Trovärdighetskriterier

I detta avsnitt kommer studiens teoretiska grund för trovärdighetskriterier presenteras. Redogörande för kommande begrepp har för avsikt att möjliggöra en kritisk granskning av studiens trovärdighet. Patel och Davidssons (2003, s. 102-106) och Jacobsen (2002, s. 417) benämner reliabilitet, validitet och generaliserbarhet som centrala begrepp vid bedömning av kvalitet i en kvalitativ studie, dock med hänsyn till hela forskningsprocessen. Vidare argumenterar Johansson Lindfors (1993, s. 164) att validitet och reliabilitet inte anses vara relevant vid kvalitativa studier, då metoden gör studien omöjlig att upprepa. Johansson Lindfors (1993, s. 161) instämmer att begreppen får en annan innebörd vid kvalitativa studier. Då denna metod karakteriseras av variation är studien till viss del unik och det är av stor vikt att studiens metod tydligt beskrivs för att öka trovärdigheten (Patel & Davidsson, 2003, 106).

Avsnittet kommer, med stöd av Patel och Davidssons (2003, s. 102) argument att validitet och reliabilitet är användbara inom kvalitativ forskning, utgå från dessa begrepp. Slutligen presenteras ett avsnitt med generaliserbarhet då begreppet anses väsentlig vid kritisk granskning. Vidare kommer avsnittet omfatta begreppen trovärdighet, kommunikativ validitet, giltighet, och helhetsbild, då dessa bedöms vara relevanta för att möjliggöra en kritisk granskning av den kvalitativa studien.

4.9.1  Reliabilitet  inom  kvalitativ  forskning  

Reliabilitet handlar om huruvida studiens empiriska material är tillförlitligt och trovärdigt (Jacobsen, 2002, s. 21) och grundas i tillvägagångssätt och noggrannhet av databearbetning (Holme & Solvang, 1997, s. 163). Som tidigare nämnts får begreppet reliabilitet en annan tolkning i kvalitativa studier då begreppet måste speglas mer omfattande i studien. Olika svar vid kvantitativa studier ses som ett tecken på låg reliabilitet, vilket fallet inte behöver vara vid kvalitativa studier då intervjupersonen kan ha format nya åsikter mellan intervjutillfällena. Detta kan leda till att intervjupersonen påverkat hur frågan bemöts och därmed genererat olika svar. Reliabilitet inom kvalitativ forskning bör därför ses i förhållande till intervjutillfällets unika situation. (Patel & Davidsson, 2003, s. 103) Detta stöds av Kvale och Brinkmann (2009, s. 262-263) som menar att reliabiliteten inom kvalitativ forskning också grundas i intervjuteknikens påverkan på intervjupersonen.

4.9.2  Validitet  inom  kvalitativ  forskning  

Validitet bedöms i regel om studiens empiriska material anses vara giltigt och relevant (Jacobsen, 2002, s. 21), vilket är beroende av om relevant data mäts. (Holme & Solvang, 1997, s. 163). Vid kvalitativa studier är begreppet mer omfattande då validiteten tolkas utifrån hela arbetet med studien. Detta visar sig exempelvis i huruvida forskare via datainsamlingen klarat av att samla in trovärdigt data (Patel & Davidsson, 2003, s. 103). Vidare bedöms en kvalitativ studies validitet utifrån studiens upplägg där läsaren bör uppmanas forma en individuell bedömning om studiens trovärdighet, vilket

utformning underlättar en helhetsbedömning, vilket enligt Johansson Lindfors (1993, s. 161) bidrar till en bedömning om den teoretiska modellen bör accepteras, förkastas eller utvecklas. Vidare uppmanas läsare förhålla sig kritiska till tolkningar då lösningar till beskrivna problem sällan är den enda lösningen när kontexten är komplex och oregelbunden (Johansson Lindfors, 1993, s. 163). Vid bedömning av en studies validitet nämner Johanson Lindfors (1993, s. 165) giltighet som en relevant bedömningsgrund. Giltighet i kvalitativa studier syftar till huruvida studien mäter det som önskas mätas, vilket påverkas av metodval. Metodens tillförlitlighet i termer av giltighet speglas av effekter såsom intervjuar- och kontexteffekt. Dessa kan beskrivas kort som intervjuarens och valet av intervjuplatsens inverkan på resultaten. (Jacobsen, 2002, s. 190)

Viktigt att poängtera är att en undersökning inte kan uppnå tillräcklig tillförlitlighet för att spegla en helhetsbild av sanningen. Att använda sig av fler perspektiv kan dock bidra till en vidare bild och därmed närma sig en helhetsbild då perspektiven kompletteras, verifieras och jämförs. (Jacobsen, 2002, s. 190) Studiens giltighet utgörs av de studerade omständigheterna kopplat till den mängd data som samlats och den teoriutvecklingen som skett därefter. Giltigheten grundas alltså i om den mängd individer som studeras anses vara tillräckliga i förhållande till teoriutvecklingen. (Johansson Lindfors, 1993, s. 165)

4.9.3  Generaliserbarhet  

Att möjliggöra generalisering vid kvalitativa studier upplevs ofta som problematiskt (Olsson & Sörensen, 2007, s. 158). Ett vanligt missförstånd är att fallstudier är för kontextberoende för att kunna generera generaliserbara resultat (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 283). Vidare menar Kvale och Brinkmann (2009, s. 285) att en analytisk generalisering är möjlig på fallstudier som baseras på grundliga argument och tydliga beskrivningar av de tillvägagångssätt som använts. Uppsatsförfattarna argumenterar med stöd i beskrivna metoder för att denna studie går att applicera på städer med liknande förutsättningar. Slutsatserna i studien baseras på de två fallen som undersökts, vilket begränsar generaliserbarheten. Jacobsen (2002, s. 103) argumenterar för att få antal svaranden möjliggör relevant data i sin kontext men minskar möjligheten till generalisering. Studien syftar, genom den komparativa fallstudien, till att undersöka likheter och skillnader mellan de valda kommunerna.

Utifrån dessa förutsättningar är uppsatsförfattarna medvetna om begränsningarna i generaliserbarheten gällande studiens forskningsdesign. En kvalitativ fallstudie ämnar inte i huvudsak att frambringa generaliserbara resultat, fokus ligger istället på att redogöra för komplexiteten i den studerade situationen (Bryman & Bell, 2005, s. 71). Enligt Jacobsen (2002, s. 104) innebär tillämpning av flerfallsstudier inom kvalitativ forskning till ökad generaliserbarhet. Därmed argumenterar uppsatsförfattarna att den teoretiska modellen är generaliserbar för kommuner med liknande förutsättningar i termer av storlek och geografiska förutsättningar. Dock genererar slutsatserna i denna studie framförallt nytta för de studerade objekten och går inte att generalisera.

5.  Empiri  

Följande avsnitt kommer att redogöra för insamlad data från studiens intervjuer. Empirin kommer att presenteras efter de teman som studien bygger på. För att skapa ytterligare tydlighet för läsaren är avsnittet uppdelat efter respektive kommun. Först redogörs för Umeå kommun, därefter kommer Sundsvalls kommun. Respondenter från respektive kommun benämns med den första bokstaven i kommunens namn samt efterföljande nummer, detta för att säkerställa respondentens anonymitet men samtidigt skapa tydlighet för läsaren. Se tabell 2 och 3 nedan för vidare information om respondenterna.

Respondent Befattning Kön Datum

U1 Miljöstrateg Umeå Kommun Kvinna 2016-04-01

U2 Projektledare EU-projekt citylogistik Man 2016-04-05

U3 Trafikplanerare Gator och Parker, Umeå Kommun Kvinna 2016-04-08

U4 Representant näringsliv Man 2016-04-15

Tabell 2. Översiktsbild respondenter Umeå

Respondent Befattning Kön Datum

S1 Samhällsplanerare, projektledare Grönt boende &

Resecentrum ^{Kvinna 2016-04-04}

S2 Delaktig i EU-projektet Smartset kring citylogistik

samt Logistikparken

Man 2016-04-04

S3 & S4 Sektionschef gatuavdelning & trafikplanerare på

lång sikt

Kvinna & Kvinna

2016-04-14

S5 Representant näringsliv Kvinna 2016-04-13

Tabell 3. Översiktsbild respondenter Sundsvall