5 Sammanfattning och slutsatser
Det övergripande syftet för denna uppsats har varit att utreda selektivitetskriteriets innebörd och hur det ska tillämpas i mål rörande direkt beskattning.
För att förstå selektivitetskriteriets syfte och vad som utgör en ändamålsenlig tillämpning av såväl kriteriet som statsstödsbestämmelserna i stort började uppsatsen med att besvara frågeställningen rörande vilka ändamål som finns bakom regleringen av statsstöd. Min slutsats är att statsstödregleringen har samma ändamål som EU-rätten och konkurrensrätten i stort, nämligen att upprätta och skydda den inre marknadens funktion och att främja konkurrensen på den inre marknaden, vilket leder till ökad välfärd inom EU. Stöd riktat till specifika företag skadar konkurrensförhållandena och hindrar uppnåendet av dessa ändamål.
Kontrollen av statsstöd är en av de centrala uppgifterna som medlemsstaterna delegerat till EU. Medlemsstaterna har emellertid inte delegerat EU kompetensen för direkt beskattning. Som utgångspunkt är medlemsstaterna fria att utforma nationella regler om direkt beskattning fritt. Denna frihet är dock begränsad i och med att regleringen måste vara förenlig med bland annat statsstödsbestämmelserna. Kompetensfördelningen påverkar dock selektivitetsanalysen på så sätt att denna måste göras inom ramen för det nationella systemet utan jämförelser med andra medlemsstaters skattelagstiftningar eller någon objektiv normalbeskattning.
I syfte att förstå selektivitetskriteriet har en av uppsatsens frågeställningar varit vad ändamålet bakom den trestegsanalys som ofta används vid selektivitetsbedömningen är och hur metoden ska tillämpas i mål rörande statsstöd och direkt beskattning. Trestegsanalysen går ut på att avgöra huruvida en åtgärd resulterar i att företag som är jämförbara i rättsligt och faktiskt hänseende behandlas olika, det vill säga om en åtgärd är diskriminerande. Trestegsanalysen används vid denna prövningen som ett verktyg för att identifiera de relevanta jämförelseobjekten. Analysmetoden har dock inget självändamål och är inte alltid nödvändig, eller ens möjlig, att använda. Kärnan i selektivitetsbedömningen är således en diskrimineringsprövning. En åtgärd som leder till olikbehandling av företag är inte statsstöd enligt artikel 107.1 FEUF om mottagaren av en fördel inte är jämförbar med ett företag som inte får denna fördel, eller när olikbehandlingen är rättfärdigad. Selektivitetsprövningen har därmed stora likheter med den diskrimineringsprövning som sker i andra delar av EU-rätten, såsom till exempel på området för fri rörlighet.
51
Så som har visats i avsnitt 3.4 har slutsatsen att selektivitetsprövningen utgörs av en diskrimineringsprövning stöd i EU-domstolens praxis. Domstolen har i flera avgöranden underlåtit att tillämpa trestegsanalysen och inte fastställt någon normalbeskattning, utan fokuserat på diskrimineringsaspekten.224 Domstolen har till och med explicit funnit att selektivitetskriteriet kan vara uppfyllt då ett skattesystem resulterar i diskriminering av jämförbara företag, oavsett om det skett något undantag från normalbeskattningen.225
Vidare har domstolen genom uttalanden i avgöranden i princip likställt selektivitet med diskriminering.226
Även om selektivitetsbedömningen är en diskrimineringsbedömning och trestegsanalysen inte nödvändigtvis måste användas för att en åtgärd ska kunna fastslås som selektiv så fyller trestegsanalysen en viktig funktion i selektivitetsprövningen och i statsstödsprövningen i stort. Trestegsanalysen kan hjälpa till att identifiera en åtgärds selektivitet, men den utgör även ett viktigt verktyg för att bedöma huruvida en åtgärd utgör en ekonomisk fördel för mottagaren, hur stort det aktuella stödet är och i vilken riktning ett konstaterat statsstöd ska justeras för att stödet ska elimineras.
Det faktum att selektivitetsbedömningen är en diskrimineringsbedömning medför emellertid inte att hela statsstödsprövningen blir en diskrimineringsprövning. Resterande rekvisit i artikel 107.1 FEUF medför att statsstödsbestämmelserna skiljer sig från att utgöra endast en diskrimineringsbedömning. De lågt ställda kraven för att övriga rekvisit ska vara uppfyllda riskerar emellertid att resultera i att artikeln får karaktären av en diskrimineringsbedömning. För att bibehålla en ändamålsenlig tillämpning av statsstödsbestämmelserna borde högre krav ställas på bevisning av en åtgärds faktiska effekter på konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna.
Syftet med uppsatsen har också varit att analysera huruvida kommissionspraxis rörande förhandsbesked om internprissättning följer av EU-domstolens praxis avseende selektivitetskriteriet.
Enligt mig finns det tre delar av denna kommissionspraxis som är problematiska och tveksamma utifrån EU-domstolens praxis. Det första är att koncernföretag och fristående företag inte borde anses vara jämförbara i rättsligt och faktiskt hänseende i på sätt som krävs för att en åtgärd som ger en av dessa kategorier en fördel resulterar i en sådan
224 Mål C-487/06 P, British Aggregates, EU:C:2008:757 p. 81–92 och mål C-169/08, Presidente del
Consiglio dei Ministri mot Regione Sardegna, EU:C:2009:709 p. 59–64.
225 Förenade målen C-106/09 P och C-107/09 P, Gibraltar, EU:C:2011:732 p. 101–108.
52
diskriminering som uppfyller selektivitetskriteriet. Det andra problematiska området är att kommissionen i regel behandlar förhandsbesked inom internprissättningssystemet som individuellt stöd till mottagaren, även om förhandsbesked kan sökas av samtliga koncernföretag. Det tredje problemet utgörs av att kommissionen anser att artikel 107.1 FEUF innehåller ett krav på tillämpning av armlängdsprincipen, oavsett om denna princip är inkorporerad i det nationella skattesystemet.
Enligt mig har kommissionspraxis rörande statsstöd via förhandsbesked om internprissättning inte stöd i EU-domstolens avgöranden, och utgör därmed en utvidgning av selektivitetskriteriet och statsstödsrätten. Utvidgningen är problematisk av flera skäl. För det första följer utvidgningen inte logiskt av selektivitetskriteriets och statsstödsbestämmelsernas ändamål, då den inte motverkar subventionering av en utvald krets av företag och därigenom förhindrar diskriminering av jämförbara företag. För det andra verkar det som att kommissionen genom utvidgningen försöker använda statsstödsbestämmelserna till att motverka skadlig skattekonkurrens mellan EU:s medlemsstater. Inte heller detta följer av bestämmelsernas ändamål. Därtill innebär en sådan tillämpning av bestämmelserna ytterligare inskränkningar av medlemsstaternas självständighet på området för direkta skatter, som enligt min mening inte är önskvärd. Den fiskala autonomin bör med hänvisning till principen om tilldelade befogenheter och för att bibehålla EU-samarbetets legitimitet respekteras så långt det är möjligt, och framför allt inte inskränkas genom en ändamålsmässigt tveksam tillämpning av statsstödsbestämmelserna.
53
Källförteckning
Litteratur
Aldestam, M, EC State aid rules: An analysis of the selectivity criterion, Uppsala: Juridiska institutionen 2005 (diss.)
Bacon, K, European Union Law of State Aid, 3 uppl. Oxford University Press 2017 Barnard, C, Peers, S (red.), European Union Law, 1 uppl. Oxford University Press 2014 Bastidas, V, World Duty Free Group och selektivitetskriteriet, Ny Juridik 2017 s. 65–87 De Broe, L, The State Aid Selectivity-Test in Corporate Tax Matters: CJEU Applies Common Sense in Its Judgments on the German ‘Sanierungs’-clause, but Do We Have All Pieces of the Puzzle Now? EC Tax Review 2018 s. 285–289
Forrester, E, Is the State Aid Regime a Suitable Instrument to Be Used in the Fight Against Harmful Tax Competition? EC Tax Review 2018 s. 19–35
Haslehner, W, Double Taxation Relief, Transfer Pricing Adjustments and State Aid Law. I: State Aid Law and Business Taxation. Richelle, I, Schön, W, Traversa, E (red.), Springer 2016
Honoré, M, Selectivity. I: EU State Aid Control: Law and Economics. Werner, P, Verouden, V (red.), 1 uppl. Kluwer Law International BV 2017
Joris, T, De Cock, W, Is Belgium and Forum 187 v. Commission a Suitable Legal Source for an EU “At Arm’s Length Principle”? EStAL 2017 s. 607–616
Kavanagh, J, Robins, N, Corporate Tax Arrangements Under EU State Aid Scrutiny: The Application of the Market Economy Operator Principle, EStAL 2015 s. 358–370
Kleineman, J, Rättsdogmatisk metod. I: Juridisk metodlära. Korling, F, Zamboni, M (red.), 1 uppl. Studentlitteratur 2013
Kube, H, Reimer, E, Spengel, C, Tax Policy: Trends in the Allocation of Powers Between the Union and Its Member States, EC Tax Review 2016 s. 247–261
Luja, R, State Aid Benchmarking and Tax Rulings: Can We Keep It Simple? I: State Aid Law and Business Taxation. Richelle, I, Schön, W, Traversa, E (red.), Springer 2016
54
Monsenego, J, Selectivity in state aid law and the methods for the allocation of the corporate tax base, Kluwer Law International BV 2018
Nicolaides, P, Fiscal State Aid in the EU: The Limits of Tax Autonomy, World Competition 2004 s. 365–396
Nicolaides, P, Rusu, I, The Concept of Selectivity: An Ever Wider Scope, EStAL 2012 s. 791–802
Quigley, C, European State Aid Law and Policy, 3 uppl. Hart Publishing 2015
Reichel, J, EU-rättslig metod. I: Juridisk metodlära. Korling, F, Zamboni, M (red.), 1 uppl. Studentlitteratur 2013
Schön, W, Tax Legislation and the Notion of Fiscal Aid: A Review of 5 Years of European Jurisprudence. I: State Aid Law and Business Taxation. Richelle, I, Schön, W, Traversa, E (red.), Springer 2016
Wattel, P, The Cat and the Pigeons: Some General Comments on (TP) Tax Rulings and State Aid After the Starbucks and Fiat Decisions. I: State Aid Law and Business Taxation. Richelle, I, Schön, W, Traversa, E (red.), Springer 2016
Whish, R, Bailey, D, Competition Law, 8 uppl. Oxford University Press 2015
Xu, D, Rationale Behind State Aid Control over Tax Incentives, World Competition 2018 s. 255–274
Rättsfall
Förenade målen C-27–29/58, Compagnie des Hauts Fourneaux et Fonderies de Givors
m.fl., EU:C:1960:20
Mål C-30/59, Steenkolenmijnen, EU:C:1961:2
Mål C-173/73, Italien mot kommissionen, EU:C:1974:71 Mål C-82/77, van Tiggele, EU:C:1978:10
Mål C-730/79, Philip Morris mot kommissionen, EU:C:1980:209 Mål C-282/81, CILFIT, EU:C:1982:335
55
Mål C-279/93, Schumacker, EU:C:1995:31 Mål C-39/94, SFEI, EU:C:1994:285 p. 60 Mål C-241/94, Kimberly Clark, EU:C:1996:353
Mål C-351/98, Spanien mot kommissionen, EU:C:2002:530 Mål C-368/98, PreussenElektra, EU:C:2001:160
Mål C-143/99, Adria-Wien Pipeline, EU:C:2001:598 Mål C-310/99, Italien mot kommissionen, EU:C:2002:143
Förenade målen C-261/01 och C-262/01, Van Calster, EU:C:2003:227 Mål C-174/02, Streekgewest, EU:C:2005:10
Mål C-88/03, Portugal mot kommissionen, EU:C:2006:511 Mål C-172/03, Heiser, EU:C:2005:130
Förenade målen C-182/03 och C-217/03, Forum 187, EU:C:2006:416 Mål C-446/03, Marks & Spencer, EU:C:2005:763
Mål C-374/04, Test Claimants in Class IV of the ACT Group litigation, EU:C:2006:773 Mål C-526/04, Laboratoires Boiron, EU:C:2006:528
Mål C-487/06 P, British Aggregates, EU:C:2008:757
Mål C-369/07, Kommissionen mot Grekland, EU:C:2009:428 Förenade målen C-78/08–C-80/08, Paint Graphos, EU:C:2011:550
Mål C-169/08, Presidente del Consiglio dei Ministri mot Regione Sardegna, EU:C:2009:709
Förenade målen C-106/09 P och C-107/09 P, Gibraltar, EU:C:2011:732 Mål C-403/10 P, Mediaset SpA mot kommissionen, EU:C:2011:533 Mål C-6/12, P Oy., EU:C:2013:525
Förenade målen C-533/12 P och C-536/12 P, SNCM och Frankrike mot kommissionen, EU:C:2014:2142
56
Mål C-15/14 P, Kommissionen mot MOL, EU:C:2015:362 Mål C-39/14, BVVG, EU:C:2015:470
Förenade målen C-20/15 och C-21/15 P, World Duty Free Group, EU:C:2016:981 Mål T-760/15, Nederländerna mot kommissionen (pågående mål)
Mål C-203/16 P, Heitkamp, EU:C:2018:505
Förenade målen C-234/16 och C-235/16, ANGED, EU:C:2018:281
Mål T-636/16, Starbucks och Starbucks Manufacturing Emea mot kommissionen (pågående mål)
Förslag till avgöranden
Förslag till avgörande i mål C-66/14, Finanzamt Linz, EU:C:2015:242 Förslag till avgörande i mål C-203/16 P, Heitkamp, EU:C:2017:1017
Kommissionsbeslut
Commission decision 21.10.2015 on state aid SA.38375 which Luxembourg granted to Fiat
Commission decision 21.10.2015 on state aid SA.38374 implemented by the Netherlands to Starbucks
Commission decision of 11.1.2016 on the excess profit exemption state aid scheme SA.37667 implemented by Belgium
Commission decision 30.8.2016 on state aid SA.38373 implemented by Ireland to Apple Commission decision 4.10.2017 on state aid SA.38944 implemented by Luxembourg to Amazon
Övriga källor
57
Kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd som avses i artikel 107.1 i FEUF (2016 C 262/01)
Kommissionens pressmeddelande den 21 oktober 2015 (IP/15/5880), Commission
decides selective tax advantages for Fiat in Luxembourg and Starbucks in the Netherlands are illegal under EU state aid rules