Sammanfattning av intervjuer

Angående vilka svårigheter lärarna tycker det finns när elevernas stavningsförmåga ska utvecklas finns det några olika punkter lärarna tar upp. En av dessa är att eleverna befinner sig på olika nivåer, vilket alla fem lärare nämner. De tycker att det kan vara svårt att ge alla elever återkoppling utifrån sin nivå så att de fortfarande känner glädjen att skriva. En annan svårighet som nämns av Elisabeth och Eva är diktamen. De säger att om eleverna inte gör bra ifrån sig finns det inte tid till förbättring utan de måste gå vidare. Detta gör enligt dem inte eleverna någon större nytta.

Angående möjligheter nämns att det går att lägga upp undervisningen på olika sätt.

Lisa pratar om en serie som SVT har producerat där bokstäver och bland annat tj-ljudet behandlas. Genom att klassen får titta på dessa finns det möjlighet att nå fler elever än om man endast skriver eller jobbar i böcker. En annan möjlighet som Hanna utgår från är samarbete. De andra lärarna kommer också in på detta och genom att hela klassen får diskutera och försöka komma fram till rätt stavning kan elever på det sättet reflektera och på så vis lära sig hur ord stavas.

5.2 Observationerna

Här kommer de fyra observationer jag gjort att redogöras för. Under observationerna använde jag mig av ett observationsschema och dessa ligger till grunden för resultatet som följer. Som tidigare nämnts genomfördes ingen observation i Elisabeths klass.

5.2.1 Eva

Lektionen börjar med att eleverna går igenom dagens utomhustemperatur på tavlan.

Sedan får en elev skriva en engelsk mening på tavlan som klassen översätter. Detta följs av genomgång av luciafirande. Därefter delas svenskläxa (veckans ord) ut. Efter det får eleverna göra ett matematiktest och sedan är det lunch.

Under översättningen av den engelska meningen Getting on with people frågar en elev hur ordet överens stavas. Översättningen av meningen, som läraren i detta fall ansåg korrekt var Komma överens med människor. Det enda ordet som utgjorde en svårighet att stava var ordet överens. Läraren svarar inte utan eleverna lyckas tillsammans komma fram till hur överens stavas varpå eleven som skriver på tavlan skriver ner den svenska översättningen och går och sätter sig på sin plats.

Temat på de tio ord som eleverna får hem denna vecka är sammansatta ord. Läraren börjar med att förklara att veckans ord denna gång består av sammansatta ord och frå-gar eleverna om de vet vad ett sammansatt ord är. Läraren märker att eleverna inte svarar och tar ordet hårspänne som exempel eftersom en flicka i klassen har ett sådant på sig. Eva förklarar att ordet hårspänne består av hår och spänne. En elev svarar då rygg-säck varpå läraren uppmuntrar eleven att det är korrekt. Läraren läser sedan ord för ord från listan och söker svar från eleverna. För varje ord hon går igenom säger hon först de två orden som sätts ihop, fotboll och plan, läsa och bok och frågar eleverna vilket ord hon söker. Några elever räcker upp handen och svarar. Under genomgången försöker läraren att få olika elever att svara genom att fråga de som inte räcker upp handen. När det gäller ordet fotbollsplan markerar hon att det sätts dit ett s eftersom det inte gäller för alla ord. Det nionde ordet som läraren går igenom, tändsticksask, får hon förklara mer än de andra nio orden. Hon frågar eleverna om vad hon ska använda om hon ska göra upp eld och försöker på så vis hjälpa eleverna att komma på ordet. Det sista ordet är glasstrut och här förklarar Eva att ord inte får stavas med tre s utan att ett av s:en tas bort när ett ord slutar på s och ett börjar på s.

Det förekommer ingen dialog om stavning mer än att Eva frågar och eleverna svarar med ett ord som läraren förväntar sig. Eleverna emellan förekommer endast dialog under översättningen av meningen och det enda ordet som eleverna funderar över hur det stavas är ordet överens.

5.2.2 Hanna

Denna lektion inleds med en genomgång av berättande texter. Eleverna får sina arbets-böcker utdelade och sedan går Hanna igenom hur en berättande text är strukturerad med eleverna. Hon förklarar att en berättande text ska ha en inledning, handling och

ett avslut. Som hjälp tänker Hanna använda en film, men eftersom den först inte fungerar väljer hon istället att låta några elever spela upp sagan medan hon berättar den. De andra eleverna tittar och lyssnar medan sagan utspelas. När sagan är slut får de filmen att fungera och eleverna får då titta på den. Efteråt ber Hanna eleverna att slå upp böckerna till sidan de ska jobba med och de går då igenom igen hur en berättande text, i detta fall en saga, är strukturerad. I boken finns en bro som är delad i tre delar och dessa tre delar representerar inledning, handling och avslut. När eleverna gått igenom detta ska de skriva en egen saga. Hanna säger att de får skriva en saga de känner igen och att den ska innehålla inledning, handling och avslut. Eleverna får jobba två och två.

Under skrivandet av sagorna går läraren runt i klassrummet och hjälper eleverna med både struktur och stavning. Två elever som skriver med varandra har en resurslärare som sitter med dem och hjälper till under skrivandet. Dessa två pojkar skriver om Röd-luvan och vargen och en av dem frågar hur luva stavas. Resursläraren hjälper eleven att stava och det blir till slut rätt. Pojkarna behöver sedan hjälp att stava ordet till och resursläraren påpekar att det inte stavas tel. Ett annat ord som stavas fel av pojkarna är träffas där de utelämnat ett f. Ordet varg får de förklarat för sig stavas endast med ett g, eftersom de först ville stava med två g:n.

Vid ett annat bord sitter två flickor och skriver tillsammans. När de kommer på ett ord de vill skriva men inte är säkra på hur det stavas ljudar de ordet. Sängar och genom är två ord som de har med i sagan och dessa ljudar de tillsammans för att det ska bli rätt.

De frågar inte läraren utan tar hjälp av varandra när de känner att det blir lite svårt.

Hanna hjälper en elev som sitter vid ett annat bord där ordet mormor ska vara med.

Hon får för varje bokstav ljuda så att eleven får möjlighet att stava ordet korrekt.

Under denna lektion förekommer dialog mellan lärare och elever om stavning och även mellan elev och elev. De frågar om hur ord stavas och lärarna hjälper eleven med att stava rätt.

5.2.3 Lena

Denna lektion inleds med att Lena har en genomgång av tj-ljudet på tavlan då eleverna själva ska jobba med detta senare under passet. Lektionen börjar med att en elev får läsa vilken mat det är i skolan till lunch under dagen. Det är kycklingsoppa och Lena frågar då eleverna hur man stavar kyckling. En av eleverna svarar att det börjar på k och stavar sedan ordet korrekt. Lena skriver upp ordet på tavlan och skriver ett k ovanför för att visa att orden därunder låter /tj/ men stavas med k. Hon ljudar ordet och eleverna gör sedan detsamma. Efter det frågar hon eleverna om det finns andra ord som låter /tj/ och stavas med k. En elev svarar då skinn och läraren skriver då upp det på sidan av tavlan då detta ord inte innehåller tj-ljudet. Anda förslag på ord hon får och sedan skriver upp är kyl, kött, köra, köpa, kär och kök. När eleverna sagt dessa ord kommer ordet tjöt upp och läraren frågar då eleverna hur det ordet stavas. De kommer tillslut på hur det stavas och läraren börjar då prata om ordet kjol och att det är väldigt speciellt. Hon nämner då att det finns ett namn som börjar på kj och och frågar eleverna om de vet svaret.

Lena förklarar för eleverna att de nu har tre olika sätt att stava och att det finns ett till sätt man kan stava, nämligen ch. Hon säger att det är smaskigt och eleverna förstår att det är chips hon menar och ett förslag på hur det stavas är cips. Hon visar hur det stavas och berättar för eleverna att ord som stavas med ch är hämtade från engelskan. Innan hon går igenom arbetsboken får hon en fråga om ordet keps och varför det låter /pp/

men endast stavas med ett p. Lena förklarar att ord som till exempel tall stavas med två likadana konsonanter men ord som har olika konsonanter får endast stavas med en av ar varje konsonant.

När Lena gått igenom de olika sätten man kan stava tj, går hon igenom vad eleverna ska jobba med i boken. De ska jobba i Nyckeln till skatten med tj-ljudet. Uppgiften är utformad på det sätt att eleverna ska sätta in ord som står skrivna i tre olika rutor utifrån hur de stavas. I rutan med kedjan ska ord som stavas med k sättas in, i rutan med tjuren ska ord som stavas med tj in och i rutan med ketchup ska ord som stavas med ch in.

Eleverna börjar arbeta och Lena går runt och hjälper de elever som behöver hjälp. Vissa elever frågar inte efter hjälp medan andra räcker upp handen. Lena frågar några av eleverna hur de tänkt med vissa ord när hon märker att de lagt orden i fel ruta. De elever som blir klara tidigt med uppgiften får ta ett korsord som behandlar tj-ludet och sätta sig och lösa det. När lektionen börjar närma sig sitt slut stoppar Lena eleverna och de går tillsammans igenom uppgiften och tittar hur det har gått för eleverna att placera in orden i rutorna. Några av orden är “luringar” som Lena kallar det och dessa ska inte placeras in i några av rutorna då de inte innehåller tj-ljudet. Hon frågar eleverna om var de satt dessa ord och de flesta har lyckats med att inte placera in dessa.

Under denna lektion förekommer både dialog mellan lärare och elev då läraren under genomgången frågar eleverna öppna frågor och låter dem ge förslag på ord och när eleverna tar upp ord som låter /tj/ men inte stavas på det sätt som de ord som läraren just då ville ha som svar skrev läraren upp dessa och utgick från det. Även dialog mellan elever förekommer då de under arbetet i boken frågar varandra om vilka ord som ska placeras in var.

5.2.4 Lisa

Under denna lektion skriver eleverna på en berättelse som heter Den hemliga dörren och de skriver ett kapitel varje vecka. Just denna lektion ska de skriva kapitel 7. Lektionen börjar med att Lisa förklarar vad eleverna ska göra under lektionen och går igenom några punkter som ska finnas med i kapitlet. När genomgången är klar delar hon ut papper till eleverna och de får då börja skriva. Hon förklarar att hon delar ut papperna åt rätt håll så att bokstäverna också blir åt rätt håll. Hon går sedan runt i klassrummet och tittar hur det går för eleverna.

En elev frågar hur ordet största stavas. Lena säger till eleven att det är bra att den funderar på hur det stavas. En annan elev frågar hur ordet tredimensionellt stavas och Lena säger då att det är ett svårt ord och frågar om hon ska skriva det på tavlan eller om eleven vill ha det nedskrivet på en lapp. Det slutar med att eleven får det nedskrivet på en lapp. Under lektionen frågar en elev hur ordet till stavas och en annan frågar hur ordet sjö stavas. När en av eleverna känner sig klar kommer läraren för att rätta och

märker då att eleven stavat ordet förrådet som ferådet och detta kommenterar Lena.

Samma elev har även felstavat orden hjälpa (jelpa) och vem (väm). Eleven hade utelämnat c två gånger och hade stavat orden tack och fick var stavade som tak och fik. En elev frågar under lektionen hur ordet skön stavas.

Under lektionen förekommer dialog mellan lärare och elev men inte elever emellan.

Läraren går runt och hjälper eleverna med stavning och vissa behöver mer stöd än andra. Då eleverna jobbar enskilt under lektionen kan detta vara en anledning till varför ingen tydlig elevkommunikation gällande stavning sker.