Jag gör här ett försök att sammanfatta mitt budskap. Om man vill kan man kalla det en ”predikotext”. Min farfars far var kyrkoherde och kanske har jag ärvt några anlag från honom!!
• Nationalekonomi och företagsekonomi är två varianter av politisk ekonomi. Varje begreppsapparat, teori och metod inom samhällsve- tenskap har ett politiskt och ideologiskt innehåll.
Diskussion: Fram till cirka 1870 sågs nationalekonomi som en politisk
vetenskap. Man använde termen ”political economics” och ”political economy”. Med start kring 1870 utvecklades de första ansatserna av neoklassisk teori där man antog att ett slags värdeneutralitet var önsk- värd och möjlig. Adjektivet ”political” ströks och ämnesområdet be- nämndes ”economics”. Man bekände sig till samma vetenskapsteore- tiska ideal som inom fysik med flera naturvetenskaper. Jag anser att valet av benämning var olyckligt och att vi bör återgå till termen ”poli- tisk ekonomi”.
• Om det (utöver vetenskap) handlar om politik så bör ekonomi ses i ett demokratiskt sammanhang. Pluralism och demokrati inom de ekonomiska vetenskaperna och respekt för olika vetenskapliga och ideologiska infallsvinklar blir naturlig.
Diskussion: Medvetenheten om klimatkris, pandemier med flera håll-
barhetsproblem har ökat bland ledande aktörer i samhället. Det stannar dock ofta vid ”prat” med minimala beteendeförändringar och åtgärder. Man återfaller lätt till ”mainstream” perspektiv som handlar om ekono- misk tillväxt, monetär vinst i företag och konsumenters egenintresse. Även på samhällsnivå handlar det om monetär kalkyl i form av CBA. Utbildningen i nationalekonomi och företagsekonomi har inte föränd- rats tillräckligt och legitimerar därför nämnda återfall. De satsningar på ekologisk ekonomi och hållbar utveckling som har gjorts har varit me- ningsfulla men har knappast fått önskvärt genomslag.
Betoningen på demokrati enligt den föreslagna definitionen av eko- nomi, syftar till respekt för olika ideologiska infallsvinklar i politisk och vetenskaplig dialog. Exempelvis måste tendensen att avfärda de aktörer
som tar miljö- och hållbarhetsfrågorna på allvar upphöra. Vi bör öppna för olika idéer om rationellt handlande.
• Inom ramen för politisk ekonomi bör individer och organisationer ses som politisk-ekonomiska aktörer. Individen vägleds av sin ide- ologiska orientering och organisationer av ideologisk orientering el- ler verksamhetsidé.
Diskussion: Återigen är syftet att öppna för etisk-ideologiska hänsyn
på individnivå och organisationsnivå. Aktiebolagslagen fyller idag mot- satt funktion nämligen att försvåra för etisk-ideologiska överväganden genom krav på begränsning till monetär vinst och utdelning till aktieä- gare.
Antagandet om att aktörerna vägleds av en ideologisk orientering öppnar för bredare synsätt men innebär inte något antagande eller en hypotes om att alla individer (organisationer) vägleds av samma ideo- logiska orientering. Variationer mellan aktörer när det gäller ideologisk orientering blir en uppgift för studenter inom national- och företagse- konomi att undersöka och granska.
• När det gäller politisk-ekonomisk analys förordas ett flerdimension- ellt tänkande. Ekonomi eller snarare politisk ekonomi definieras som ”flerdimensionell hushållning med begränsade resurser i ett de- mokratiskt samhälle”.
Diskussion: Det flerdimensionella tänkandet innebär ett avståndsta-
gande från ”monetär reduktionism”, dvs. antagandet inom neoklassisk teori och metod att alla slags effekter på ett meningsfullt sätt kan kvittas mot varandra i en penningmässig kalkyl (som vid CBA). Vi måste ta komplexiteten på allvar i stället för att ägna oss åt extrema förenklingar. När olika typer av effekter hålls isär blir ”tröghet” ett nyckelbegrepp. Är en viss effekt irreversibel eller svårvändbar? Hur påverkas framtida valmöjligheter efter genomförande av visst handlingsalternativ? Motor- vägar eller bebyggelse på jordbruksmark exemplifierar svårvändbara effekter eller stor återgångströghet. Detta tappas lätt bort i monetära CBA-kalkyler. Utsläpp av koldioxid till atmosfären är en irreversibel effekt och att vi inte tidigare tagit detta på allvar kan tänkas till en del hänga ihop med dominansen för monetärt tänkande i neoklassisk eko- nomisk analys. För att komma bort från ett sådant ensidigt monetärt tänkande kan traditionella ekonomiska termer som ”pris”, ”kostnad”, ”intäkt” ges en delvis ny innebörd. Vi kan skilja på pris i monetärt och icke-monetärt avseende, monetär och icke-monetär kostnad, monetär och icke-monetär intäkt.
Idealet är här att beslutsfattare vet vad de gör när de väljer bland handlingsalternativ. Beslutsunderlag kan tas fram genom Positionsana- lys (Söderbaum, 1973, 1986a, Brown et al. 2017) där positionstänkande med beslutsträd är en viktig del.
Beslutsunderlag och politisk-ekonomisk analys bör vidare ses i sitt demokratiska sammanhang. I stället för att genomföra analysen inom ramen för en ideologisk orientering (som vid CBA) blir det naturligt att beakta alternativa ideologiska orienteringar som framstår som relevanta bland beslutsfattare och andra som påverkas eller har synpunkter på ärendet. Rationalitet i form av rangordning av övervägda handlingsal- ternativ, blir då en fråga om ideologisk orientering. Rationalitet varierar mellan aktörer och för en och samma aktör mellan situationer.
Själva idén att experter förväntas leverera entydiga resultat i form av ”bästa alternativ” (som vid CBA) får sig därmed en törn. Nationaleko- nomer bör inom ramen för det föreslagna synsättet ompröva sina roller. • Nuvarande politisk-ekonomiska system legitimeras av neoliberal-
ism som ideologi och neoklassisk ekonomisk teori som begrepps- apparat och språk. En politik för hållbar utveckling t ex enligt FNs 17 hållbarhetsmål innebär inte bara en ideologisk omprövning. Även alternativ till det neoklassiska paradigmet (och språket) måste utvecklas och beaktas inom ramen för ett pluralistiskt förhållnings- sätt.
Diskussion: När det gäller möjligheter till en kraftfull politik för hållbar
utveckling är det angeläget att artikulera och debattera ideologier. Neo- liberalismen med dess tilltro till marknaders välfärdsskapande egen- skaper har länge spelat en dominerande roll i ledande aktörers verklig- hetsbilder. Hållbar utveckling i form av de av FN sanktionerade 17 håll- barhetsmålen (sustainable development goals) kan ses som en alternativ ideologi (Tabell 1). Att neoliberalismen ifrågasätts på många håll är all- mänt känt. Vad som tappas bort i dessa granskningar är att neoliberal- ismen legitimeras av neoklassisk ekonomisk teori. Om monopolet för neoklassisk teori kvarstår vid universitetens nationalekonomiska in- stitutioner blir det svårare att rubba neoliberalismen som ideologi.
Tabell 1. Referensram för diskussion av politisk ekonomiska system i
relation till hållbar utveckling.
Mainstream Alternativ Språk (be- greppsapparat, paradigm) Neoklassisk ekonomisk teori Institutionell poli- tisk ekonomi (eko- logisk ekonomi)
Ideologisk ori- entering
Ekonomisk tillväxt och vinstmaximering Hållbar utveckling (FNs 17 utveck- lingsmål) Institutionella förhållanden Nuvarande politisk- ekonomiskt system kla- rar uppkommande pro- blem
Successiv ompröv- ning inklusive radi- kala överväganden
När en politik för hållbar utveckling utformas bör alla tre nivåerna en- ligt Tabell 1 beaktas. Institutionella förändringar, t ex avseende lagar och förordningar, är önskvärda men som grund för dessa ligger begrepp (språk) och teorier inom nationalekonomin och dessutom ideologier. Den högra delen av tabellen handlar om olika element i en politisk eko- nomi med ekologiska förtecken, en ekologisk ekonomi.
En pluralistisk syn på ekonomisk vetenskap innebär inte en fullstän- dig eliminering av neoklassisk teori (så kallad ”paradigm-shift”). En hållbarhetspolitik som handlar om skatter, avgifter, kvoteringar som ”styrmedel” enligt ett mekanistiskt synsätt kan inte avfärdas. Men vi bör dessutom fundera över hur vi vill se på människor och företag. Är det som biljardbollar (Clark, 2002, 6-8), vilka påverkas mekaniskt uti- från via statsmakten? Eller är människor aktörer som vägleds av sin ideologiska orientering och därmed i viss mening aktiva ”politiker” som kan ta ansvar?
Politiken i Sverige inför Covid-19 pandemin präglas av en spänning mellan extrem nedstängning och försök att få människor och organisat- ioner att ta eget ansvar. Alla länder har vidtagit radikala åtgärder för att minska smittspridning men några, däribland Sverige, har mer än andra uppmuntrat enskilda aktörer att ta eget ansvar. Själv ser jag ett sådant aktörstänkande som en viktig del i försöken att förebygga smittsprid- ning.
• Krav på institutionella förändringar för att förbättra prestanda i re- lation till hållbar utveckling är inte enbart vetenskapliga utan även ideologiska. I denna studie har jag pekat på lagar som reglerar or- ganisationer (t ex stiftelser, ekonomiska föreningar och – inte minst
– aktiebolag). Jag gör också bedömningen att det så kallade Nobel- priset i ekonomi bör omprövas eller skrotas. Ett närliggande område är naturligtvis hur undervisninng och forskning i nationalekonomi och företagsekonomi kan anpassas till FNs 17 hållbarhetsmål.
Diskussion: Aktiebolagslagen fyller troligtvis sitt syfte om samhällsut-
veckling tolkas som BNP-tillväxt och utdelning till aktieägare. Idag står vi inför utmaningar som gör att man har anledning fundera över om aktiebolag är felkonstruerade. Aktiebolagslagen kanske kan ändras för att bli mer förenlig med hållbar utveckling men vi bör också överväga andra organisationsformer.
Just på grund av det oundvikliga ideologiska innehållet i varje nat- ionalekonomiskt forskningsprojekt bör Riksbankens pris i ekonomiska vetenskaper till minne av Alfred Nobel antingen dras in eller omprövas så att det ideologiska innehållet inte döljs utan diskuteras öppet. Att värderingar och ideologi är inblandade gör inte nationalekonomi- eller företagsekonomiämnena mindre intressanta och respektabla. Tvärtom borde det upplevas som befriande att komma bort från illusioner om värderingsmässig neutralitet.
Referenser
Anderson, Åke, 1995. Staten och jordbruket. Rationaliseringspolitiken för jordbruket i Sverige, dess födelse, uppgång och fall åren 1940- 1990. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för ekonomi, Box 7013, 75007 Uppsala.
Andersson, Inger & Kjell-Åke Brorsson, 1991. Jordbrukets sårbarhet nu och för 50 år sedan: en studie på gårdsnivå utförd 1990. Sveriges lantbruksuniversitet ALA. Arbetsgruppen för lantbruk och sam- hälle. Rapport 1. Alnarp.
Andrén, Sabina, 2005, Hållbar tillväxt – Möjlighet eller motsägelse? En granskning av aktörer och strategier inom EU och Lissabonproces- sen. Ekonomihögskolan, Forskningsrapport 2005:1. Mälardalens högskola, Västerås.
Ayres, C. E., Neil W. Chamberlain, Joseph Dorfman, R.A. Gordon, Si- mon Kuznets, 1964. Institutional Economics. Veblen, Commons and Mitchell Reconsidered. University of California Press, Berke- ley.
Bode, Thilo, 2018. Die Diktatur der Konzerne. Wie Globale Unter- nehmen uns schaden und die Demokratie zerstören. S. Fischer Ver- lag, Frankfurt am Main.
Boulding, Kenneth E., 1956. The Image. Knowledge in Life and Soci- ety. University of Michigan Press, Ann Arbor.
Boulding, Kenneth E., 1966. The Economics of the Coming Spaceship Earth, pp. 3-14 I Jarret, Henry ed. Environmental Quality in a Grow- ing Economy. John Hopkins Press, Baltimore, Maryland.
Boulding, Kenneth E., 1970. Economics as a Science. McGraw-Hill, New York.
Bratt, Leif, 2006. Ekologisk ekonomi – initiativtagarnas världsbild och slutsatser. Ekonomihögskolan, Forskningsrapport 2006:1, Mälarda- len högskola, Västerås.
Brorsson, Kjell-Åke & Claes Mattsson, 1982. Lönsamhetsstudier på al- ternativt odlade jordbruksföretag, Sveriges lantbruksuniversitet, In- stitutionen för ekonomi och statistik, Rapport 41. Uppsala.
Brorsson, Kjell-Åke, 1995. Metodutveckling av positionsanalysen ge- nom tillämpning på Assjö kvarn. Hållbar utveckling i relation till miljö och sårbarhet. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för ekonomi, Avhandlingar 14. Uppsala.
Brown, Judy, 2009. Democracy, sustainability and dialogic accounting technologies: taking pluralism seriously, Critical Perspectives on
Accounting, Vol. 20, No 3, pp. 313-342.
Brown, Judy, Jesse Dillard and Trevor Hopper, 2015. Accounting, ac- countants and accountability regimes in pluralistic societies: taking
multiple perspectives seriously, Accounting, Auditing & Accounta-
bility Journal, Vol. 28, No. 5, pp. 626-650.
Brown, Judy, Peter Söderbaum, Malgorzata Dereniowska, 2017. Posi- tional Analysis for Sustainable Development. Routledge, London. Brown, Judy, 2017. On the need for broadening out and opening up
accounting, Chapter 5 in Brown, Judy et al., 2017, pp. 45-60. Carson, Rachel, Silent Spring, 1962. Penguin Books, Harmondsworth. Civildepartementet, Statens Offentliga Utredningar, SOU1971:75,
Hushållning med mark och vatten. Inventeringar. Planövervägan- den om vissa naturresurser. Former för fortlöpande fysisk rikspla- nering. Lagstiftning. Allmänna Förlaget AB, Stockholm.
Clark, Mary E., 2002. In search of human nature. Routledge, London. Commoner, Barry, 1971. The Closing Circle. Nature, Man and Tech-
nology. Alfred A. Knopf, New York.
Connolly, William E., 1974 (1993, Third edition) The Terms of Politi- cal Discourse. Blackwell, Oxford.
Costanza, Robert, ed., 1991. Ecological Economics. The Science and Management of Sustainability. Columbia University Press, New York.
Daly, Herman E. and John B. Cobb, 1989. For the Common Good. Re- directing the Economy Toward Community, the Environment, and a Sustainable Future. Beacon Press, Boston.
Von Egan-Krieger, Tanja, 2014. Die Illusion wertfreier Ökonomie. Eine Untersuchung der Normativität heterodoxer Theorien. Campus Verlag, Franfurt.
Engel, James F., David T. Kollat, Roger D. Blackwell, 1968. Consumer Behaviour. Holt, Rinehart & Winston Inc., New York.
Enke, Stephen & Virgil Salera, 1958. International Economics (Third Edition). Dobson Books, London.
Folke, Carl, 1991. Carl Folke svarar: Ekologisk ekonomi vid Beierinsti- tutet, Miljö och Framtid, vol.20, nr 8, s. 16-17.
Forsgren, Mats, 2017. Theories of the Multinational Firm. A Multidi- mensional Creature in the Global Economy (Third edition). Edward Elgar Publishing, Cheltenham, UK.
Grenholm, Carl-Henric and Gert Helgesson, eds. 2000. Efficiency, Jus- tice and Stability. Ethical Perspectives in Economic Analysis and Practice, Studies in Ethics and Economics 7. Department of Theol- ogy, Uppsala University, Uppsala.
Havila, Virpi, Mats Forsgren and Håkan Håkansson, editors, 2002. Crit- ical Perspectives on Internationalisation. Pergamon, Amsterdam. Helgesson, Gert, 2002. Values, Norms & Ideology in Mainstream Eco-
nomics, doktorsavhandling, filosofiska institutionen, Uppsala Uni- versitet, Uppsala.
Howard, John A., 1963. Marketing Management. Analysis and Plan- ning. Irwin, Homewood, Ill.
Hubendick, Bengt, 1985. Människoekologi. Gidlunds, Stockholm. Hubendick, Bengt, 1991. Mot en ljusnande framtid!? Gidlunds, Stock-
holm.
Höök, Karin & Marian Wivstad, red., 1992. Ekologiskt lantbruk inför framtiden. Konferens 1991, Ekologiskt lantbruk (Ecological Agriculture) Nr 13. Sveriges lantbruksuniversitet, Avdelningen för ekologiskt lantbruk. Uppsala.
Jackson, William A., 2019. Markets. Perspectives from Economic and Social Theory. Routledge, London.
Jakobsen, Ove, 2017. Transformative Ecological Economics. Process Philosophy, Ideology and Utopia. Routledge, London.
Kapp, K. William, 1972 (1950). The Social Costs of Private En- terpsrise. Schocken Books, New York.
Kapp, K. William, 1976. The Nature and Significance of Institutional Economics, Kyklos, vol. 29, nr. 2., pp. 209-232.
Kindleberger, Charles P.,1962. International Economics. Irwin, Home- wood Ill.
Kiviluoto, Anja, 1999. Institutional Economists in Relation to Environ- mental Issues. A study of the works by Peter Söderbaum. Depart- ment of Business Studies, Report No 1. Mälardalen University, Väs- terås.
Klein, Naomi, 1999. No Logo. Money, Marketing and the Growing Anti-Corporate Movement. Random House, Toronto.
Klein, Naomi, 2014. This Changes Everything. Capitalism versus the Climate. Allen Lane (Penguin Group), London.
Korten, David C. 1999. The Post-Corporate World. Life After Capital- ism. Berrett-Koehler Publisher, San Francisco.
Korten, David C., 2001. When Corporations Rule the World (Secon edition). Kumarian Press, Bloomfield, Conn.
Kotler, Philip, 1967. Marketing Management. Analysis, Planning and Control. Prentice-Hall, Englewood Cliffs.
Kras, Eva, 2007. The Blockage. Rethinking Organizational Principles for the 21st Century. American Literary Press, Baltimore, Maryland. Lapka, M., J.S Rikoon and E. Cudlínová, red. 2007. Is Globalization Overpowering Democracy? The Challenge for Ecology, Economy and Culture. Docoran Press, Prag.
Leskinen, Antti, 1994. Environmental Planning as Learning. The Prin- ciples of Negotiation, the Disaggregative Decision-making Method and Parallel Organization in Developing the Road Administration. University of Helsinki, Department of Economics and Management, Land Use Economics, Publication No. 5. Helsinki.
Lindbeck, Assar, 2012. Ekonomi är att välja. Memoarer. Albert Bonni- ers Förlag, Stockholm.
Lönngren, Mats & Svante Axelsson, 1995. Hinder och möjligheter för miljöarbete – en kartläggning av centrala aktörers problembilder. Sveriges lantbruksuniversitet, Lantbrukets informationslära, Rap- port 3. Uppsala.
Madon, Sakine, 2020. SLU har ingen rätt att läxa upp studenter, Upsala
Nya Tidning, ledarkrönika, 6 maj 2020.
Morgan, Gareth, 1986. Images of Organization. Sage, London.
Myrdal, Gunnar, 1978. Institutional Economics, Journal of Economic
Issues, Vol. 12, No. 4, pp. 771-783.
North, Douglass C., 1990. Institutions, Institutional Change and Eco- nomic Performance. Cambridge University Press, Cambridge. Norton, Bryan G., 2005. Sustainability. A Philosophy of Adaptive Eco-
system Management. University of Chicago Press, Chicago.
Piketty, Thomas, 2020. Capital and Ideology. Harvard University Press, Cambridge, Mass.
Puskas Nordin, Anna-Karin och Peter Söderbaum, 2004. Regionala ak- törers tankar om hållbar utveckling. Kalmar- och Uppsalaregion- erna som exempel. Ekonomihögskolan, Forskningsrapport 2004:1, Mälardalen högskola, Västerås.
Renborg, Ulf, Birger Granström och Nils-Erik Kasberg, red., 1982. Lantbrukets högskola 50 år. Utbildning, forskning, försök, inform- ation 1932-1982. Sveriges lantbruksuniversitet, Allmänna skrifter 7. Uppsala.
Robinson, Joan, 1962. Economic Philosophy. C.A. Watts & Co., Lon- don.
Samuelson, Paul, 1948. Economics. McGraw-Hill, New York.
Sachs, Ignacy, 1984. The strategies of eco-development. Ceres. The
FAO Review of Agriculture and Enviroment, Vol. 17, No. 4, pp. 17-
21.
Schneider, Erich, 1958. Einführung in die Wirtschaftstheorie. Teil I: Theorie des Wirtschaftskreislaufs. J.C.B. Mohr, Tübingen.
Schumacher, E. F., 1973. Small is Beautiful. Economics as if People Mattered. Harper & Row, New York.
Shiva, Vandana, 2002. Water Wars. Privatization, Pollution and Profit. Pluto Press, London.
Shiva, Vandana, 2005. Earth Democracy. Justice, Sustainability and Peace. Zed Books, London.
Socialdepartementet, Statens Offentliga Utredningar, SOU 1984:67. Cancer. Orsaker, förebyggande mm (Betänkande av Cancercommit- tén). Stockholm.
Stervander, Walter, 1963, Nationalekonomiundervisningen, Upsala
Nya Tidning, debatt 30 september, 1963.
Svennilson, Ingvar, 1961. Om spridning av tekniska framsteg, Teknisk-
vetenskaplig forskning (TVF) 1961:2. Ingenjörsvetenskapsakade-
min, Stockholm.
Thunberg, Greta, 2019. No one is too small to make a difference. Pen- guin Random House, London.
Timbrell, Martin, 1986. The Mainstream Game, Journal of Interdisci-
plinary Economics, Vol. 1, No. 3, pp. 135-138.
Tullander, Boris, 1963. Ekonomisk ideologi i vetenskaplig förpack- ning, Upsala Nya Tidning, debatt, 26 september, 1963.
Tullander, Boris, 1963. Slutreplik om undervisningen i nationaleko- nomi, Upsala Nya Tidning, debatt, 2 oktober, 1963.