Sammanfattning ur ett åldersperspektiv

De yngre respondenterna påpekar dock att de kan tänka sig att umgås privat med de flesta som arbetar på avdelningen, även de som är äldre. De menar att de har väldigt blandade åldrar på personalen men att de är väldigt lika ändå. Åldern uppfattas av de yngre respondenterna inte som något problem vad det gäller grupperingen. ”Jag har liksom lika kul med de som är 60 som med de som är 23” (Intervjuperson U2), vilket tycks vara en allmän uppfattning bland de unga respondenterna.

Alltså vi är ju ett gäng som umgås lite mer som började ungefär samtidigt och som är i samma ålder ungefär men sen så är det ju, Herre Gud dem flesta som jobbar här skulle jag kunna tänka mig att umgås med privat nästan, alltså även dem som är äldre å… det är väldigt bra så. Känns jätte bra (Intervjuperson U1).

De äldre respondenterna uttrycker däremot att man tycks gruppera sig efter intressen. En av de äldre respondenterna menar att det kan vara åldersrelaterat då man fungerar bättre med vissa än med andra vilket kan bero på hur mycket man har gemensamt.

Ja man kan ju prata med vem som helst, men sen är det ju kanske om yngre, kanske har varit ute någon helg och då pratar dem om det å samma de äldre också... men vi pratar ju med varandra det gör vi ju, sen är det ju olika intressen man har som kanske tar lite överhand och det kan ju vara olika åldrar det (Intervjuperson Ä1).

Det tycks finnas någon slags gruppering mellan yngre och äldre på avdelningen. Det verkar som att de yngre kan tänka sig att umgås med de äldre snarare än tvärtom.

Det är väl kanske i så fall att en inte hänger med i deras resonemang när de diskuterar rockgrupper och sådana här grejer som en annan inte är intresserad av. Facebook och allt det här (Intervjuperson Ä2).

Grupperingen mellan de olika åldersgrupperna kan bero på en generationsfråga. De unga respondenterna, 80-talisterna anser att de äldre på avdelningen, som är 50-talister är häftiga och de ser upp till dem (Bergqvist, 2009:183ff).

4.6 Sammanfattning ur ett åldersperspektiv

Inom följande avsnitt observeras skillnaderna mellan huruvida äldre och yngre uppfattar varandra på vårdavdelningen.

4.6.1 Åsiktsgenerationen

De unga respondenterna tycks visa mer missnöje mot organisationen som helhet, medans de äldre respondenterna inte diskuterar detta så mycket, även om frågan ställs så tycks de kringgå ämnet. Skillnaden kan bero på att den yngre generationen är mer medveten och visar mera åsikter, de äldre besitter inte samma medvetenhet. Studien visar att de yngre personerna på avdelningen tar mera plats och att de ofta säger ifrån mer och hävdar sig och sin åsikt. Att de unga på avdelningen tar mer plats kan bero på att de är 80-talister, de är en åsiktsgeneration. Generationen kännetecknas av att kunna hävda saker som de själva anser, vilket kan verka kaxigt i andra generationers öron. Att hävda sig är dock en självklarhet för 80-talisterna (Bergqvist, 2009:183ff.).

De ställer mer krav nu än när en annan var yngre, man var mer tacksam då. Men de talar ju om, mer att så och så vill man ha och det, så känner man inte igen sig när en annan var yngre, man var glad att man hade ett jobb och att en tordes kanske inte säga så mycket heller utan… det är en framåtanda på något vis (Intervjuperson Ä1).

44 Vår tolkning är att de äldre personerna anpassar sina attityder efter de yngres beteenden. Det tycks också vara så att de äldre kan känna att de får stå upp mot de yngre snarare än tvärtom. De unga tycks ta mera plats och de äldre får anpassa sig därefter.

Jag tror säkert att det är så på andra ställen men jag tycker de är så, att de har så ungdomligt tänk våra äldre här, det är liksom inga problem (Intervjuperson U2).

Citatet ger oss tydliga indikationer att de äldre anpassar sig efter de yngre, men de äldre tycks på något vis vara imponerade av de yngres mod.

När man får lite hår på nacken då är det kanske lättare att gå på de yngre, jag vet inte. Men de kan också vara riktigt, riktigt skinn på näsan, och det tycker jag är bra (Intervjuperson Ä3).

En tolkning är att de äldre får anpassa sig efter de yngre vilket kan bero på att de yngre tycks vara i majoritet både i antal och att de tar mer plats som personer samt att chefen uppmuntrar ungdomligheten. Att ungdomligheten uppmuntras och att de unga får ta plats kan vara någonting som påverkar organisationskulturen i högsta grad, även om det är svårt att fastställa tydliga faktorer som påverkar fenomenet (Alvesson, 2009:8f). Organisationskulturen är ingenting som avdelningen har utan någonting som den är (Svedberg, 2007:141; Alvesson, 2009), vilket innebär att kulturen på avdelningen borde vara mer ungdomlig då det arbetar fler unga där samt att deras beteende uppmuntras. Sådant som anses vara viktigt för unga så som utveckling och att ha roligt på arbetet verkar vara någonting som vårdavdelningen kan erbjuda. För 80-talisterna handlar arbetet ofta om självförverkligande, meningsfullhet och att ha kul på jobbet (Bergqvist, 2009:183ff). Med hänseende till avdelningen verkar teorin om att 80-talisterna anses bli starka på arbetsmarknaden stämma. Det framgår av intervjuerna med respondenterna på avdelningen att de unga är effektiva, tar för sig och är orädda. En anledning till att de unga verkar trivas så bra kan bero på att avdelningen lyckas tillfredsställa de unga genom en växlande och ombytlig miljö där man av avdelningen blir sedd som en tillgång samt att det finns stora utvecklingsmöjligheter. Faktorerna är viktiga för att behålla den unga personalstyrkan (Bergqvist, 2009:183ff). I organisationskulturer där mångfald existerar kan det förekomma en dubbelriktad socialiseringsprocess eller assimilering. En dubbelriktad socialiseringsprocess innebär att minoriteter som kommer in i organisationen tar efter den existerande kulturens normer och värderingar men de i sin tur påverkar även värderingarna och normerna i organisationen. Assimilering innebär däremot att minoriteten tar efter den rådande majoritetens värderingar helt och hållet (Cox, 1994). Då de yngre är en majoritet på vårdavdelningen kan denna teori förklara varför det tycks vara en ungdomlig stämning på avdelningen och att det som de unga värderar tycks få stort utrymme. Det råder ändå en balans mellan de äldre och yngre då samtliga medarbetare är delaktiga i att formulera de mål och värderingar som ska genomsyra vårdavdelningen, vilket tyder på att en dubbelriktad socialiseringsprocess råder på avdelningen, båda grupperna influerar organisationskulturen. 4.6.2 En gynnsam blandning

Både de äldre och de yngre respondenterna uttrycker sig positivt gällande en arbetsstyrka bestående av olika åldrar.

En blandning av åldrar tror jag är jätte viktigt... att dem yngre fokuserar på en sak och dom äldre på en helt annan sak. Och så är det ju blandade åldrar dessemellan så att man får inte bredden om man inte har olika åldrar tror jag (Intervjuperson U3).

45 Det finns en logik i att grupper med variation av till exempel olika åldrar är mer initiativrika och anpassbara än homogena grupper då man ser uppgifter, problem och lösningar ur flera synvinklar, vilket medför att förutsättningarna för att arbetsgruppen ska uppnå en bättre kvalitet ökar (Nilsson Fägerlind, 2004:20). Mångfald i åldrar bland de anställda påverkar också klimatet på ett positivt sätt då det ökar kreativiteten och bidrar till utveckling samt ger mer dynamik. Mångfalden på vårdavdelningen tycks vara en bidragande faktor till att arbetsgruppen verkar fungera så bra. Även Broomé och Ohlsson (2003:45) menar att en blandning av åldrar är en avgörande faktor för framgångar i en organisation. Följande citat bekräftar att både de yngre och de äldre är positiva till en blandning av åldrar i arbetsgruppen. De bekräftar att de har olika styrkor och att de ser varandra som en resurs.

Det är ju perfekt. Nya idéer och unga och fräscha vid dator och telefoner. Vi gamla har ju andra har ju andra erfarenheter, det är en perfekt bladning tycker jag. Och kul när det kommer en ny ung tjej (Intervjuperson Ä2).

Precis som det framkommer av respondenten har äldre ofta mer erfarenhet, kunskap, rutin och livserfarenhet, medan de yngre i ett arbetslag besitter egenskaper som datakunskaper och viljan att lära sig nya saker (Vallerius och Uggelberg, 2007:106).

Alltså alla har ju något nyttigt att komma med. Vi ger och tar av varandra, dom erfarna kommer med sin kunskap medan vi nya liksom har nya perspektiv på saker och jag tror att alla är ganska öppna för båda delarna (Intervjuperson U2).

Enligt Vallerius och Uggelberg (2007:106) skulle ett arbetslag bestående av äldre och yngre kunna innebära en blandning av goda egenskaper, vilket verkar vara fallet på avdelningen. De yngre respondenterna verkar uppskatta de äldres erfarenhet och ser det som en tillgång för arbetslaget. Nackdelarna med de yngre tycks vara deras bristande kunskap och erfarenhet. Det är en synpunkt som delas av både de äldre och yngre respondenterna. De äldre i sin tur värderar de yngres nytänkande, tekniska färdigheter samt deras energi. De äldres svagheter verkar vara att de inte är lika effektiva som de unga samt att de är principfasta.

Positivt med dem yngre… att det går undan, det går snabbt och de går lätt och det är ingen som klagar liksom. Negativt med de yngre är kunskapen förstås. Negativt med dem äldre, där går det ju inte lika snabbt kan jag säga. Fast de kan mer (Intervjuperson U3).

Åldersgruppernas syn på varandra stämmer överens med sägnen ”Riddarens berättelse” från 1380-talet. Sägnen berättar att med ålder kommer erfarenhet, att en ung person kan besegra en äldre i löpning men inte i rådslag (Ohlsson & Broomé, 2003:17). De äldre och de yngre ser varandra som en tillgång istället för att utgå från stereotypa inställningar mot varandra, vilket tyder på att ålderism inte verkar vara någonting som existerar på vårdavdelningen (Johansson, 1997:35ff).

4.6.3 Attityder till varandra

Ingen av de äldre respondenterna på avdelningen tycks ha blivit behandlade annorlunda på grund av sin ålder, de tycks i alla fall inte anse det själva. De yngre respondenterna anser däremot att de ifrågasätts mer än de äldre på avdelningen, att de inte tas på samma allvar när de ska delegera arbete.

46

Det kan bli konflikter att när man kommer som ny sjuksköterska och inte är så gammal och ska vara arbetsledare för en undersköterska som jobbat i 40 år. Det funkar ju så länge som man tycker samma men när du tycker olika då kan det bli jobbigare med någon som är äldre å sitta som yngre än med någon som är lika gammal som en själv (Intervjuperson U1).

När respondenten var ny fick hon ta en hel del duster. Hon fick många kommentarer som ”men jag vet att det är såhär så nu får vi…” Hon poängterar att man får stå på sig, hon tror att detta berodde mest på att hon var ny på avdelningen, däremot tror hon inte att hon skulle blivit behandlad på samma sätt om hon var 40 år. Även de andra yngre respondenterna bekräftar det då de har blivit bemötta på liknande sätt, framförallt från de äldre undersköterskorna. Undersköterskegruppen känner sig kanske redan mindervärdiga och får därför extra svårt när det dessutom kommer in en yngre med högre position än dem, att de då har svårt att ta order från unga. Förklaringen kan vara att en subkultur bildas bland de äldre undersjuksköterskorna. En förutsättning för att denna subkultur ska uppstå är att medlemmarna har gemensamma erfarenheter. Gemensamma erfarenheter uppstår oftast då individerna har arbetat med varandra under en längre tid. På det sättet lär de sig att samarbeta med varandra och de delar olika typer av problem och sätt att hantera de på. Härmed utvecklas ofta också liknande handlingsmönster och verklighetsuppfattningar mellan individerna, dessa är i sig faktorer som ger bra förutsättningar för en subkultur. När två subkulturer kommer i konflikt med varandra uppstår ofta polarisering. Subkulturerna får en stereotyp uppfattning om varandra och dess medlemmar. Man utesluter att den andra gruppen kan besitta något positivt medans den egna gruppen endast har positiva egenskaper (Bang, 1999: 40f). Att de yngre sjuksköterskorna och de äldre undersköterskorna inte kommer överens så bra kan bero på att de bildat subkulturer.

En indelning verkar dock inte förekomma i utpräglade former mer än mellan de yngre sjuksköterskorna och de äldre undersköterskorna och tycks dock inte påverka gemenskapen i arbetsgruppen då samtliga respondenter hävdar att de trivs enormt bra och att en blandning av åldrar resulterar i den ultimata arbetsplatsen.

47