Statens erkännande

6.6.1 Svenska statens erkännande

En del av stödet till utlandsveteraner efter internationella militära insatser är, enligt den svenska regeringen, att tydligt markera erkännande till dem som deltagit i insatser. Detta då

det är den svenska staten, som genom beslut av riksdag och regering, har det yttersta ansvaret för de internationella insatserna. Detta manifesteras genom att förstärka veteranpolitiken och visa erkännande genom medaljer, ceremonier, minnesmonument samt ge olika förmåner till veteraner (Veteranutredning 2014:426).

För att stärka veteranpolitiken inrättades 2017 Försvarsmaktens Veterancentrum. Veterancentrum är ett kompetenscentrum som ska driva, utveckla och implementera myndighetens veteran- och anhörigarbete. I Veterancentrums arbete för veteranerna ingår att stärka och utveckla forskning på veteranområdet, samverkan mellan myndigheter och att lyfta fram och visa uppskattning för de insatser som svenska veteraner gjort. Framförallt är det av stor vikt att följa upp hur veteraner mår efter insats och förbereda olika stödåtgärder (Regeringskansliet, 2018). För att stärka uppföljningen och stödet för veteraner inrättade Försvarsmakten 2014 en Veteranenhet. Enheten skall bland annat implementera veteranpolitiken, följa upp myndighetens veteraner och säkerställa stöd, råd och vägledning till myndighetens veteraner och anhöriga före, under och efter insats (Veteranutredning, 2014:329).

Försvarsmaktens har aktivt arbetat för att överbrygga klyftan mellan samhälle och frivilligförsvar genom institutioner såsom exempelvis veterandagen (Thisner & Garpenhag 2016:17). Försvarsmakten anser att ceremonier och medaljer är till för personer som tjänstgjort hos Försvarsmakten då personerna har verkat för fred, säkerhet och demokrati och därmed förtjänar samhällets och Försvarsmakten, uppskattning, tacksamhet och respekt. Utmärkelsetecken visar Sveriges eller annan nations, myndighetens, eller organisations erkänsla till enskild för tapperhet, bragd, förtjänst eller som erkänsla för skada eller dödsfall till följd av strid (Försvarsmakten, u.å.).

Även om Försvarsmakten utvecklade symboliska belöningssystem redan i början av 1990-talet och innan den officiella veteranpolitiken har många viktiga förändringar skett på området i samband med att veteranpolitiken tillkom. År 2011 fick veterandagen statsceremoniell status och den 29 maj är således en särskild högtidsdag med fastlagt datum år för år (Thisner & Garpenhag 2016:74, 113). Veterandagen är från och med 2018 en officiell flaggdag (Regeringskansliet, 2018). Denna dag är till för att uppmärksamma veteranernas insatser men också till för att högtidlighålla minnet av de svenskar som stupat och omkommit i internationell tjänst (Försvarsmakten, u.å.). Detta datum har för övrigt också en stark

anknytning till FN, genom att dagen är den internationella fredssoldatdagen. I samband med detta tillkom också ett veteranmonument som förlades i närheten av FN-monumentet vid Sjöhistoriska muséet i Stockholm. Idag kan veterandagen, veteranmonumentet samt utdelandet av Försvarsmaktens medalj för sårade i strid som inrättades år 2011, och

Försvarsmaktens förtjänstmedalj som inrättades 2008, sägas utgöra de tyngsta inslagen i de

ceremoniella arrangemangen kring utlandsveteraner (Thisner & Garpenhag 2016:74).

Veteranutredning (2014:429) betonar att utlandsveteraner får erkännande på ett mer vardagligt plan genom ett officiellt veterankort eller veteranmärke. För att tillhöra kategorin utlandsveteran enligt veterankortets bestämmelser ska utlandsveteraner deltagit i internationell militär insats i minst 30 dagar (Svenska Soldathemsförbundet, 2019). Veterankortet och veteranmärkets syfte är bland annat att stärka bandet mellan generationer av veteraner, synliggöra veteraner ute i det civila samhället samt att stärka upplevelsen av att vara bekräftad. Veterankortet är därmed förknippat med offentliga förmåner och privata förmåner såsom fria inträden och rabatter. Detta är något som flera andra länder också utformat (Veteranutredning, 2014:429).

6.6.2 USA:s erkännande

Grunden för vad som idag är USA:s Veterandepartement, the Department of Veteran Affairs (VA), las redan år 1921 när landet skapade den första myndigheten specifikt tillägnad veteraner. VA blev sedan ett federalt statsdepartement för veteranfrågor år 1989 (U.S. Department of Veteran Affairs, 2018b). The Department of Veteran Affairs vision grundas på president Lincolns lagstiftning år 1865 gällande omhändertagande av nationens sårade soldater i samband med inbördeskriget. VA:s vision är att ombesörja veteraner med förmåner och tjänster i världsklass då amerikanska veteraner förtjänar detta. Detta genom att vidhålla högsta möjliga standard när det kommer till medkänsla, engagemang, spetskompetens, professionalism, integritet, ansvarsskyldighet och förvaltning (U.S. Department of Veteran Affairs, 2019c).

Sedan 1919 hedras veteraner i USA genom högtidsdag och sedan 1978 benämns denna federala högtidsdag som Veterandagen. Den 11 november är en särskild nationell helgdag med fastlagt datum år för år. Datumet har en historisk innebörd för amerikaner då datumet förknippas med att första världskrigets strider upphörde 11 november 1918, även om kriget officiellt upphörde några månader senare (U.S. Department of Veteran Affairs, 2015). En

annan federal högtidsdag är Memorial Day, för att högtidlighålla minnet av de amerikanska soldater som stupat i krig. Det finns flertalet minnesdagar som är relaterade till soldater och veteraner i USA, däribland ses maj som den månad militärer skall visas erkänsla (The White House, 2017a). Det finns även minnesdagar för att hedra specifika tjänstgöringsrelaterade veteraner, exempelvis Vietnam Veterans Day (U.S. Department of Defense, 2019) och National Korean War Veterans Day (The White House, 2017b).

Det finns flertalet symboliska belöningssystem i form av militära utmärkelser, dekorationer och medaljer, alla med sin egen betydelse, kriterier och historia, inom olika militära förband. Dessa är till för att hedra soldater som utfört de mest modigaste och osjälviska handlingarna i tjänst. USA:s försvarsdepartement, the U.S. Department of Defense, listar Medlar of Honor,

the Service Crosses och Silver Star som de tre mest prestigefyllda utmärkelserna en soldat kan

få. Den mest prestigefyllda utmärkelsen Medlar of Honor framställdes på 1860-talet och tilldelas av presidenten själv. Medaljen ger flertalet sociala och ekonomiska förmåner däribland inbjudan till presidentens invigning, månadsersättning samt en ökad ekonomisk ersättning vid pension (U.S. Department of Defense, u.å).

Likaväl som i Sverige ges veteraner erkännande på ett mer vardagligt plan genom de olika identitetshandlingar som finns i USA och som visar att en person är veteran. Ett ID-kort för veteraner får den som tjänstgjort i militären och som inte avslutat sin militärtjänst enligt sådana omständigheter som beskriv i Title 38 Code of Federal Regulation. En veteran som blivit uppsagd enligt sådana omständigheter får inte ta del av ett ID kort för veteraner och får inte ta del av förmåner. Ett ID-kort för veteraner ger tillgång till en mängd olika förmåner såsom rabatter i olika affärer och restauranger. Är en veteran berättigad sjukvård via VHA ges ett speciellt ID-kort som ger tillgång till VHA:s sjukvård och även rabatter och förmåner. Alla amerikanska stater erbjuder veteranmärke att ha på körkortet eller ID-kortet för att markera veteranstatus (U.S. Department of Veteran Affairs, 2019e).

6.6.3 Veteraners erkännande

Sverige och USA har båda symboliska belöningssystem i form av medaljer, ceremonier, minnesmonument och erbjuder veteraner möjlighet till olika rabatter för att visa erkännande. De symboliska belöningssystem som etablerats på senare år i Sverige har utökat i samband med att den svenska regeringen år 2010 beslutade om en svenska veteranpolitiken. Ytterligare till följd av veteranpolitiken har specifika institutioner utvecklats, såsom Veterancentrum och

en Veteranenhet för att utveckla och förstärka veteranfrågor. Det kan ses som att veteraner har fått förstärkt socialrättslig och politisk ställning genom att veteraner som grupp framhävs i samhället, visas uppskattning och stöd. Symboliska belöningssystem, såsom medaljer, och inrättandet av olika institutioner för att förstärka veteranfrågor är något som skett tidigare i USA. USA har historiskt visat veteraner erkänsla redan i samband med första världskrigets slut då veteraner hedrades genom högtidsdag, som idag benämns som veterandagen. Även grunden för vad som idag är USA:s Veterandepartement, the Department of Veteran Affairs (VA), las redan år 1921 och ger veteraner ett förstärkt socialrättslig och politik ställning. I likhet med Skocpols (1992:531-532) beskrivning av inbördeskriget förmåner och pensioner till veteraner, är det tydligt att USA:s erkännande av veteraner ägde rum tidigt i amerikansk historia.

Enligt Skocpol (1992:149) var inbördeskrigspensionerna och förmånerna politiskt och moraliskt motiverade, i form av att veteranerna sågs som en grupp som generöst och varaktigt borde ersättas av nationen i gengäld för sin "tappra tjänst och uppoffring" under inbördeskriget. Likaså kan de symboliska belöningssystem ses som gengäld för veteraners tjänst och uppoffring under internationell militär insats. Det erkännande som finns för veteraner både i Sverige och USA kan ses som professionsrelaterat då veteraner ges olika förmåner, i form av symboliska belöningssystem, specifikt relaterat till deras yrke och tjänstgöring. Hänsyn tas inte till anställningsform eller inkomstnivå men däremot behöver olika kriterier uppfyllas för att en veteran skall delges en medalj. Det finns dock en markant skillnad mellan de symboliska belöningssystem i Sverige och i USA i och med att Medlar of

Honor ger flertalet sociala och ekonomiska förmåner, något som de svenska medaljerna inte