• No results found

Barriärer förmedlade av intervjupersonerna återkom även i samtalen med två AMI-personal, en från Örebro och en från Västerås. Samtaleten med AMI personel genomfördes och redovisas här främst på grund av att det är de som dagligen träffar individer med funktionshinder. De har kunskaper om barriä-

rer som rörelsehindrade möter i sina strävanden att komma in på arbets- marknaden. Jag ville kunna jämföra deras åsikter med intervjupersonernas. Handläggarna menar att funktionshindrade får dålig information om olika lagar och om sina rättigheter. En av de intervjuade betonar konsekvensen av dålig information genom ett exempel: Det var en person som hade förvärvat hjärnskada i vuxen ålder. Denna person levde på ett par tusen i månaden på grund av att han inte visste om sjukbidraget. Konsekvensen av den dåliga in- formationen som funktionshindrade får om olika resurser blir att AMI- personalen måste fungera som kontaktpersoner, vilket upptar mycket av de- ras tid som egentligen borde läggas på förmedling av arbete.

Enligt AMI-personalen är arbetsgivarna rädda för att anställa folk med funk- tionshinder. De känner en osäkerhet inför hur arbetsgruppen skall fungera. Dock har AMI-personalen noterat bättre attityder hos mindre företag och även upptäckt att positiva arbetsgivare oftast har någon funktionshindrad i familjen. Det AMI-personalen upplevt, att mindre företag anställer i större ut- sträckning än större företag, går stick i stäv med Lowes (1997) resultat som visar att arbetsgivare inom större företag är mer benägna att rekrytera och behålla funktionshindrade arbetare.

I samtalen konstateras att funktionshindrade har mycket dålig arbetslivserfa- renhet och stora svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Redan under skolåren börjar funktionshindrade människor att känna av dessa svårigheter. Skolan har till exempel väldiga svårigheter att hitta praoplatser åt individer med funktionshinder, speciellt åt de med rörelsehinder. Detta innebär att många funktionshindrade saknar erfarenhet av prao, sommarjobb eller annan arbetslivserfarenhet.

Enligt vissa studier kan regelsystemet fungera som barriär för vissa individer (Abrahamsson & Lindberg 1995; Marklund 1995; Zanderin & Günzel 1997). Med anledning av dessa resultat kretsade vissa frågor med AMI-personalen kring regelsystemet. Båda intervjupersonerna konstaterar att många myndig- hetspersoner saknar kunskaper om funktionshinder. De menar vidare att det råder olika regelverk hos olika myndigheter, vilket kan innebära att vissa va- rit mer styrda av sitt regelverk än andra. Här kan regelverket fungera som en barriär då risken finns att funktionshindrade kan hamna mellan myndighe- ternas regelverk. En av intervjupersonerna menar att det inte är ovanligt att funktionshindrade kan höra: ”det är inte vårt bord” av vissa myndighetsperso-

ner. AMI-personalen betonar starkt att det framförallt är försäkringskassan som är styrt av sitt regelverk. Detta kan enligt dem bero på okunskap, dels om vad ett funktionshinder innebär, dels om förhållandena på arbetsmark- naden. De olika regelsystemen kan även hindra samarbete mellan olika myn-

digheter. Dessa uttalanden går i linje med intervjupersonernas kritik mot för- säkringskassan.

Till sist fick intervjupersonerna sammanfatta barriärer som enligt dem kan ligga hos individen. Båda menar att funktionshindrade har kort eller ingen arbetslivserfarenhet, sämre möjlighet både till samspel med andra människor och att komma i tid till arbetsplatsen. Här betonas färdtjänstens brister som påverkar individens möjlighet att närvara och passa tider. Man kan tydligt se att undersökningsgruppens upplevelse av barriärer de möter stämmer med AMI-personalens erfarenheter.

Med tanke på det som tidigare har redovisats, nämligen att människor med funktionshinder har svårigheter att komma in på arbetsmarknaden vill jag nedan föra en kort diskussion kring begreppet marginalitet för att bättre kunna förstå funktionshindrades utsatta situation.

Marginalitetsbegreppet

Svedberg har i arbetena ”Marginalitet”(1995) och ”Marginella positioner. Kritisk diskussion om begrepp, teori och empiri” (1997:5) gjort en omfattande kartläggning av begreppet marginalisering. Han har genom att diskutera be- greppets innebörd visat att begreppet har använts för att beskriva problem relaterade till olika fenomen. Till exempel individens tillhörighet i flera etnis- ka kulturer, individens psykologiska och socialpsykologiska position och in- dividens ställning i förhållande till arbetsmarknaden.

Svedberg (1995) konstaterar att begreppet marginalisering avser position i en social struktur, t. ex. individens ställning i förhållande till arbetsmarknaden. Författaren utgår ifrån att strukturella betingelser bestämmer marginalitetens utformning samt att begreppet har två olikartade begreppsliga huvudinrikt- ningar. En avser en utsatt position i förhållande till ett centrum. Den andra beskriver en kluven ställning mellan två poler och kan användas på individ-, grupp- och samhällsnivå. Författaren menar vidare att de marginaliserade individerna befinner sig i ständig risk att hamna i utkanten av till exempel arbetsmarknaden eller att ställas helt utanför. Marginaliseringspositionen är ingen permanent ställning, utan ett led i en process (Svedberg 1995; Svedberg 1997:5). De som blir arbetslösa befinner sig den första tiden i den förankrade gruppen, efter hand hamnar de i den marginaliserade gruppen och med tiden riskerar de att bli utslagna. Svedberg (1997:5) betonar att utvecklingsförloppet och orsakssambanden till marginalitet kan ha olika mönster för olika indivi-

der eller grupper och beskriver marginaliseringsprocessen genom ett konti- nuum:

Förankrad Marginell Utslagen

Enligt figur 4 kan det ske en rörelse antingen bort från eller mot förankring. Rörelsen bort från en förankrad ställning innebär en osäker ställning på ar- betsmarknaden. Eftersom marginaliseringsprossen inte är statisk utan dyma- nisk kan individen med hjälp av olika resurser bryta den marginella positinen och istället röra sig mot förankring.

I sin diskussion om begreppet marginalitet betonar Svedberg vikten av att betrakta marginalitet som en process istället för ett tillstånd (Svedberg 1995). Den marginella positionen leder på lång sikt antingen till utslagning eller för- ankring (Svedberg 1997:5). Med tanke på att marginalitet är ett relativt be- grepp snarare än ett absolut, anser jag liksom Svedberg att det blir svårt att ha klara gränser mellan positionerna. Detta innebär att individer och grupper kan vara mer eller mindre marginaliserade och att vissa kan ha en mer mar- ginell position än andra. Här använder sig Gonäs (1991) av begreppen ”push” och ”pull” för att illustrera individernas dynamiska position på kontinuuet. Push är det som stöter bort individerna från arbetsmarknaden, medan pull är det som drar individerna in i arbetsmarknaden. Dessa begrepp beskriver marginalitet såsom dynamisk, nämligen att det finns krafter på arbetsmark- naden som antingen drar individerna mot förankring eller stöter bort mot ut- slagning.

En annan forskare som diskuterat marginaliseringsbegreppet är Moller (1995). Författaren baserar sin definition på tanken att individer i arbetsför ålder skall kunna försörja sig själva och lyfter fram Germanis (1980) resone- mang kring begreppet marginalitet. Författaren menar att en individ är mar- ginaliserad då vederbörande lever i en position, där normer påbjuder deras deltagande och där de också själva vill delta, men där nödvändiga resurser för deltagande eller personens kapacitet för rollen är otillräcklig. Dessa tre komponenter; normer, personens vilja, och kapacitet eller resurser för delta- gande har en stark påvekan på varandra:

Often the three elements are intimately related to one another in a cir- cular manner. Normative exclusion from full civil status is thus liable to entail lack of resources (poor access to education, employment and money). This in turn may inhibit those personal conditions of ´will´and ´capacity´ that conventions require for normal role confor-

mity. That in its turn will then be taken to justify the initial negation of civil status; and the circle is closed (a.a. sid 116).

Utifrån framför allt Germanis, Mollers och Svedbergs resonemang kring be- greppet marginalisering, använder jag här begreppet marginalisering för in- divider med funktionshinder i normal arbetsför ålder, vilka för lång tid mot sin vilja hållits utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Svedberg (1995, 1997:5) gör ingen skillnad mellan de som av fri vilja har marginaliserats från arbetsmarknaden och de som vill ha ett arbete. Jag anser liksom Svedberg att det praktisk är svårt att hålla isär dessa grupper, men att det teoretiskt är möjligt.

Texten som hittills behandlat marginalitetsbegreppet visar att författarna be- tonar att ett dynamiskt perspektiv måste in i tänkandet kring marginalisering. Både Svedberg (1995, 1997:5), Germani (1980), Moller (1995) och Gonäs (1991) hävdar att marginalisering skall ses som en process och inte som ett perma- nent tillstånd.

Marginaliseringsbegreppet kan på detta sätt ses som en process som fortgår och förändras över tid. Detta perspektiv tenderar att tolka marginalisering som något som börjar med en händelse, till exempel arbetslöshet och därefter påbörjas kanske en gradvis marginalisering från arbetsmarknaden. Det är olika faktorer hos individen, i miljön och regelsystemet (se kap. 4 om barriä- rer) som samvarierar och tillsammans leder till marginalisering av funktions- hindrade från arbetsmarknaden och så småningom kanske utslagning.

Abrahamsson & Lindberg (1995) betonar att funktionshindrade som grupp är särskilt utsatta. De har lägre sysselsättningsgrad och högre arbetslöshet än övriga medborgare. De riskerar också att i högre grad hamna i långtidsar- betslöshet eller förtidspensionering.

Människor med arbetshandikapp - speciellt de med svåra sådana - har alltid haft svårt att hitta jobb. Nu har situationen förvärrats ytterligare (a.a s. 13).

Andra forskare som menar att funktionshindrade har blivit utstötta och mar- ginaliserade från arbetsmarknaden är Young (1990) och Imrie (1996). Förfat- tarna menar vidare att de funktionshindrade har få formella arbetserfaren- heter, ingen riktig teknisk skicklighet och få möjligheter att utöva inflytande och besluta över sin dagliga livsföring.