Sammanfattning  av  analys

För att besvara den centrala frågeställning, hur kommuner arbetar för att planera och utforma citylogistik med hänsyn till intressekonflikter som kan uppstå, har en omfattande analys genomförts. Det empiriska materialet påvisar det omfattande arbetet kommunerna gör för att utveckla citylogisiken. Vidare visar analysen på likheter mellan kommunernas arbete för planering och utformning av städernas citylogistik. Kommunernas planeringsprocesser för citylogistik integreras med åsikter och aktiviteter från berörda fastighetsägare, transportbolag och näringsidkare. Vidare styr och regleras planeringsprocessen av kommunernas politiska styre och nationella bestämmelser. Detta utgör begränsningar för kommunernas enheter för planering att enskilt optimera städernas citylogistik, vilket blir problematiskt då kommunpolitiker styr beslutsfattandet.

Denna situation blir ytterligare problematisk då empirin påvisar att båda kommunerna har låg kunskap gällande begreppet citylogistik, och upplevs därför som främmande hos planeringsansvariga. Med stöd i att det konkreta arbetet som genomförts med godstransporter, deltagande i EU-projekt, trafikplanering samt arbetet med hållbara transporter påvisar studien att kommunernas har kunskap inom ämnesområdet. Detta

ligger till grund för studiens breda omfång. Analysen resulterar därför i att kommunernas arbete med citylogistik sker på flera plan inom kommunen.

Skillnader mellan kommunerna som visat sig är arbetet med planering och utformning av citylogistik med hänsyn till intressenterna och kommunikationen med dessa. Analysen påvisar kontextens betydelse för intressenters inställning till kommunernas arbete. Analysen belyser de centrala intressekonflikter kommunerna möter. Sundsvalls kommuns möter i huvudsak intressekonflikter med medborgarna medan Umeå kommun inte möter lika tydliga intressekonflikter. Den största konflikten Sundsvalls kommun möter har i analysen identifierats vara projekten som genomförs till följd av brobygget. Avsaknandet av uppmärksammade intressekonflikter i Umeå kommun gör att fokus hamnar på intressekonflikter som uppstår till följd av samarbetet inom kommunen. Enheten för trafikplaneringen önskar ytterligare integration med övrig stadsplaneringen, vilket i denna studie anses likna en intressekonflikt. Detta resulterar i att hantering av intressekonflikter skiljer sig åt. Sundsvalls kommun har visat sig vara i större behov av att prioritera omfattande medborgardialoger medan Umeå kommun har kunnat fokusera på utveckling av hållbar citylogistik. I och med den omfattande analysen har det i studien undersökts vilka intressekonflikter som finns kopplat till kommunernas arbete med citylogistik. Vidare har det analyserats hur arbetet för att lösa dessa går till. Uppsatsförfattarna argumenterar därför att studiens första delsyfte har besvarats.

Den teoretiska modell som presenteras i samband med studiens teoretiska referensram utgår från den bild uppsatsförfattarna skapat av ämnet citylogistik. Efter analys av empirin i samband med studiens teoretiska referensram påvisade studien ett behov av att modifiera den tidigare presenterade modellen. I enighet med studiens angreppsätt som systematisk kombination av induktiv och deduktiv uppdateras därmed studiens teoretiska modell efter det insamlade empiriska materialet. Empirin visar att kommunernas totala arbete genomsyras av hållbarhet och tillväxt, vilket argumenterar för att även modellen ska speglas av detta. Då studiens centrala frågeställning behandlar citylogistik utformas modellen enligt bilden nedan, med citylogistik i centrum. Planering, intressekonflikter, konflikthantering och kommunikation har delats upp i olika kunskapsområden, vilka i studien visat sig vara centrala för en effektiv citylogistik. Dessa kunskapsområden genomsyras av hållbarhet, tillväxt och citylogistik. Valet att separera tidigare sammansatta intressekonflikter och konflikthantering har gjorts med stöd i analysen som visat att konflikthantering inte är aktuellt om det inte finns intressekonflikter. Analysen visar på kommunikation som en avgörande faktor inom kommunernas arbete med citylogistik och intressekonflikter, vilket ligger till grund för valet att inkludera kommunikation i den uppdaterade teoretiska modellen. Begreppet kommunikation syftar både till samverkan inom kommunen samt mellan kommunen och dess intressenter, i den utsträckning kontexten kräver. Därmed har studiens andra delsyfte besvarats. Den nya modellen har fått uppdaterad utformning för att påvisa att ämnena är svåra att särskilja. Stor del av kommunens arbete med citylogistik genomförs på olika plan inom kommunerna, därav valet att presentera en integrerad modell (se figur 4 på nästa sida).

8.  Slutsats  

Citylogistikens naturliga komplexitet, med hänsyn till antalet berörda aktörer och omfattande ämnesområde, går inte att frångå. Arbete med förändringar inom citylogistik sker i stadens centrum, en plats där allmänheten samsas. Vid förändring av en stads logistiska flöden blir därför känslor och åsikter en konsekvens som planeringsansvariga inte kan bortse ifrån. Citylogistikens planeringsarbete resulterar därmed i att innefatta trafikplanering, rörelsemönster och hållbarhet likväl som arbete för ökad kommunikation, samverkan och konflikthantering. Studien visar att arbetet med konceptet citylogistik innebär mer än planering av logistikflöden. Detta följer resonemang från tidigare studier som hänvisar till problematiken med citylogistikens antal aktörer.

Städernas utveckling mot hållbarhet och pågående globalisering- och

urbaniseringsprocesser leder till att citylogistik blir en allt mer viktig aspekt. Befolkningstillväxt och utvecklingen mot effektivare logistikprocesser resulterar i ökat antal transporter inom stadskärnan. Centrumets yta blir allt mer begränsad och därför måste persontransporter och godstransporter samsas. Urbaniseringen tär på naturens resurser och ur ett hållbarhetsperspektiv får citylogistiken allt större roll. Även då ekonomisk vinning inte är kommunernas syfte med planering och utformning av effektiv citylogistik går inte denna faktor att bortse ifrån. Citylogistik anses utgöra en nyckelfaktor för stadens ekonomiska utveckling.

Umeå och Sundsvalls kommun drivs av ekonomisk utveckling, därav citylogistikens relevans. Studien visar att ansvarig planerare står inför en svår uppgift i att tillgodose samtliga aktörers intressen, då externa aktörer och rättsliga ramverk påverkar planeringsprocessen. Aktörerna är många, såsom näringsidkare, fastighetsägare, transportbolag och kommuninvånare. Det rättsliga ramverket, i form av kommunpolitik, nationella lagstiftningar och internationella regleringar, styr citylogistiken på flera olika nivåer.

Utifrån analysen identifieras att kommunernas citylogistiska planeringsprocesser liknar varandra. Båda kommunerna styrs av rättsliga ramverk och liknande aktörer. Trots detta så är situationerna olika. Slutsatsen blir att städernas kontext har betydelse för citylogistikens planering och utformning, då det kan resultera i intressekonflikter eller samarbete mellan aktörer. Umeå och Sundsvall skiljer sig åt gällande intressekonflikter, vilket har visat sig påverka planeringsprocesserna.

Under studiens gång har samhällsdebatterna inom kommunernas förändrats, vilket tyder på att denna utveckling kommer att fortskrida. Kommunernas kontext kommer därför förändras.

För att effektivisera planeringsprocessen för citylogistik måste kommunerna ha den aktuella kontexten i beaktning. För att möjliggöra detta är kommunikation identifierat som ett viktigt verktyg. Studiens teoretiska bidrag blir att inkludera kommunikation till konceptet citylogistik, till grund för detta är studiens modifierade teoretiska modell (se figur 4). Denna studie visar att kommunikation är av vikt vid utformning av citylogistik, vilket bör tas i beaktning vid framtida forskning om planering av citylogistik. Det är svårt att identifiera vem eller vilka som anses vara ansvarig för utformningen av citylogistik, därav vikten att kommunicera och undvika konflikter. Det praktiska

betydelse i åtanke vid planering och utformning av citylogistik för att minimera risken för intressekonflikter. Kommunikation kan ses som ett verktyg att förebygga konflikter och tillämpa vid uppstådd intressekonflikt. Använder kommunerna sig av denna modell så skapas en förståelse av kommunens planeringsarbete och genererar övergripande bild. Modellen kan fördelaktigt användas av andra aktör som berörs och kan påverka utformningen av citylogistik för att skapa förståelse för hur planeringsprocessen går till.