Semistrukturerade intervjuer

Jag valde semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod av studiens empiri. Det gav mig möjlighet att ta del av elevernas egna utsagor utan att deras uttalanden gjordes i ett specifikt syfte i exempelvis en undervisnings- situation. Elevernas svar har tillåtits påverka följdfrågorna med resultatet att

47

frågorna i intervjuerna skiljer sig något åt (se Andersen & Gamdrup, 1994). I och med användandet av semistrukturerade intervjuer menar jag att det är möjligt att låta flera olika förståelser och föreställningar om skolämnet historia komma fram än vad som skulle ha varit fallet med andra insamlingsmetoder med låsta svarsalternativ (Månsson, 2008; Alvesson, 2011; Kvale & Brink- man, 2014).

I Kvale och Brinkman (2014) görs en jämförelse mellan intervjuaren som malmletare och intervjuaren som resenär. Malmletare letar upp den rena malmen som ligger och väntar inuti intervjudeltagarna och malmen är opåverkad av tolkning och analys och presenteras som så den är. Intervjuaren är då en person som håller i mikrofonen. Intervjuaren som resenär besöker istället ett land där kulturen är främmande och pratar med de människor intervjuaren möter och försöker tolka och förstå landet. I intervjuerna har jag främst fungerat som den nyfikna resenären som frågat och undrat och eleverna har fått vara experter på just sin förståelse och sina upplevelser. Elevernas uttryckta förståelse, uppfattningar, upplevelser och resonemang har sedan transkriberats, kategoriserats och presenteras i studien. Därefter har deras svar tolkats utifrån Rüsens definition av historiekultur. Under de ”resor” jag gjort har jag haft karta och kompass med mig bestående av tidigare forskning och den teoretiska ansatsen. Den semistrukturerade intervjun har fördelen att den kan anpassas efter respondenternas svar samtidigt som en grundstruktur behålls och förblir densamma i intervjuerna (Kvale & Brinkmann, 2014). Vad eleverna säger i intervjuerna är ett uttryck för hur de uppfattar och förstår något, det sker alltid en viss förskjutning i att uppleva något och att berätta om det. Svaren som ges på frågorna uppstår i intervjusituationen och hade i en annan situation formulerats annorlunda eller lagt betoning på andra aspekter av historiekultur. Det empiriska materialet skapades vid intervjutillfällena och i interaktionerna mellan eleverna och mellan eleverna och mig (se Månsson, 2008; Alvesson, 2011).

3.2.1 Intervjuernas genomförande

Intervjuerna var både lika och olika och en beskrivning av de enskilda intervjuerna ges under avsnitt 3.6. Samtliga frågor som anges i intervjuguiden har inte ställts i alla intervjuer, frågorna har inte heller alltid ställts i den ordning som guiden anger. Den vanligaste följdfrågan, som inte anges i guiden, var att eleverna ombads att fördjupa, motivera eller specificera sina svar.

Frågorna hölls korta och jag strävade efter att använda ett språkbruk eleverna förstod, utan att tilltala dem som småbarn. Intervjuerna avrundades med att jag frågade om eleverna hade något mer att tillägga och tackade dem för deras medverkan. Eleverna gavs stort utrymme i intervjuerna att göra spontana utvikningar och associationer.

48 Följande bild illustrerar hur intervjufrågorna och följdfrågorna utifrån elevsvaren baserades på avhandlingens frågeställning:

Figur 1. Exempel på hur forskningsfrågorna ligger till grund för intervjufrågorna och följdfrågorna.

Följdfrågorna är autentiska och bygger på elevernas svar om att det förflutna utgörs av de stora händelserna och att historia är spännande och intressant. Svaret till vänster ger en definition av vad historia är och den andra ett svar på vad historia är. Intervjuerna tar i och med de svaren två olika riktningar. Följd- frågorna i tredje ledet bygger på de exempel eleverna gav på en stor händelse eller vad som var spännande i historien där eleverna åter igen förde fram de stora händelserna. Figuren tillkom efter att intervjuerna hade genomförts.

Intervjuernas genomförande krävde att flera villkor uppfylldes. För att eleverna skulle kunna delta i studien behövde rektor och ansvarig lärare god- känna att deras skola och klass skulle ingå i studien. Vårdnadshavarna och eleverna skulle alla ge ett informerat samtycke till elevernas medverkan i intervjuerna (Vetenskapsrådet, 2011). För att försäkra mig om att eleverna gav

49

ett informerat samtycke delades ett eget brev ut till eleverna (bilaga 3) och de fick avge sitt samtycke både muntligen och skriftligen. Dokumenten finns inlåsta på min arbetsplats på Mälardalens Högskola. I en klass informerade jag om studien samtidigt som informationsbrev delades ut (bilaga 2 och 3) i övriga klasser informerade lärarna och delade ut informationsbreven. Jag erbjöd alla lärare att jag skulle komma och informera om studien men alla lärare utom en valde att hålla i informationen själva.

Med informationsbrevet delades också intervjuguiden ut (bilaga 1). Ingen av eleverna uppgav att de hade läst intervjufrågorna innan, trots att de hade tillgång till dem. En lärare sa att hon inte hade bifogat frågorna till eleverna eller vårdnadshavarna (Cederskolan). Intentionen med att dela ut frågorna på förhand var främst för att vårdnadshavarna skulle veta vilka frågor jag planerande ställa till deras barn för att de skulle ha möjlighet att ge ett informerat samtycke till deras barns medverkan. Ingen vårdnadshavare eller elev hörde av sig innan intervjuerna med frågor och ingen av lärarna sade sig ha fått några frågor inför intervjuerna från vårdnadshavare eller elever. Intervjuer av barn kräver alltid särskilda övervägande rörande information innan intervjuerna och hur eleverna ger samtycke då det är troligt att de i än mindre grad än vuxna kan förstå och överblicka konsekvenserna av att vara med i en studie. Jag anser att kraven på en studie som involverar barn har mötts i utformandet och genomförandet av studien.

Inledningsvis informerades eleverna i intervjuerna om att de hade rätt att avbryta intervjuerna närhelst de önskade och att de inte behövde svara på frågorna om de inte ville. Eleverna utlovades konfidentialitet så långt det är möjligt, jag vet vilka eleverna är men ingen annan, förutom de deltagande eleverna själva, deras vårdnadshavare och lärare. I början av intervjuerna för- klarades också vad jag skulle använda materialet till och varför intervjuerna genomfördes. I vissa fall förklarades också innebörden av ord som avhandling, forskning, konfidentialitet och högskola ifall eleverna på något sätt signalerade att de inte riktigt förstod innebörden av orden eller inte förstod vilken roll de hade i avhandlingsarbetet. Jag sa också att jag inte skulle vidarebefordra vad de hade sagt till deras lärare, till något annat barn eller vuxen i annan form än via studien och presentationer av studien och dess resultat. I övrigt försökte jag ge ett positivt och välkomnande intryck i inter- vjuerna. Jag ansträngde mig för att förklara vad de bidrog till genom att ställa upp på intervjuerna och tackade för deras medverkan efter intervjuernas slut.