Syftet med vår uppsats är att med hjälp av en komparativ analys analysera fem läromedel i svenska 2 i gymnasieskolan. Vi har besvarat en frågeställning gällande hur fördelningen mellan kvinnliga och manliga författare ser ut i fem olika läromedel. Vi har även besvarat en fråga som handlar om hur kvinnliga och manliga författare framställs i läromedlen med avseende på allmänna beskrivningar av författarnas lynne, karaktär samt litterära produktion. För att besvara dessa frågeställningar har vi använt oss av två teoretiska utgångspunkter, Yvonne Hirdmans genussystem och Gisela Håkansson och Catrin Norrbys samtalsstilar. I vår uppsats kom vi fram till att de läromedel vi analyserat innehåller en klar majoritet av manliga författare sett till hur ofta de nämns och hur mycket utrymme de får i respektive läromedel. Vi har även kommit fram till att det skiljer sig markant gällande hur de manliga respektive kvinnliga författarna beskrivs. De manliga författarna tenderar att beskrivas som genier, nyskapare och samhällsdebattörer samtidigt som de kvinnliga författarna tenderar att få sina bedrifter jämförda med den manliga normen.
Referenslista
Arping, Åsa & Nordenstam, Anna. 1999. Inne eller inte? Åsa Arping och Anna Nordenstam om litteratur och genus i svensk offentlighet. Tidskrift för litteraturvetenskap 1999(2): 85-89
Arping, Åsa & Williams, Anna. 2014. It’s complicated. Förhållandet mellan litteraturvetenskap, genus, estetik och samhälle. Edda. Nordisk tidsskrift for litteraturforskning 2014(4): 326-338.
https://www.idunn.no/file/pdf/66741472/its_complicated_frhaallandet_mellan_litteraturveten skap.pdf (Hämtad 2020-04-23)
Berge, Britt-Marie & Widding, Göran. 2006. En granskning av hur kön framställs i ett urval av läroböcker Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans
värdegrund?” https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6582a7/15539616 45852/K%C3%B6n.pdf (Hämtad 2020-04-27)
Eriksson, Leif, Heijdenberg, Helena & Lundfall, Christer. 2013. Svenska rum 2. 1. uppl. Stockholm: Liber
Gustafsson, Linda & Wivast, Uno. 2016. Språket och berättelsen 2 Svenska 2. 1. uppl. Malmö: Gleerups Utbildning
Graeske, Caroline. 2010. Värdefull eller värdelös? Om värdegrund och genus i läromedel i svenska. Tidskrift för litteraturvetenskap. 40(3-4): 119-132
http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tfl/article/view/510 (Hämtad 2020-03-31)
Hirdman, Yvonne. 2012. Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning. I Johan Svedjedal (red.): Litteratursociologi: texter om litteratur och samhälle. 2 omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur, 455–474
Lind Palicki Lena. 2005. Hur man än vänder sig har man rumpan bak: om hur man konstruerar kön i en progressiv lärobok. Språk och stil. 15: 161-192
Markstedt, Carl-Johan & Eriksson, Sven. 2010. Svenska impulser 2. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning
Norrby, Catrin & Håkansson, Gisela. 2015. Introduktion till sociolingvistik. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Ohlander, Ann-Sofie. 2010. Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia: en granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan.
https://www.regeringen.se/contentassets/469551b3d1684f31983b47f933010ae9/kvinnor-man- och-jamstalldhet-i-laromedel-i-historia-sou-201010 (Hämtad 2020-04-20)
Sahlin, Pär, Lindholm, Ann-Sofie & Stensson, Helga. 2015. Fixa litteraturen 2. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur
Skoglund, Svante. 2012. Svenska Timmar Litteraturen. 3. uppl. Malmö: Gleerups
Skolverket. 2020. Läroplan för gymnasieskolan.
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan (Hämtad 2020-05-18)
Bilagor
1. Författare som nämns i läromedlen 1.1 Språket och berättelsen 2
Kvinnliga författare: Mary Wollenstonecraft, Jane Austen, Charlotte Brontë, Emily Brontë, Anne Brontë, Mary Ann Evans, Harriet Beecher Stowe, Fredrika Bremer, Olympe de Gouges, Virginia Woolf, Harriet Taylor Mill, Edith Södergran, Karin Boye, Victoria Benedictsson, Selma Lagerlöf, Moa Martinson, Susanna Alakoski och Anna Maria Lenngren.
Manliga författare: Charles Dickens, Victor Hugo, Honoré de Balzac, Mark Twain, Dante, Gustave Flaubert, Henry James, T.S. Eliot, Émile Zola, Guy de Maupassant, Fjodor Dostojevskij, Filippo Tommaso Marinetti, Guillaume Apollinaire, Vladimir Majakovskij, Georg Heym, Georg Trakl, Hugo Ball, Tristan Tzara, André Breton, James Joyce, Homeros, Leonard Woolf, Franz Kafka, Herman Hesse, Ernest Hemingway, Samuel Beckett, Pär Lagerkvist, Gunnar Ekelöf, Henrik Ibsen, J.P. Jacobsen, August Strindberg, Verner von Heidenstam, Gustaf Fröding, Erik Axel Karlfeldt, Esaias Tegnér, Hjalmar Söderberg, Ivar-Lo Johansson, Harry Martinson, Vilhelm Moberg, Bengt Ohlsson, Jonas Gardell, Tolkien, Shakespeare, Goethe, Stiernhielm och Creutz.
Kvinnliga författare: 18 Manliga författare: 46 Totalt antal författare: 64
1.2 Svenska rum 2
Kvinnliga författare: Charlotte Brontë, Emily Brontë, Anne Brontë, Victoria Benedictsson, Kerstin Thorvall, Linda Skugge, Maria Sveland, Gun-Britt Sundström, Anna Maria Lenngren, Sonja Åkesson, Bodil Malmsten, Kristina Lugn, Karin Bellman, Lina Ekdahl, Nina Björk, Simone de Beauvoirs och Selma Lagerlöf.
Manliga författare: Gustave Flaubert, Honoré Balzac, Émile Zola, Fjodor Dostojevskij, Henrik Ibsen, August Strindberg, Verner von Heidenstam och Gustaf Fröding.
Kvinnliga författare: 17 Manliga författare: 8 Totalt antal författare: 25
1.3 Svenska impulser 2
Kvinnliga författare: Jane Austen, Charlotte Brontë, Emily Brontë, Anne Brontë, Fredrika Bremer, Victoria Benedictsson, Selma Lagerlöf, Edith Södergran, Virginia Woolf, Simone de Beauvoir, Cora Sandel, Moa Martinson, Sara Lidman, Kerstin Ekman, Elsie Johansson, Lena Andersson, Susanna Alakoski, Åsa Linderborg, Karin Boye, Margaret Atwood, Sonja Åkesson, Gun-Britt Sundström, Inger Alfvén, Marjaneh Bakhtiari och Maria Sveland.
Manliga författare: Carl Jonas Love Almqvist, Gustave Flaubert, Fjodor Dostojevskij, Émile Zola, August Strindberg, Hjalmar Söderberg, Henrik Ibsen, Verner von Heidenstam, Gustaf Fröding, Erik Axel Karlfeldt, Pär Lagerkvist, Gunnar Ekelöf, Franz Kafka, Marcel Proust, James Joyce, Ernest Hemingway, Albert Camus, Ivar Lo-Johansson, Jan Fridegård, Eyvind Johnson, Harry Martinson, Vilhelm Moberg, Sven Delblanc, Jonas Hassen Khemiri och George Orwell.
Kvinnliga författare: 25 Manliga författare: 25 Totalt antal författare: 50
1.4 Fixa litteraturen 2
Kvinnliga författare: Charlotte Brontë, Emily Brontë, Anne Brontë, Lena Andersson, Hedvig Charlotta Nordenflycht, Anne Charlotte Leffler, Virginia Woolf, Suzanne Collins, Victoria Benedictsson, Edith Södergran, Chimamanda Ngozi Adichie, Marie Darrieussecq, Susanna Alakoski, Harriet Beecher Stowe, Tsitsi Dangarembga, Anna-Maria Lenngren, Nazik al Malaika, Mary Wollestonecraft Shelley, Emilie Flygare-Carlén, Emily Dickinson, Christine de Pisan, Fredrika Bremer, Karin Boye, Moa Martinson, Gaspara Stampa, Katherine Mansfield, Gertrude Stein, Astrid Lindgren, Selma Lagerlöf, Murasaki Shikibu, Kristina Sandberg, Helen Fielding, Sapfo, Isabel Allende, Hillary Mantel och Lotta Olsson.
Manliga författare: Daniel Dafoe, Johann Wolfgang von Goethe, Henrik Ibsen, Marcel Proust, James Joyce, Gabriel García Márquez, Mario Vargas Llosa, Carlos Fuentes, August Strindberg, Julio Cortázars, Lev Tolstoj, Maksim Gorkij, Anton Tjechov, Fjodor Dostojevskij, Hugo Ball, Vladimir Majakovskij, Franz Kafka, Toni Morrison, Ernest Hemingway, Norman Mailer, Günter Grass, Primo Levi, Vilhelm Moberg, Yahya Hassan, William Shakespeare, Molière,
Francois Rabelais, Erich Maria Remarque, Miguel de Cervantes Saavedra, Jean de La Fontaine, Jonathan Swift, François de Voltaire, Jean-Jacques Rousseau, William Blake, Voltaire, Edward Young, Giovanni Boccaccio, Kirkegaard, Nietzsche, Émile Zola, Charles Dickens, Gustave Flaubert, Charles Baudelaire, Pär Lagerkvist, Francois Villon, Gunnar Ekelöf, Artur Lundkvist, E. T. A. Hoffman, Ivar Lo-Johansson, Eyvind Johnson, Marcel Proust, James Joyce, Jorge Luis Borges, Homeros, Dante Alighieri, Sadeq Hedayat, Cervantes, Väinö Linna och Francesco Petrarca.
Kvinnliga författare: 36 Manliga författare: 59 Totalt antal författare: 95
1.5 Svenska timmar. Litteraturen
Kvinnliga författare: Jane Austen, Mary Shelley, Charlotte Brontë, Selma Lagerlöf, Emily Brontë, Harriet Beecher Stowe, Emily Dickinson, Virginia Woolf, Edith Södergran, Gertrude Stein, Moa Martinson, Karin Boye, Ellen Key, Elin Wägner och Agnes von Krusenstjerna.
Manliga författare: Jean-Jacques Rousseau, Johann Wolfgang von Goethe, Friedrich Schlegel, Thomas Grey, William Wordsworth, Samuel Coleridge, Erik Johan Stagnelius, Hans Christian Andersen, Percy Bysshe Shelley, Edgar Allan Poe, Émile Zola, Fjodor Dostojevskij, Henrik Ibsen, Atterbom, Tolkien, Homeros, Shakespeare, Charles Dickens, John Keats, George Lord Byron, Novalis, Friedrich Hölderlin, Walter Scott, Victor Hugo, Alexandre Dumas, Horace Walpoles, William Beckford, E.T.A. Hoffman, Honoré de Balzac, Henry James, Bram Stoker, Erik Gustaf Geijer, Esaias Tegnér, Gustave Flaubert, John Stuart Mill, Alexandre Dumas D.Ä, Friedrich Nietzsche, August Strindberg, Herman Melville, Walt Whitman, Guy de Maupassant, Nikolaj Gogol, Lev Tolstoj, Walter Scott, Anton Tjechov, Thomas Thorild, Arthur Rimbaud, Louis Aragon, André Breton, Hugo Ball, Vladimir Majakovskij, Franz Kafka, Marcel Proust, James Joyce, Sofokles, Ernest Hemingway, Pär Lagerkvist, Gunnar Ekelöf, Samuel Beckett, Charles Baudelaire, Ezra Pound, Thomas Stearns Eliot, Dante, David Herbert Lawrence, Erik Lindegren, Werner Aspenström, Tristan Tzara, Eugène Ionesco, Arthur Adamov, Jean Genet, Lewis Carroll, Albert Camus, Jean Paul Sartre, Harold Pinter, Tom Stoppard, Günther Grass, Peter Weiss, Edward Albee, Sam Shepard, Slawomir Mrozek, Dario Fo, Carl Jonas Love Almqvist, Gustaf Fröding, Hjalmar Söderberg, August Blanche, Verner von Heidenstam, Ivar Lo-Johansson, Vilhelm Moberg, Olof Lagercrantz, Erik Axel Karlfeldt och Sven Hedin.
Kvinnliga författare: 15 Manliga författare: 91 Totalt antal författare: 106
2. Läromedlens kapitel 2.1 Språket och berättelsen 2
”Antiken”, ”Medeltiden”, ”Renässansen”, ”Upplysningen”, ”Romantiken”, ”Realismen och naturalismen”, ”Modernismen”, ”Det moderna genombrottet”, ”Arbetarlitteraturen”, ”Litteraturen efter 1950”, ”Läsa och tolka”, ”Tala och övertyga”, ”Argumentera och utreda”, ”Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden”, ”Språkets struktur” och ”Litterära termer och begrepp”.
2.2 Svenska rum 2
”Skönlitteratur – vad är den bra för”, ”Antiken – äran, plikten, hedern”, ”Retoriken – ett arv från antiken”, ”Medeltiden – hjältar, kärlek, våld och list”, ”Renässansen – människan tar plats”, ”Upplysningen – förnuftets gryning”, ”Romantikens längtan”, ”Realismen – familjen, kärleken och könsrollerna” och ”Minoritetsspråk och dialekter”
2.3 Svenska impulser 2
”Den berättande människan”, ”Läsaren och texten”, ”Antiken”, ”Medeltiden”, ”Renässansen”, ”Upplysningen”, ”Romantiken”, ”Realism, naturalism och sekelskifte”, ”Hoppla, vi lever!”, ”Borgerliga berättare och arbetarförfattare”, ”Med egna ögon”, ”Litteratur som roar och oroar”, ”Språken omkring dig”, ”Konsten att skriva”, ”Alla dessa texter - men vad skiljer dem åt?”, ”Konsten att tala” och ”Språkets byggstenar”.
2.4 Fixa litteraturen 2
”Historien om litteraturen”, ”Ett Alltings början”, ”Två Himmel och helvete”, ”Tre Förnuft och känsla”, ”Fyra Verkligt och overkligt”, ”Fem Mänskligt och omänskligt”, Sex Borta eller hemma”, ”Uppslaget”, ”Bedömningsstöd” och ”Källförteckning”.
2.5 Svenska timmar. Litteraturen
”Antiken”, ”Medeltiden”, ”Renässansen och franskklassicismen”, ”Upplysningen”, ”Från romantik till realism”, ”Modernismen”, ”Från Almqvist till arbetarlitteraturen”, ”Termer och begrepp - en ordlista” och ”Register”.
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se Frida Jonasson