som är betydande habitat för isbjörnen vad gäller exempelvis jakt och föda, så kan undvikande av dessa områden ha negativa effekter på hela populationen.92
Som nämnts ovan är isbjörnen klassad som sårbar av IUCN. Mänskliga akti-viteter och dess effekter på isbjörnen bör därmed analyseras och förstås för att rätt åtgärder ska kunna vidtas och för att så långt som möjligt förhindra att arten utsätts för negativ påverkan av oss människor samt att en hållbar turism kan be-drivas utan att natur, ekosystem och biologisk mångfald behöver offras.
3.4 Sjöburen turism
Den sjöburna turismen är en stor del av Svalbards växande turism. I takt med att de is-fria tiderna på året blir allt längre ökar också den sjöburna trafiken, något som leder till påverkan och påfrestningar på isbjörnarna och deras habitat. Fartyg och mänsklig aktivitet kopplad till fartygen kan utgöra störningsmoment för is-björnarna. Potentiella utsläpp från fartyg och höga bullerljud påverkar isbjör-narna och deras habitat negativt. Fartyg som trafikerar stora istäckta områden, såsom runt Svalbards öar, måste ibland bryta isen för att ta sig fram. Då isen runt Svalbard är viktiga jaktområden för isbjörnen kan isbrytning leda till att isbjör-narnas jaktmöjligheter försvåras, inte bara på grund av att isen förstörs fysiskt för isbjörnarna utan också för att bytenas habitat och viloplatser förstörs. Att bytenas habitat förstörs kan i sin tur leda till påverkan på bytenas avelsvanor. En minskad reproduktion bland de typiska bytena, såsom sälar, leder till minskad föda för isbjörnarna. Isbrytningen skapar också störningar i form av höga ljudnivåer och vibrationer, något som kan leda till att både isbjörnar och deras byten påverkas negativt.93
Som nämnts ovan utforskar turister inte sällan Svalbard med expeditions- och kryssningsfartyg. Förutom att sådan sjöburen turism ökar fartygstrafiken, och de störningar som kan kopplas till sådan trafik, i isbjörnarnas levnadsområden så ökar också risken för möten mellan människor och isbjörnar. En ökad sannolik-het för ett sådant möte leder i sin tur till en förhöjd risk för allvarliga konflikter som kan resultera i dödlig utgång för någon av parterna. Erfarenhet och kunskap om isbjörnars beteenden kan i sådana situationer bli avgörande för mötets ut-gång. Även om långt ifrån alla möten har dödlig utgång är fartyg och människor alltjämt främmande objekt för isbjörnar. Stor försiktighet bör vidtas i isbjörns-områden och all aktivitet ska bedrivas med hänsyn till naturen. Även om turismen på Svalbard i stor grad syftar till att komma nära naturen och ge turisten en unik möjlighet att uppleva isbjörnar måste turismen bedrivas på ett sätt som inte stör eller skadar. De höga förväntningar som många turister kan ha på en expeditions-
92 Vistad, Odd I., Eide, Nina E., Hagen, Dagmar, Erikstad, Lars & Landa, Arild. Miljøeffekter av ferdsel og turisme i Arktis – En litteratur- og forstudie med vekt på Svalbard, 2008, s. 80.
33
eller kryssningsresa kan leda till att expeditionsledare eller turoperatörer försöker påverka isbjörnar, genom att exempelvis locka med mat, för att får isbjörnen att agera på ett sätt som turisterna finner önskvärt.94
Turism behöver dock inte nödvändigtvis påverka isbjörnar och deras habitat på ett negativt sätt. En turism som är väl reglerad och som ställer tillräckliga krav på turister och turoperatörer kan vara ett hållbart sätt för människor att kunna uppleva arktiska områden såsom Svalbard. Till skillnad från andra effekter av mänskliga aktiviteter kan en ökning av fritidsaktiviteter relaterade till turism ge-nerellt sett karakteriseras som reversibla utvecklingsprocesser. Turismrelaterade aktiviteter ockuperar inte land och habitat i den utsträckning som andra, fysiska, ingripande gör. I många fall är trafiken också lätt att reglera, begränsa eller stoppa i fall det visar sig att aktiviteten i ett område får oönskade eller negativa konse-kvenser.95
Bland de möjliga åtgärder som kan vidtas för att förhindra eller förmildra de negativa effekterna som trafik i form av exempelvis sjöburen turism kan leda till är strängare reglering angående aktivitet i vissa områden. Vidare kan aktiviteter begränsas, särskilt inom områden eller tider på året då faran för negativa effekter är störst, till exempel under fortplantningsperioder. Kanalisering av trafiken är också en möjlig åtgärd. Detta kan avleda kryssnings- och expeditionsfartyg från särskilt utsatta platser. Trafiken kan också samlas inom ett begränsat område där en hög aktivitet kan bibehållas utan att ge ökade negativa effekter på de områden som är viktigast för arterna. Det har också framlagts att kunskap om områden och sårbara naturvärden hos allmänheten kan minska undvikbara negativa effek-ter. Därmed är information och attitydförändringar hos människor en typ av åt-gärd som kan vidtas.96
3.5 Sammanfattande kommentar
Kapitlet har ämnat visa att det finns risker förknippade med sjöburen turism på Svalbard och att det finns ett behov av reglering som syftar till att skydda isbjör-nar och deras habitat. Isbjörisbjör-narna världen över står inför stora hot och något undantag för Svalbards isbjörnar verkar inte finnas. Sjöburen turism och turist-relaterade aktiviteter anses inte utgöra ett lika stort hot som exempelvis de kli-matförändringar som pågår. Däremot bör det argumenteras för att en sårbar art som lever i områden under stor förändring inte ska utsättas för ytterligare hot i onödan. Många hot, som var för sig kan anses ha mindre påverkan, kan få bety-dande kumulativa effekter. Sjöburen turism kan störa Svalbards isbjörnar,
94 Polar Bear Range States, Circumpolar Action Plan, 2015, s. 38.
95 Vistad, Odd I., Eide, Nina E., Hagen, Dagmar, Erikstad, Lars & Landa, Arild. Miljøeffekter av ferdsel og turisme i Arktis – En litteratur- og forstudie med vekt på Svalbard, 2008, s. 49.
34
förstöra delar av deras habitat eller potentiellt leda till ökad isbjörnsdödlighet. Störningarna från bland annat fartygsbuller, isbrytning, förföljelse och provokat-ioner kan leda till att isbjörnar gör av med mer energi än nödvändigt, vilket i sin tur leder till att mindre energi finns kvar för jakt och vandring mellan områden. Studier har visat att det finns ett antal faktorer som avgör hur störningen påverkar vilda djur, där fart, lokalisering och motorisering är några exempel. Många mo-toriserade fartyg och mindre båtar kan färdas i höga hastigheter och upplevas som mycket större än isbjörnen. Då isbjörnar är känsliga för störningar kan detta leda till att isbjörnar flyr vid möten eller undviker vissa områden. Detta kan antas vara särskilt aktuellt för de områden som är tungt trafikerade eller som regelbun-det besöks av expeditions- och kryssningsfartyg. Att isbjörnar förflyttar sig från vissa områden för att undvika störningarna kan tyckas ofarligt vid första anblick men kan få betydande konsekvenser om områdena som undviks är viktiga jakt- och levnadsområden. Den kanske mest påtagliga direkta faran för isbjörnens liv är den dödliga utgång som ett möte mellan människa och isbjörn kan leda till, en risk som knappast minskar i takt med en ökad mänsklig närvaro i isbjörnens lev-nadsområden.
35
4 Bernkonventionens skydd av isbjörnar
4.1 Inledning
För att isbjörnsbeståndet på Svalbard ska upprätthållas på en nivå som säkerstäl-ler populationens överlevnad krävs att rättsliga skyddsfunktioner finns på plats, särskilt i en tid med ökade mänskliga aktiviteter i isbjörnsområden. För att han-tera de hot som sjöburen turism utgör kan ett antal rättsliga funktioner kopplas. Dessa funktioner syftar till att säkra isbjörnsbeståndet genom att förbjuda aktivi-teter och handlingar som relaterar till de identifierade hoten. För arbetet har tre stycken rättsliga funktioner valts ut med stöd av Bernkonventionen. Kapitlet pre-senterar Bernkonventionen med dess övergripande syfte och innehåll samt för-budet mot att döda djur, förför-budet mot att störa djur och förför-budet mot att skada eller förstöra habitat. Tolkningar av begreppen i konventionsbestämmelserna görs också för att förstå innebörden av skydden och för att i ett senare skede kunna analysera ifall den norska lagstiftningen innehåller likvärdiga skydd. Då Bernkonventionen är ett internationellt regelverk diskuteras även konventionens funktion och effektivitet för att utröna vilken genomslagskraft konventionsbe-stämmelserna kan ha i praktiken. Detta bidrar till den senare analysen om skyddet för isbjörnspopulationen på Svalbard skulle förstärkas av att Svalbard omfattades av konventionen, eller om den norska lagstiftningen erbjuder ett bättre skydd i praktiken.