Tema  Planering

Respondent S1

Sundsvall är en kommun med robust ekonomi och en stabil grund att stå på, men sticker inte ut ur mängden. De senaste åren har Sundsvall gått i kräftgång gällande rankingen över Sveriges största städer. Respondenten påpekar att kommunen växer, dock inte i samma takt som andra städer i landet. Respondenten menar att detta till stor del beror på att bostadsbyggandet kommit igång sent i jämförelse med andra städer. Befolkningen i Sundsvall har sedan början på 2000-talet ökat, men det har inte byggts motsvarande i bostäder, vilket gjort att befolkningsökningen stannat av. Dock finns viljan att köpa då projekten för nya boenden säljs och det med ett högt kvadratmeterpris. År 2015 hade

kommunen som mål att bygga 250 bostäder per år, vilket inte stämmer överens med dagens byggande då minst 500 bostäder byggs per år.

Kommunen har ett samarbetsavtal med Mittuniversitetet där respondenten menar att det satsas mycket pengar. Mittuniversitetet växer och bygger ut campus samtidigt som det finns planer för fler studentbostäder i anslutning till universitet. Grönt boende-projektet som respondenten arbetar med är ett projekt som sker i samverkan med studenter på universitetet. Det finns en del områden runt campus som kan utnyttjas för att bygga ihop universitet med staden. Respondenten understryker att det byggs på flertalet olika områden runt omkring och i stadskärnan just nu.

För att öka cykelanvändandet har kommunen under flera år arbetat med beteendepåverkande åtgärder. Fokus har legat på att bygga cykelbanor och hålla kampanjer. Bemötandet har generellt sett varit positivt. För att uppnå detta förklarar respondenten att kommunen under många år arbetat med att kommunicera budskapet i stadsvisionsseminarium. Detta för att måla upp bilden av den vision där kommunen vill knyta ihop staden med de nya stadsdelarna nere i hamnen.

För att samla in åsikter har kommunen i framtagandet av stadsvisionen och översiktsplanen fört en omfattande medborgardialog. För att väcka intresset hos berörda aktörer följer kommunen lagarna i plan- och bygglagen som att exempelvis ha samråd, workshops och skicka ut information. Vid dessa två projekt hade kommunen kontakt med en stor mängd aktörer och det var många som engagerade sig. Detta presenteras i samrådsredogörelsen. Vid framtagandet av stadsvisionen genomfördes 80 möten med olika grupper, vid den tidiga dialogen var 330 personer medverkande och i det formella samrådet var det 211 personer. Vidare trycktes information och delades ut i hushåll samt att medborgare kunde låna hem samtliga dokument på biblioteken. Alla yttranden och synpunkter dokumenteras och svaras på, totalt var det 122 yttrandet i stadsvisions-projektet.

Trafikverket satsar mycket pengar på ett flertal infrastrukturprojekt, både på att förbättra E14 som löper genom staden västerut och även järnvägen. Respondenten menar att Sundsvall varit en svag punkt på alla nät och att man nu därför satsar på att förbättra detta. Vidare menar respondenten att dessa projekt är svårare att kommunicera ut till befolkningen än vad E4an-projektet var.

Respondent S2

Orsaken till att det inte byggts några bostäder de senaste åren menar respondenten beror på att hamnen varit upplåst med industriytor samt att E4an gått genom staden. Vidare menar respondenten att invånarna vill bo nära vattnet och därför bygger kommunen och privata aktörer i hamnen. Ytterligare en anledning till att det byggs i hamnen menar respondenten är att stadskärnan är byggd i sten och det går därför inte att göra större projekt där.

Sundsvall Logistikpark har ett syfte förbättra transport av gods i sundsvallsområdet. Kommunen äger nu all mark som logistikparken planeras bygga på och genomför fastighetsregleringar av de berörda husen i Petersviks-området. Projektet sker stegvis och första delen planeras vara klar år 2020. Logistikparken ska i ett första skede bestå av en järnvägskoppling till SCA Ortvikens pappersbruk och en ny containerhamn som

Grundorsaken till att projektet logistikparken tog fart var till stor del den tunga industrins intresse av en effektiv terminal. Vidare menar respondenten att denna godsintensiva verksamhet i dagsläget har dåliga förutsättningar att konkurrera, då transporterna inte lyckats lösas effektivt och miljömässigt bra. Utifrån Sundsvalls geografiska läge menar respondenten att staden måste ligga i framkant för att konkurrera på en exportintensiv marknad. Att logistikparkens placering blir i anslutning till industrin menar respondenten faller sig naturligt då det är där godsmängden finns. Respondenten var inte med vid starten av projektet med logistikparken men han vet att informationen till de boende gick genom kommunen. Innan detta hade flertalet olika utredningar genomförts för att visa på varför kommunen landade i den lösningen som presenteras. Logistikparken är en stor anläggning och utredningsarbetet utgick ifrån vilka logistiska lägen som ansågs potentiella. Viktiga parametrar är de geografiska och geologiska förutsättningarna. Att möta motståndet i detta projekt är och har varit tidskrävande och detta har fått tagits i beaktning i planeringen. Projektet har förskjutits och tidsplanen har fått göras om. Vidare menar respondenten att motståndet kommer att minska när projektet är färdigställt. Detta eftersom att projektet förväntas leda till mindre trafik i centrala Sundsvall och invånarna kan då se fördelarna med arbetet.

Respondent S3 & S4

Stadsvisionen är en ledstjärna för trafikplaneringen på gatuavdelningen. För att samla in synpunkter hur andra kommuner eller verksamheter arbetar är gatuavdelningen delaktig i olika nätverk samt tar hjälp av utomstående konsulter vid vissa projekt. Respondent S4 menar att kommunen kan lära mycket av att titta och prata med andra och då även städer utanför Sverige.

Det finns många olika sätt att samla in åsikter från berörda aktörer i form av samråd. Respondent S4 nämner några traditionella sätt, såsom annonser i press med länk till någon utredning som invånarna uppmanas lämna synpunkter på. Det respondenterna upplevt är att möten ofta lockar äldre människor medan de skriftliga synpunkterna i tidningarna ofta kommer från pålästa personer och kommentarer på tidningsartiklar kommer ofta från de som inte är helt insatta. Respondent S4 menar att det inte alltid handlar om att göra alla nöjda, utan att lägga besluten på en rimlig nivå. Vidare menar respondenten att det bör skiljas på personliga åsikter och vad som rent sakligt är genomförbart. Respondent S3 tror att kommunen kommer gynnas av den hållbara tillväxtstrategin RIKARE i denna fråga då strategin blir mer allmänt känd och skapar en förståelse.

Respondent S5

Respondenten har i sin roll inom näringslivet själv ingen direkt kontakt med kommunen gällande planering av förändringar som rör stadskärnan, men organisationens regionansvarige arbetar nära det kommunalägda näringslivsbolaget, vilken fungerar som en naturlig länk mellan kommunen och näringslivsfrämjande verksamheter och aktiviteter. Samarbetet gällande näringslivsfrämjande aktiviteter upplever respondenten något som fungerar bra. Förutom vid deltagande i presentationer får respondenten information om förändringar samtidigt som invånarna. Respondenten menar att hon i vissa kommunala projekt har svårt att ta ställning då organisationen är medlems ägd och det finns alltid flera sidor och olika åsikter inom olika ämnen eller projekt. Respondenten hade önskat mer information om kommunala projekt som rör och påverkar näringslivet.