VAD ska vi undervisa om i naturvetenskap? Intresse av olika skolämnen

Enkätens första del undersökte intresset för olika skolämnen. Som min hypotesprövning i metoddiskussionen (kapitel 8.1) visade, så är samtliga dessa resultat signifikanta.

Av de fem populäraste ämnena (se fig. 7.5) kan man konstatera att fyra av de fem ämnena har stora praktiska inslag i sin undervisning; hemkunskap, slöjd, bild och idrott. Varken pojkar

eller flickor placerar något naturvetenskapligt ämne bland de fem främsta. Av de naturvetenskapliga ämnena uppfattas biologi av flest elever som mycket intressant. Därefter kommer kemi, följt av fysik och sist kommer matematik. Räknar man teknik till de naturvetenskapliga ämnena (vilket man enligt Lpo 94 inte ska göra), placerar sig teknik främst

bland de naturvetenskapliga ämnena.

För att få en klar bild av intressena är det också relevant att undersöka vilka ämnen som flest elever anger som inte alls intressanta. Både pojkar och flickor anger det moderna språket

(enbart tyska och franska fanns som alternativ) som det minst intressanta (45 % av samtliga elever anser att moderna språk inte alls är intressant). Här är det inte någon skillnad mellan pojkar och flickor. De ämnen efter tyska/franska som flest flickor anger som de minst intressanta är: fysik, kemi och teknik.

Mina resultat tyder på att de naturvetenskapliga ämnena i grundskolan inte upplevs som intressanta av eleverna. Britt Lindahl (2003) kommer fram till samma iakttagelse i sin undersökning. Hon skriver:

Flickornas möte med fysik, kemi och teknik i skolår 7 får dem att känna sig både ointresserade av att lära mer men också att uppleva sig dåliga i dessa ämnen. De följande åren får dem att ”konservera” sitt intresse på denna låga nivå trots att de känner sig duktigare.

Även pojkarna i Lindahls undersökning upplever i skolår 7 att deras intresse för fysik och kemi är lägre än för andra ämnen och med åren sjunker det ytterligare.

Vilket ämnesinnehåll ska vi betona i naturvetenskapen?

Om man definierar begreppet naturvetenskap lite vidare och även inkluderar ämnesområden, som inte automatiskt ingår i skolans kursplaner, kommer man då att få en annan bild av elevernas intressen? Enkätens andra del undersöker elevernas intressen inom olika ämnesområden. De ämnesområden som samtliga elever är mest intresserade av är följande: datorer, mobiltelefoner, rymdforskning och ny teknik, se bilaga 7 eller tab. 7.1. Samtliga dessa ämnesområden behandlar ny teknik i någon form och det är inte självklart att de ingår i kursplanerna i de naturvetenskapliga ämnena idag i skolan. De ämnesområden som samtliga elever är minst intresserade av är följande: tvål och tvättmedel, växters uppbyggnad, kompassen, atomer och molekyler samt växthuseffekten. Inget av dessa områden behandlar ny teknik men de ingår alla mer eller mindre i kursplanerna. Ingrid Carlgren (1998) skriver:

Behovet av att undervisa om vissa saker kan försvinna, dels för att innehållet inte längre framstår som väsentligt och dels för att kunskaperna har införlivats i människors vardagsliv, materialiserade i form av verktyg eller som en del av allmänmedvetandet eller det ”sunda förnuftet”. Kvarlevor från långt tillbaka liggande traditioner är dock ganska seglivade.

Britt Lindahl (2003) kom i sin forskning bland annat fram till att elever inte är intresserade av den sorts naturvetenskap som skolan lär ut utan mer av extrema, spektakulära fenomen såsom liv i rymden, dinosaurier och liknande. Hon tar som exempel en flicka som kommer till NO- undervisningen med förhoppningen om att få studera det fantastiska och spektakulära i naturen och i skolan i stället möts av hammarens funktion. Stor besvikelse infinner sig hos flickan. Liknande resultat kommer jag fram till ovan –inte många pojkar anser till exempel

att de är intresserade av tvål och tvättmedel, nära vardagliga ting. Kanske har vi tänkt fel när vi försöker anpassa den naturvetenskapliga undervisningen till elevernas egen verklighet? Vi kanske istället ska erbjuda dem en hisnande tankeflykt långt borta från vardagens kända ting?

Attityder till naturvetenskap

Inför sex av de undersökta attityderna uppvisar eleverna oavsett kön stor samstämmighet inför nejalternativet. Inte i något av dessa påståenden föreligger någon signifikant skillnad mellan könen. Se tabell 7.4. Klart är att man inte är ansedd som tråkig bara för att man är duktig i matematik. Det är heller inte så att framgång i matematikstudier innebär sämre chans att få pojk/flickvän. Av dessa tre frågor drar jag slutsatsen att matematikämnet inte har den ”nördstämpel” över sig som jag kanske hade trott.

När det gäller påståendet om att ”Det är häftigt att forska i fysik” (enkätfråga 47) svarar de flesta ca 40 % att de inte vet. Ungefär lika stor procentandel svarar nej, medan ca 20 % svarar ja. Detta resultat är i överensstämmelse med resultatet ovan – ”nördstämpeln” är inte klart uttalad. I avsnitt 5.3.3 diskuterar jag de ”osynliga budskapen” inom naturvetenskapen. De frågor i enkäten som behandlar attityder visar att de osynliga budskapen inte är så starka som jag befarat eller att attityden till naturvetenskaplig forskning inte är så negativ som jag trott. Se bilaga 8. Cirka 40 % är positiva till kärnkraft. Dock tycker bara cirka 18 % att naturvetenskap handlar om det verkliga livet.

Attitydfrågan sönderfaller i två delfrågor; dels attityder till personer som sysslar med

naturvetenskap/teknik och dels attityder till själva företeelsen teknik/naturvetenskap. Varken

pojkar eller flickor uppvisar negativa attityder till personer som sysslar med naturvetenskap. Bilden av den galne vetenskapsmannen som beskrivits tidigare stämmer alltså inte! Däremot är attityderna till naturvetenskapen i sig negativ. T ex är cirka 70 % av eleverna osäkra på om naturvetenskap verkligen handlar om det verkliga livet.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att:

• De naturvetenskapliga ämnena i grundskolan upplevs inte som intressanta av eleverna. • Vissa ämnesområden inom naturvetenskapen kan dock upplevas som intressanta.

Detta är ämnesområden som antingen är spektakulära eller som behandlar ny teknik, och som dessutom inte självklart ingår i skolans kursplaner.

• Eleverna uppvisar inte negativa attityder till personer som sysslar med naturvetenskap. • Eleverna uppvisar däremot negativa attityder till naturvetenskap i sig.