Sammanfattning kunskap

Förskola 1 anser att kunskapen behöver höjas bland pedagogerna i förskolan. Utbildningsprocessen bakom certifieringen är något som borde vara kostnadsfritt och erbjudas till alla. Informanterna lyfte att det sällan diskuteras kring HBTQ på grund av att kärnfamiljen är det vanligaste.

60

Förskola 2 ger ett perfekt exempel på hur okunskap kring normer och rädslan för det ”avvikande” kan uttrycka sig. Informanterna säger själva att de inte visste hur de skulle agera i situationen. Trots att de inte själva säger rakt ut att kunskapen behöver höjas, kan det lätt ses utifrån situationen de tar upp att det behövs.

Den certifierade förskolan anser att kunskapsnivån behöver höjas. Som pedagog behöver man vara medveten om hur man själv reproducerar normerna, vilka värderingar och fördomar man har samt det egna förhållningssättet.

61

7. Diskussion och slutsats

I följande kapitel kommer studiens slutsats att redogöras för och en diskussion kommer föras kring metodval, resultat, resultat i förhållande till tidigare forskning, lärdomar inför framtida yrkesroll och förslag på vidare forskning inom ämnet.

Syftet med studien var att förstå hur pedagoger i förskolan resonerar angående ett HBTQ- certifikat i verksamheten, samt kring normer, normkritiskt arbete och familjekonstellationer i förskolan. Det var även av intresse att se hur detta resonemang kunde skilja sig mellan pedagoger vid olika förskolor. Studien utgick ifrån följande frågeställningar:

• Hur resonerar pedagoger i förskolan om HBTQ-certifikatet?   • Hur arbetar pedagoger med normkritiskt arbete i förskolan?  

• Anser pedagogerna i förskolan att de behöver ökad kunskap i dessa frågor (HBTQ)?

7.1 Resultatdiskussion

Resultatet som studien visar på angående själva HBTQ-certifikatet var att informanterna ansåg att det inte är nödvändigt att ha just ett certifikat i förskolans verksamhet. Några informanter vid förskola 1 menade istället att det kunde skapa ett problem för andra förskolor då en certifierad förskola kan verka extra bra. Men HBTQ-certifikatet är bara ett fragment av detta stora, komplicerade och ofta undanstoppade ämne som studien berör. Studien har även visat på hur pedagogerna faktiskt arbetar med normkritiskt perspektiv och normer samt hur kunskapsbehovet ser ut. Under båda dessa frågor är resultatet varierande. Vissa förskolor, så som den certifierade förskolan, arbetar aktivt och med brinnande intresse för ett bra förhållningssätt och med normkritiskt perspektiv och vissa, så som förskola 2, säger sig arbeta med det medan diskussionerna visar att pedagogerna knappt ens samtalar om ämnet. Brade, Engström, Sörensdotter och Wiktorsson (2008) menar i sin tur att normkritiskt arbete krävs för att fullfölja läroplanens uppdrag, vilket det empiriska materialet från den certifierade förskolan och förskola 2 i studien också visar på. Studiens resultat visar på att informanterna anser att ett certifikat inte nödvändigtvis behövs, men

62

avslöjar ett stort problem angående normkritiskt arbete och det stora behovet av mer kunskap inom ämnet. Bromseth och Darj (2010) menar att kunskap om normer är en grundläggande förutsättning för normkritiskt arbete och för det egna förhållningssättet som de lägger stor vikt vid. Den certifierade förskolan samt förskola 1 uttrycker båda vikten av att utgå från sig själv, egna värderingar och förhållningssätt, medan förskola 2 visar genom sin diskussion hur omedvetenheten visar sig och understryker därigenom vikten av det egna förhållningssättet. Deras syn på att ” alla som kommer hit ska känna att man passar in som en i mängden” (Ylva, den certifierade förskolan, 150428) samt att de är öppna och reflekterar och ifrågasätter sitt eget arbete och bemötande, är önskvärt att ha på förskolan för att jobba för läroplanens mål. Den certifierade förskolan, framför allt, visar även på vikten av ifrågasätta, reflektera, diskutera och sträva efter utveckling för att låta normarbetet och arbetet kring förhållningssätt genomsyra verksamheten för att nå förskolans mål. Löf (2015) har i sin analys kommit fram till samma slutsats; att för ett gemensamt och genomsyrande arbete krävs återkommande professionella reflektioner kring arbetets fokus och mål inom personalgruppen (se även Bromseth & Darj, 2010; Brade, Engström, Sörensdotter & Wiktorsson, 2008; Wedin, 2011).

Studiens resultat visade på tydliga skillnader mellan pedagogers kunskap, erfarenheter, arbetssätt och förhållningssätt vid olika förskolor. Den certifierade förskolans pedagoger är utbildade inom genus, vilket ger dem ett stort försprång kunskapsmässigt om man jämför med förskola 1 och förskola 2. De har utbildat sig inom genus på grund av eget intresse, vilket kan vara en anledning till att det skiljer sig så mycket mellan olika förskolor. Normer, HBTQ och normkritiskt perspektiv kan vara lättare att skjuta undan om man inte faktiskt behöver diskutera det eller har intresse av att diskutera det, vilket förskola 2 är ett bra exempel på. Men utifrån läroplanens uppdrag (LpFö 98 rev. 2010) behövs dessa ämnen tas upp, diskuteras och mötas för ett medvetet förhållningssätt. Dessa ämnen är en grund till det som förskolan innebär; att möta barn och föräldrar, och i detta möte är det man själv som pedagog som man har som enda verktyg. Vikten av ett medvetet förhållningssätt från pedagogens sida blir då snabbt synligt, vilket i sin tur leder till att bristen på kunskap angående normer, egna förhållningssättet, normkritiskt arbete och HBTQ synliggörs. Utgår man ifrån förskolorna i vår studie och skillnaderna mellan dem, kan man ställa sig frågan

63

om inte en ytterligare kurs i genuspedagogik, HBTQ och normer skulle erbjudas förskollärare som är aktiva i yrket.