som påverkar länders socialpolitik på nationell nivå, exempel på detta är olika FN-organ som bedriver verksamhet av en entydig socialpolitisk karaktär och även Europeiska Unionen (Olofsson, 2015:81).
3.1 Välfärdspolitisk bakgrund Sverige
Socialpolitik är för många svenskar ett centralt politikområde som direkt påverkar människors levnadsförhållanden eftersom de flesta tar del av en socialpolitisk åtgärd såsom skola, arbetsskydd, sjukvård eller pension. De flesta kommer också ha bidragit till socialpolitikens finansiering i form av skatter och avgifter. Sedan 1980-talet går en hög andel av den svenska bruttonationalprodukten (BNP), cirka 30 procent, till välfärdsförmåner. Svensk socialpolitik anses vara välutvecklad på grund av att ersättningsnivåerna är generösa, att många olika risker täcks och att det finns relativt låga trösklar för att bli berättigad stöd för medborgarna. Den svenska välfärdsmodellen kännetecknas av en hög andel universella förmåner, dvs.
medborgarskaps- och bosättningsgrundade förmåner exempelvis barnbidrag eller garantipension. Samtidigt kännetecknas den svenska välfärdsmodellen av en stor finansierad välfärdstjänstsektor där medborgarna har rätt till sjukvård, skola och äldreomsorg samt familjerelaterade tjänster och försäkringar såsom föräldrapenning och förskola. Vidare finns arbetsinkomstrelaterade socialförsäkringar såsom arbetslöshetsersättning samt en rättslig och
politisk särställning av arbetsmarknadsparter, exempelvis kollektivavtal och facklig arbetslöshetsförsäkring (Grosse, 2016:101-103).
Den generösa socialpolitiken har historiskt varit möjlig genom hög sysselsättningsgrad och ökade skatteintäkter i en växande ekonomi. Välfärdsstaten har ideologiskt stöttats av bland annat socialdemokratiska tankar om ett folkhem. Grundtanken var att Sverige skulle vara ett hem för alla, ett folkhem, där staten ansvarade för att människor skulle kunna leva i social och ekonomisk trygghet och där medborgarna gavs resurser för att själva kunna styra sina liv (Grosse, 2016:103). Socialpolitiken har i hög grad förknippats med den politiska makten och den offentliga sektorn. Huvudansvaret för det sociala försäkringssystemet ligger hos staten medan ansvaret för omsorgs- och hälsovårdstjänsterna ligger på lokal nivån eller på en regionnivå, såsom landstinget i Sverige (Nygård, 2013:23).
Det svenska trygghetssystemet hör till ett av de mest omfattande i världen och Sverige har kombinerat en hög ekonomisk tillväxt med höga nivåer av social välfärd samt jämlikhet där den kvinnliga sysselsättningsnivån är hög (Nygård, 2013:44, 161-162). Det omfattande offentliga välfärdssystemet har resulterat i att Sverige de senaste femton åren haft en väl så hög ekonomisk tillväxt som länder med betydligt mindre omfattande välfärdspolitik. Det uttalade omfördelningssyftet har gjort att den globala tendensen mot ökad social ojämlikhet har kunnat förebyggas mer effektivt än i andra länder (Giddens & Sutton, 2014:370).
Generellt har de nordiska länderna klarat av att under drygt tre decennier hålla takten med USA när det gäller ekonomisk tillväxt mätt som köpkraftsjusterad BNP-tillväxt, vilket är mera än vad de flesta andra europeiska länder klarade av under motsvarande tid (Nygård, 2013:163).
Det har i regel funnits ett stort stöd för välfärdssystemet i Sverige bland befolkningen, troligtvis då många av förmånerna har varit av universell karaktär, såsom barnbidrag och hälsovård. Nygård menar dock på att det finns tecken på att detta håller på att förändras i och med högerpartiernas tendens att driva på en nedmontering av den klassiska välfärdsstaten samt att den högre levnadsstandarden gör att en stor del av befolkningen anser sig klara sig utan välfärdsstaten (Nygård, 2013:174). Sverige har historiskt genom sina omfattande socialförsäkringar begränsat utrymmet för den privata försäkringsmarknaden. Olofsson ser dock ett ökat behov i Sverige av kompletterande inkomstförsäkringar då försäkringarna har tenderat att bli mindre generösa, både i termer av ersättningsnivåer och inkomsttak. Vidare
menar Olofsson att den svenska socialpolitiken blivit mindre socialdemokratiskt omfördelande på senare år och att det finns en ökad trend för att finna välfärdstjänster inom exempelvis vård- och utbildningsverksamheter på marknaden (Olofsson, 2015:158-159).
3.2 Välfärdspolitisk bakgrund USA
Skocpol (1992:23) beskriver hur Sverige, sedan andra världskriget, har varit ett typexempel på en fullt utvecklad välfärdsstat medan USA i de flesta studier hamnar som direkt motpol, alltså en minimalt utvecklad välfärdsstat. Skocpol menar att USA aldrig har varit, eller någonsin kommer att vara, nära att ha en modern välfärdsstat likt Sverige eller andra västländer (Skocpol,1992:5, 539). Historiskt har ordet välfärd haft en nedsättande betydelse i USA. Under 1800- och 1900- talet refererade begreppet till ett stigmatiserande3 och oförtjänt offentligt stöd som självständiga medborgare bör undvika till varje pris (Skocpol,1992:5). Det stöd som kunnat ges för behövande, funktionshindrade eller äldre har för det mesta inte varit en angelägenhet för den federala regeringen utan skett genom privat välgörenhet och lokala frivilligorganisationer (Skocpol,1992:3). I USA har därmed socialpolitik på federal och delstatlig nivå alltid varit av mindre betydelse än i Europa och trygghetsförmånerna har i hög utsträckning varit arbetsplatsanknutna. Därmed har en av huvuduppgifterna för de fackliga organisationerna varit att driva igenom avtal som garanterar medlemmarna sjukförsäkring och kompletterande pensionsförsäkring (Olofsson, 2015:58,74). Men i jämförelse men många andra industrialiserade välfärdsstater har inte USA i samma utsträckning haft arbetarklassorienterad socialdemokrati och inte heller i samma uträckning lyckats genomföra politiska mål för arbetarklassen. Det har skett en begränsad tillväxt av fackföreningar och något arbetarparti har aldrig lyckats driva igenom offentligt socialt stöd fullt ut likt de i Europa (Skocpol, 1992:528).
Men ett undantag, menar Skocpol, är inbördeskrigets pensionssystem som var Amerikas första storskaliga nationella finansierade ålder- och funktionshindersystem (Skocpol, 1992:1).
Den federala regeringen och många stater gjorde storsatsningar på att hjälpa veteraner och deras anhöriga. Detta var den första fasen av modernt socialt stöd i USA och många funktionshindrade, äldre och behövande amerikaner hjälptes mer generöst än i de flesta
3 Erving Goffmans begrepp stigma innebär att kategorisera människor och tillskriva dem egenskaper utifrån deras sociala tillhörighet, personliga karaktär eller kroppsliga missbildning, till exempelvis klass, etnicitet eller utseende. En stigmatiserad individ utpekas som avvikande och istället för att se till individuella skillnader så sker en objektifiering av människor som kan leda till nedvärderande och nedlåtande behandling (Goffman & Matz, 2011:10-12).
välfärdsstater idag (Skocpol, 1992:525). Förmånerna gick till veteraner oavsett etnicitet, ålder eller klass och betraktades dessutom av befolkningen som välförtjänta och därmed inte skamlig att ta emot. Skocpol menar att de förmåner som veteranerna fick efter inbördeskriget är den mest framgångsrika socialpolitik som någonsin bedrivits i USA (Skocpol, 1992:531- 532). Försök från amerikanska fackföreningar att försöka förvandla dessa inbördeskrigspensioner till allmänt offentligt finansierade förmåner för alla arbetare och deras familjer misslyckades. Många från den amerikanska över- och medelklassen såg inbördeskrigspensioner som ett exempel på statlig försummelse och politisk korruption (Skocpol, 1992:2).
År 2018 gick ca 20 procent av bruttonationalprodukten (BNP) i USA till välfärdsförmåner (OCED, 2019). De offentliga förmånerna består till två tredjedelar av behovsprövade förmåner och en stor del av de offentliga sociala utgifterna är riktade direkt till fattiga (Hill, 2006:86). Målet är att lindra akut nöd, inte att påverka levnadsvillkor och inkomstfördelning i bredare mening (Olofsson, 2015:121-122). USA är ett av de länder med störst ojämlikhet och fattigdom bland OECD länderna, med undantag från Turkiet och Mexiko. Sedan 2000 har inkomstspridningen ökat, en trend som pågått sedan 1970-talet (OECD, 2008:1). Den offentliga sektorn spelar en mindre roll som finansiär och producent av välfärdstjänster och en stor del av ansvaret för välfärdssystemet har fallit på marknaden (Olofsson, 2015:156;
Nygård, 2019:231). Sjukvård och pension är exempel på förmåner som primärt erhålls genom den privata marknaden och den privata sjukvård erbjuder oftast vård av högre kvalité. Privata sjukförsäkringar och pensioner är ofta förmåner som är arbetsplatsanknutna (Hill, 2006:121).
Olofsson menar att skatter samt offentliga försäkrings- och bidragssystem har betydande effekt på andelen fattiga. En översiktlig studie för år 2000 visar att andelen fattiga i Sverige reducerades med närmare 80 procent på grund av de offentliga inkomstfördelningarna. Trots att studien är äldre menar Olofsson (2015:121-122) att motsvarande uppgifter för USA var ca 25 procent och att mönstret inte förändrats. Det har pågått intensiva debatter om behovet av universella hälsovårdsreformer i USA och dessa betonar behovet av universella försäkringar och sjukvårdsförsäkringar (Skocpol, 1992:537; Olofsson, 2006:158). Olofsson (2015:73) poängterar dock att då medborgarna i stor utsträckning är hänvisade till privata trygghetsförsäkringar är acceptansen för skattehöjningar lägre i USA än i många andra länder.
4 Teoretisk utgångspunkt
4.1 Tredelad typologi över välfärdsregimer
Sociologen Gøsta Esping-Andersen har genom sin komparativa välfärdsforskning identifierat likheter och skillnader mellan olika länder och dess socialpolitiska utveckling. Han studerade välfärdsstater utifrån deras institutionella struktur, vilka rättigheter och skyldigheter medborgarna hade, utformningen av inkomstersättningssystem samt fördelningen av sociala utgifter i relation till universella och selektiva insatser (Esping- Andersen, 1990:3). Genom sin jämförelse av 18 västerländska välfärdssystem presenterade han en tredelad typologi över deras regimer. Vid skapandet av denna typologi betraktade Esping-Andersen skillnader mellan länderna genom att analyserar graden av de-kommodifiering4 (att ha en god levnadsstandard oberoende av marknaden) och stratifiering5 (ojämlikheter mellan olika sociala grupper). Genom att studera skillnader mellan marknad, stat och familj urskiljer han en liberal, en socialdemokratisk och en konservativ välfärdsstatsregim.
En liberal välfärdsstatsregimen kännetecknas av att de ekonomiska trygghetssystemen och de offentliga välfärdstjänsterna är behovsprövade och de universella ersättningarna är begränsade. Förmånerna är främst till för låginkomsttagare, vanligtvis arbetarklassen. Här har en traditionell liberal norm och även en arbetsetik präglat välfärdssystemet, dvs. välfärden utgör ett hot mot benägenheten att välja arbete framför ersättning. Ersättningar är därför begränsade och låga samt ofta förknippade med ett stigma. Detta gör att dessa länder oftast har lägre skatter och eftersom välfärdstjänster utförs på den privata marknaden är medborgarna beroende av privata försäkringar. Länder som Esping-Andersen klassificerar som liberala välfärdsstatsregimer är USA, Kanada och Australien. Det svaga sociala skyddsnätet gör att inkomstskillnaderna i dessa länder är mer omfattande än i de nordiska länderna. I motsättning till de nordiska länderna är det i denna regim hög grad av stratifiering och låg grad av de-kommodifiering. Detta på grund av att individens beroende av marknaden är mycket hög och omfördelningen av resurser är låg (Esping-Andersen, 1990:26-27).
4 De-kommodifiering är ett begrepp som beskriver relationen mellan marknaden och (välfärds)staten. Begreppet refererar till den grad individer eller familjer kan upprätthålla en socialt accepterad levnadsstandard oberoende av deras deltagande på arbetsmarknaden. De-kommodifiering är enligt Esping-Andersen välfärdsstatens främsta mål och förstärker arbetaren i samhället samtidigt som det begränsar arbetsgivarens makt (Esping-Andersen, 1990:37,44).
5 Välfärdsstaten är en viktig institution i struktureringen av klass och den sociala ordningen. Välfärdsstaten kan motverka ojämlikhet mellan olika grupper i samhället men kan likaväl bevara statusskillnaderna mellan olika sociala grupper. Oavsett hur omfattande välfärdsstaten är kan den ha helt olika effekter på stratifiering genom hur de socialpolitiska programmen och ersättningssystemen är uppbyggda (Esping-Andersen, 1990:23, 55-56).
En konservativ välfärsstatsregim präglas av kristdemokratiska partier och den katolska kyrkan och därmed angelägen om att bevara den traditionella familjebilden. Förmånerna i denna regim exkluderar oftast kvinnor som inte arbetar och familjeförmåner uppmuntrar moderskap.
Barnomsorg och liknande sociala tjänster är tydligt underutvecklade och huvudansvaret för barn- och äldreomsorg ligger på kvinnan, familjen och individernas närstående. Den konservativa välfärdsregimen innefattar länder i centrala och södra Europa, däribland Tyskland, Italien och Frankrike. I dessa länder är det den närmaste omgivningen och det sociala nätverket som skall lösa individens välfärdsproblem och statens inblandning sker främst när närstående brister i att kunna säkerställa individens behov. I dessa länder har marknaden en betydligt mer marginell roll än i den liberala välfärsstatsregim och dessutom är statens ansvar för välfärden mer omfattande och de sociala rättigheterna generösa. Statens välfärdsförmåner har dock historiskt varit kopplade till klass och position, såsom arbetsposition och har inte alltid som främsta syfte att främja jämlikhet (Esping-Andersen, 1990:27).
Den tredje, och den minst förekommande, socialdemokratisk välfärsstatsregim baseras på principer om universalism och sociala rättigheter. Denna välfärsstatsregim innefattar länderna i Skandinavien och har en generös socialpolitik som beror på starka den arbetarrörelsen och socialdemokratiska partier. I denna regim är det staten som har det huvudsakliga ansvaret för medborgarnas välfärd, inte marknaden, och alla invånare har samma offentliga försörjningssystem, oavsett klass, kön eller arbetsposition. Detta gör att graden av de- kommodifiering hög, och stratifiering låg. I de socialdemokratiska välfärdsstaterna finns ett grundläggande skyddsnät med hög standard som är till för alla medborgare, i kontrast till de ovannämnda välfärsstatsregimerna som erbjuder minimala förmåner. Idealet är inte att maximera beroendet av familjen utan snarare att bidra till individens självständighet. I de nordiska välfärdsstaterna finns därmed en omfattande offentlig barn och äldreomsorg och därmed uppmuntras kvinnor att arbeta. Länderna under denna regim eftersträvar hög arbetsfrekvens och minimalt med sociala problem, vilken i sin tur är nödvändig för att staterna ska ha råd att upprätthålla en solidarisk, universalistisk och de-kommodiferande välfärdsstat (Esping-Andersen, 1990:27-28).
Esping-Andersen (1990:28) urskiljer dessa tre olika välfärdsstatsregimer men konstaterar att det inte finns en renodlad välfärdsregim utan att dessa blandas. De skandinaviska länderna är övervägande socialdemokratiska men är inte fria från liberala inslag. Trots att Sveriges
välfärd domineras av universell socialpolitik förekommer även inslag av behovsprövade förmåner. Inte heller är den liberala välfärdsregimen utan socialdemokratiska inslag då det amerikanska socialförsäkringssystemet är både omfördelande och obligatoriskt, och åtminstone i sin tidiga formulering var New Deal socialdemokratisk. Likaså har den Europeiska konservativa regimen infört både liberala och socialdemokratiska inslag.
Sammantaget så har alla länder idag ett blandat inslag av välfärdsregimer (Esping-Andersen, 1990:28-29).
4.2 Tre typer av sociala trygghetsförmåner
Esping-Andersen (1990:48) menar att sociala rättigheter sällan är ovillkorliga då personen i fråga åtminstone behöver uppfylla vissa kriterier. Här urskiljer Esping-Andersen tre olika typer av trygghetsförmåner: behovsprövade, inkomstrelaterade och universella förmåner.
Den behovsprövade förmånen är historiskt mest förekommande i de anglosaxiska länderna och baserar ersättningarna på ett påvisbart behov. Denna typ av förmån är långt ifrån universalistiska eftersom den baseras på vilket behov som konstaterats föreligger och vilka resurser individen har, alltså om individen kan uppfylla dessa behoven själv. Denna sociala förmånstradition härstammar från fattigvården och kännetecknas bland annat av medel- och inkomstprövning för att bli berättigad ersättning. Enlig Esping-Andersen har alla nationer någon form av behovsprövad ersättning eller bestämmelser om ersättning för personer som står utanför arbetsmarknaden. De tydligaste exemplen på behovsprövade förmåner var de tidiga pensionssystemen i Skandinavien, Amerikanska SSI (Suplemental Security Income) och det australienska välfärdssystemet. Det varierar hus pass generös ersättningen är i dessa ersättningssystem (Esping-Andersen,1990:48).
Den andra typen av förmån baseras på arbetsprestation och är inkomstrelaterad. De personer som kan ta del av denna förmån gör det oftast genom att de har någon form av merit, såsom att de har en viss arbetsmarknadsanknytning eller inkomst. Rättigheterna har en kontraktmässig karaktär, är tydligt villkorade och baserade på arbetsmarknadsanknytning.
Dessa ersättningarna är till stora delar finansierade via arbetsgivar- och arbetstagaravgifter.
Detta innebär att mottagaren blir berättigad en konsumtionsnivå som någorlunda motsvarar den personen hade under arbetslivet. Denna ersättning har sitt ursprung i olika försäkringar som utvecklades i Tyskland och spreds till resten av Europa. Till vilken grad denna förmån
bidrar till de-kommodifiering avgörs av hur mycket en person behöver ha arbetat eller bidragit för att kvalificera sig (Esping-Andersen,1990:48).
Den tredje typen av förmån är den universella och denna förstärker, enligt Esping-Andersen, medborgarens rättigheter. Denna är oftast skattefinansierad och riktar sig till personer som omfattas av sociala rättigheter i egenskap som medborgare eller invånare i ett land. Den är villkorslös till den grad att den inte är behovsprövad eller baserad på arbetsprestation. Denna förmån tillkommer alla och är oftast relativt likadan. Förmånstypen har potential att förstärka graden av de-kommodifiering men detta beror också på hur omfattande förmånerna är.
Universalismen utpekas som ett av den skandinaviska välfärdsmodellens främsta kännetecken och har varit en grundläggande princip i den socialistiska traditionen av socialpolitik (Esping- Andersen,1990:48).
Esping-Andersen (1990:49) urskiljer dessa olika typer av sociala trygghetsförmåner men konstaterar att de oftast inte är renodlade i en stat utan att olika förmånstyper blandas. De skandinaviska länderna har vid sidan av sina universella trygghetsförmåner även inkomstrelaterade och behovsprövade förmåner. Även om den behovsprövade förmånen är dominerande i de anglosaxiska länderna finns inslag av inkomstrelaterade förmåner och andra alternativa förmånstyper. Således har alla länder idag en blandning av olika sociala förmånstyper. Trots detta, menar Esping-Andersen, att det tydligt går att konstatera skillnader i de-kommodifiering mellan länderna då de skandinaviska är de mest medan de anglosaxiska länderna är de minst de-kommodiferade (Esping-Andersen, 1990:23,49).
4.3 Professionsrelaterad trygghetsförmån
Theda Skocpol, amerikansk sociolog och statsvetare, beskriver den specifika offentligrättsliga och politiska ställning som veteraner fick efter inbördeskriget i USA, enligt följande. Från 1870-talet till 1910-talet beslutade den federala regeringen att, tillsammans med statliga och lokala myndigheter, utöka förmånerna och pensionerna för inbördeskrigets veteraner och dess anhöriga (Skocpol, 1992:7). Kriterierna för bidragsberättigande var generösa och vare sig anställningsform eller inkomstnivå var kriterium för att få ta del av pensionssystemet eller förmånerna (Skocpol, 1992:135). Dessa gick därför till alla veteraner oavsett krigsskada eller ekonomiska tillgångar (Skocpol, 1992:17). Inbördeskrigspensionerna och förmånerna var således inte socioekonomiskt grundade, utan var snarare politiskt och moraliskt motiverade.
Veteranerna sågs som en grupp som generöst och varaktigt borde ersättas av nationen för sin
"tappra" tjänst och uppoffringar under inbördeskriget (Skocpol, 1992:149). Syftet var att undvika att någon som "hederligt burit den federala uniformen" skulle bli beroende av fattighus eller privat välgörenhet (Skocpol, 1992:150). Bidragsberättigande grundade sig på var veteranen varit placerad under tjänst, befattning och huruvida veteranen tjänstgjort i minst 90 dagar mellan åren 1861 och 1865. Höga pensioner gick speciellt till officerare och deras anhöriga samt soldater som fått funktionsnedsättningar till följd av kriget (Skocpol, 1992:135).
Ersättningssystemet var således i högsta grad inkluderande och alla veteraner och anhöriga fick ta del av inbördeskrigets förmåner oavsett etnicitet, även afroamerikanska medborgare och urbefolkning. Vidare var veteraner och anhöriga oavsett socioekonomisk klass, ålder eller funktionsnedsättning berättigade förmåner. Förmånerna var dessutom av befolkningen betraktade som välförtjänta och därmed inte skamliga att ta emot (Skocpol, 1992:531-532).
De förmåner och pensioner som veteraner fick var således inte uteslutande eller stigmatiserande som andra förmåner i USA under 1800- och 1900-talet (Skocpol, 1992:3).
4.4 Analysmodell
En analysmodell är en förklaringsmodell som i denna studie skall presenterar en förenkling av de socialpolitiska förmåner och tjänster en stat erbjuder sina medborgare. Följande analysmodell är således en förenkling och sammanfattning av Esping-Andersens (1990) tredelade typologi över välfärdsregimer och de tre sociala trygghetsförmånerna. Vidare har den förmån som Skocpol (1992) beskrivit tagits med i analysmodellen. Denna förmån som inbördeskrigets veteraner tagit del av har jag valt att benämna professionsrelaterad förmån. I denna egna utformade analysmodell kompletterar således Skocpols (1992) professionsrelaterad förmån Esping-Andersens (1990) trygghetsförmåner. Som tidigare nämnt kan det förekomma en blandning av alla olika typer av förmåner och välfärdsregimer i olika länder och detta är endast en förenklad sammanfattning som presenteras. Denna analysmodell visar hur de olika välfärdsregimerna domineras av olika förmåner. Analysmodell skall användas för att i större utsträckning kunna identifiera de sociala och ekonomiska förmåner specifikt riktade till veteraner i Sverige och USA.
Tabell 1. Analysmodell
Esping - Andersen, 1990
&
Skocpol, 1992
Anglosaxiska
länderna Centrala och södra
Europa Nordiska länderna Liberal
välfärdsstatsregim Konservativ
välfärdsstatsregim Socialdemokratisk välfärdsstatsregim
Behovsprövade
förmåner
x
Inkomstrelaterade
förmåner
x
Universella förmåner
x
Professionsrelaterade
förmåner
x
* Tabell 1: Analysmodell. Kryssen i modellen visar den förmån som dominerar i välfärdsregimen och länderna.
Det förekommer dock en blandning av olika typer av förmåner i alla dessa välfärdsregimer och länder.
5 Tidigare forskning
Denna del belyser tidigare forskning om utlandsveteraner i Sverige och USA. Denna forskningsöversikt bidrar till att placera in utlandsveteraner i en större kontext och få en bättre förståelse för veteranernas förhållanden efter avslutad internationell militär insats. Rubrikerna som presenteras nedanför är uppdelade utefter två huvudrubriker Utlandsveteraners psykiska ohälsa och Utlandsveteraners stöd med underrubriker där åtskillnad görs mellan svenska och amerikanska utlandsveteraner. Avslutningsvis finns en sammanfattning av den tidigare forskningen.
5.1 Utlandsveteraners psykiska ohälsa
Den psykiska ohälsan som individer som deltar i krig eller tjänstgör i konfliktområden kan lida av har historiskt haft olika symptom och har varit svår att diagnoserna (Veteransoldatutredningen, 2008:354). I samband med första världskriget lanserades begreppet shell shock (granatchock) som förklarade psykiska sammanbrott i strid rent somatiskt för att ersättas under andra världskriget med ett psykiatriskt synsätt, nämligen combat exhaustion (stridsutmattning) (Otto, 1986:14-15). Det var dock först i samband med att man började uppmärksamma Vietnamkrigets konsekvenser, primärt för amerikanska soldater, som begreppet Posttraumatic stress disorder (PTSD) införlivades i diagnossystemen (Michel, 2014:11). Idag visar tidigare forskning att personal som deltar i utlandsmissioner utsätter sig för ökade risker att drabbas av fysisk eller psykisk ohälsa till följd av tjänstgöring.
Vid sidan om fysisk fara handlar det också om en särskild stress som sammanhänger med att personalen riskerar att bevittna, och direkt beröras av, stridigheter samt utsättas för potentiellt svåra traumatiska upplevelser (Veteransoldatutredningen, 2008:166-168).
5.1.1 Svenska utlandsveteraners psykiska ohälsa
Veteransoldatutredningen, som genomförts på uppdrag av den svenska regeringen, poängterar att huvuddelen av all svensk militär personal som tjänstgör utomlands inte kommer att drabbas av psykisk ohälsa efter avslutad insats. Samtidigt konstaterar veteransoldatutredningen att ett mindre antal kvinnor och män drabbas av olika fysiska och psykiska besvär eller skador till följd av de många gånger svåra och komplexa förhållanden som råder i tjänstgöringsområdet (Veteransoldatutredningen, 2008:25). Försvarsmakten rapporterar i likhet med detta att psykisk ohälsa efter hemkomst från internationell insats inte
skulle vara ett stort problem bland svenska utlandsveteraner (Aux Analysis, 2017).
Försvarsmakten redogör för att svenska militära utlandsveteraner som varit på internationell insats någon gång mellan 1990 och 2015 har lika bra, eller bättre, psykisk hälsa än personer som genomfört mönstring men inte tjänstgjort militärt utomlands. Den psykiska hälsan mättes genom att jämföra dödlighet, självmord, psykiatrisk slutenvård, uthämtning av psykiatriska läkemedel samt sjukvård för självmordsförsök/självskada upp till 25 år efter hemkomst från internationell insats. Således fann studien inga belägg för att psykisk ohälsa efter hemkomst från internationell insats skulle vara ett stort problem på gruppnivå bland svenska utlandsveteraner (Aux Analysis, 2017).
Även liknande studier visar att psykisk ohälsa efter hemkomst från internationell insats inte skulle vara ett stort problem bland svenska utlandsveteraner. Tidigare forskning visar att det inte finns någon koppling mellan våldsbrott (Pethrus, 2019:19) eller självmord och dödlighet bland svenska utlandsveteraner som varit på internationell insats mellan år 1990 och 2013.
Detta i jämförelse med individer från allmänbefolkningen med liknande psykiska och fysiska karakteristika (Pethrus et al., 2017:8). Även bland svenska soldater som tjänstgjort i peacekeepingmissioner från 1960 till 1999 är antalet självmord lägre bland soldaterna än den allmänna befolkningen (Michel, Lundin & Larsson, 2007:278). Olika studier indikerar också att peacekeeping- insatser och motsvarande insatser inte leder till mer psykisk ohälsa än hos befolkningen i övrigt. Inte heller har det kunnat konstateras någon förhöjd självmordsrisk hos tidigare peacekeeping-veteraner från olika länder eller i nyligen genomförda studier på Afghanistanveteraner i Norge och Sverige (Veteranutredningen, 2014: 359, 361).
5.1.2 Amerikanska utlandsveteraners psykiska ohälsa
Tidigare forskning visar att det amerikanska veteraner fått erfara under militära insatser, såsom att se andra skadas eller dödas, se mänskliga kvarlevor eller bevittna våld kan bidra till ökad ångest, ilska och aggressivt beteende, somatisk smärta samt PTSD (Litz, 2007:218;
Hoge et al. 2004:15). Det kan även bidra till sömnproblem, familjeproblem samt nedsatt yrkesmässig och social funktion (Spelman, Hunt, Seal & Burgo-Black, 2012:1200).
De militära insatser i samband med kriget i Afghanistan och Irak har varit de mest omfattande sedan Vietnamkriget (Litz, 2007:217). En undersökning gjord bland 16 318 amerikanska soldater som deltagit i Operation Enduring Freedom i Afghanistan visade att omkring 11 procent av soldaterna led av psykisk ohälsa efter hemkomst. Bland 222 620 soldater som varit
involverade i Operation Iraqi Freedom i Irak led 19 procent av psykisk ohälsa efter hemkomst (Thisner & Garpenhag, 2016:38). Studier från samma insatsområden visar även att flertalet av afghanistanveteranerna och irakveteranerna led av svår depression, ångest eller PTSD efter avslutad internationell insats (Hoge et al., 2004:13). Liknande studier, av 296 militär personal, under Operation Iraqi Freedom visar att förekomsten av PTSD var 19 %, depression 35 %, alkoholöverkonsumtion 11 % samt att 58 % hade generellt påverkad mental hälsa eller funktionsnedsättning (Felker, Hawkins, Dobie, Gutierrez & Mcfall, 2008:155).
Självmordstalen bland amerikanska soldater har ökat under senare delen av 2000-talet och överskrider det man ser i samhället i övrigt. Det framkommer även en klar tidsmässig koppling mellan de stora insatserna i Irak och Afghanistan och ökade suicidtalen sambandet mellan PTSD och suicid (Veteranutredningen, 2014: 360-361). Studier bland veteraner mellan år 2001 och 2014 visar att veteraner har en ökad risk att begå självmord i jämförelse med civila grupper, och risken ökar ytterligare bland de som inte söker medicinskt stöd eller hjälp (U.S Department of Veteran Affairs, 2017b:47). Studier av den amerikanska militären visar att de riskfaktorer för självmord som finns bland soldaterna är psykisk ohälsa, antidepressiva läkemedel, sömnmedicin, separation eller skilsmässa. Deltagande i de internationell insatserna Operation Enduring Freedom och Operation Iraqi Freedom, speciellt under året 2007, ökade också risken för självmord (Hyman, Ireland, Frost & Cottrell, 2012:138).
5.2 Utlandsveteraners stöd
Psykisk ohälsa, eller psykiatriska stridsreaktioner, bland veteraner är något som förekommit under längre tid och Otto (1986:17) menar att Sverige, likt många andra länder, varit dåligt förberedda på att hantera detta. Vidare menar Otto (1986:16) att det kan vara svårt för veteraner att söka stöd inom sjukvården då det många gånger kan leda till kritiska kommentarer från omgivningen. I likhet med detta visar nyare studier från en rad länder att veteraner fortfarande undviker att söka hjälp för psykiatriska problem på grund av den stigma som det förknippas med (Garpenhag, 2017:93). Arbetsgivarens organisatoriska stöd, både i att söka och att tillhandahålla stöd, kan utgöra en viktig del i veteraners välbefinnande och lindra arbetsrelaterade stressreaktioner och psykisk ohälsa (Barnes, Nickerson, Adler & Litz, 2013:178).
5.2.1 Svenska utlandsveteraners stöd
Sverige som nation har länge varit dåliga på att uppmärksamma och ta hand om de som tjänstgjort i olika internationella insatser (Wiklund, 2015 se i Thisner & Garpenhag, 2016:76).
Fram till 1990-talet var omhändertagandet av svenska soldater som drabbats av psykisk ohälsa i samband med insatser en icke-fråga (Garpenhag, 2017:85). Inga långsiktiga eller särskilda stödåtgärder fanns till bruk för soldater som återvände från utlandsmission utan den vanliga rutinen efter hemkomst var avrustning, fysisk läkarkontroll och i ett övrigt bristande intresse för det psykiska välbefinnandet (Thisner & Garpenhag, 2016:48). Således, efter att soldaterna återgått till det civila, hade de samma rättigheter till vård och stöd från samhällets sida som andra svenska invånare (Garpenhag, 2017:85).
En undersökningen från Totalförsvarets forskningsinstitut från 2014 visar vilket stöd utlandsveteraner upplevt sig ha fått av Försvarsmakten efter att de tjänstgjort utomlands.
Syftet med enkätundersökningen har varit att undersöka om det skett några förändringar i hur veteranfrågor hanteras efter införandet av den nya veteranpolitiken. Enkäten besvarades av mer än 1200 personer, varav utlandsveteraner och dess anhöriga. Sammanlagt deltog veteransoldater från 14 olika internationella militära insatser i enkäten, varav det största antalet svar inkom från de som tjänstgjort på Cypern samt i Libanon, Bosnien och Afghanistan. Resultatet visar att utlandsveteraner som tjänstgjort efter år 2008 värderar Försvarsmaktens hantering av stress- och stressrelaterade problem högre än de som tjänstgjort innan dess. Veteranutredningen drar därmed slutsatsen att Försvarsmakten utvecklat sitt stöd på senare år med hanteringen av stresspåverkan efter hemkomsten och arbetet med anhörig- och familjefrågor. Utredningen konstaterar dock att det finns brister och förbättringsarbete som måste genomföras när det kommer till kontakt med, och stöd av, Försvarsmakten.
Utredningen redovisar veteraners synpunkter där det bland annat framkommer bristfällig uppsökande verksamhet och ekonomiskt stöd, brist på organisering samt mer stöd borde ske genom Försvarsmaktens försorg och inte endast genom frivilliga initiativ. Av undersökningen framkommer det att det finns en övervägande positiv syn bland utlandsveteranerna och dess anhöriga på de olika formerna av erkänsla och uppmärksammande som utlandsveteraner får i formerna av medaljceremoni och Veterandagen samt veteranmonumentet (Veteranutredningen, 2014:332-340).
5.2.2 Amerikanska utlandsveteraners stöd
Den amerikanska armén har stött på problem att bevara sin personal på grund av den stress som soldater upplever till följd av långa och täta tjänstgöringar i Irak och Afghanistan (Wright, Kim, Wilk & Thomas, 2012:773). I Wright et al (2012:774) studie bland amerikanska veteraner som tjänstgjort i Irak framkom det att de veteraner som rapporterade att de var nöjda med stödet från organisationen angav att de i lägre utsträckning tänkte lämna det militära. De militärer som ansåg att det fanns ett bristande organisatorisk klimat ville i större utsträckning lämna armén. Vidare var de soldater som rapporterade psykisk ohälsa, speciellt höga ångestnivåer, mer benägna att lämna yrket (Wright et al. 2012:778).
Som tidigare nämnt kan det vara svårt för veteraner att söka hjälp för psykisk ohälsa på grund av det stigma som kan vara kopplat till detta. I Hoge et al. (2004:20) studie av amerikanska militärer framkom det att endast 23 till 40 % av de som led av psykisk ohälsa sökte hjälp från professionella. Resultatet visade att det fanns faktorer i militären som bidrog till att soldater undvek att söka sådan hjälp, såsom farhågor om hur den enskilde soldaten skulle betraktas av kollegor och av ledningen. Farhågor om stigma var högst bland de militärer där psykisk ohälsa framkom och bland de som hade störst behov av hjälp från hälso- och sjukvården (Hoge et al, 2004:13,20). Vidare visar studier att utlandsveteraner upplever större obehag att söka psykologisk hjälp och stöd för psykisk ohälsa än medicinsk hjälp vid fysiska besvär (Greene-Shortridge, Britt & Castro, 2007:157). Greene-Shortridge, Britt och Castro menar att det kan finnas ett stigma inom den militära kulturen som förespråkar att individen självmant kan lösa, och även har orsakat, sin psykiska ohälsa. Författaren ser behovet av att fler militärer öppet pratar om PTSD och annan psykisk ohälsa, dels i militären och dels i det civila för att uppmana att fler söker hjälp och stöd (Greene-Shortridge, Britt & Castro, 2007:160).
5.3 Sammanfattning av tidigare forskning
Den tidigare forskningen visar att även om det finns en ökad risk att drabbas av fysisk eller psykisk ohälsa till följd av tjänstgöring, är detta något som inte drabbar de svenska utlandsveteranerna i lika stor utsträckning som de amerikanska, även om insatsområdet kan vara detsamma. Den tidigare forskningen visar även att arbetsgivarens organisatoriska stöd, i detta fall den militära myndigheten, kan utgöra en viktig del i veteraners välbefinnande.
Försvarsmaktens undersökning om stöd för svenska utlandsveteraner visar en delad bild av vilket stöd veteranerna får och utlandsveteranernas syn på detta. Den amerikanska
