Varför vill så få elever studera naturvetenskap på gymnasiet?

• VARFÖR? De flesta pojkar som valde naturvetarprogrammet gjorde det för att programmet ger en bra grund för vidare studier. Hälften av naturvetarpojkarna hade klara yrkesplaner som krävde naturvetarprogrammet. Vissa pojkar valde dock NV/TE av intresse. Av detta drar jag slutsatsen att det för de flesta elever krävs klara yrkes- eller studieplaner för att man ska välja naturvetenskaps- eller teknikprogrammet. Vissa pojkar väljer dock dessa program enbart utav intresse, men de är få.

• VEM? Det finns elever som, trots förutsättningar, inte väljer NV/TE-programmen. För dessa elever har skolan inte lyckats få till stånd ett gränsöverskridande över till skolans naturvetenskapliga diskursen.

• VAD? De naturvetenskapliga ämnena i grundskolan upplevs inte som intressanta av eleverna. Däremot kan vissa ämnesområden inom naturvetenskapen vara intressanta. Eleverna har inga positiva attityder till naturvetenskap, däremot är de inte uttalat negativ mot naturvetare.

• HUR? Arbetssättet i de naturvetenskapliga ämnena uppfattas inte alltid som de bästa av eleverna. De önskar sig mer av arbetssätt som grupparbeten, studiebesök, diskussioner, egna fördjupningsarbeten, Internet och film.

9.2 Är det någon skillnad på pojkar och flickor?

9.2.1 VARFÖR väljer vissa flickor att studera naturvetenskap?

Den enda flickan i populationen som valde att studera naturvetenskap var Disa som valde teknikprogrammet. Varför gjorde hon det? Hon var en av dem som jag intervjuade och hon uppgav i intervjun att hon vill bli ingenjör eller tekniker. Hon hade blivit påverkad av sin morfar både när det gällde yrkesval och val av gymnasieprogram. Anledningen till att hon valde teknikprogrammet stämmer alltså väl överens med pojkarnas val, framtida yrkesval bestämmer och det finns påverkan från någon i familjen.

I min intervju av Bella, sade hon att hon inte riktigt hade blivit motiverad till att läsa naturvetenskapliga ämnen, hon var inte klar över vad hon skulle ha dem till. Hon menade att för att bli intresserad av ett ämne så måste man kunna se kopplingen till sig själv och det är lättare med biologi och fysik än med kemi.

9.2.2 VEM väljer att studera naturvetenskap eller teknik?

Av samtliga flickor i år 9 är det endast två stycken som har MVG i matematik. Den ena, Disa, har valt teknikprogrammet (TE) och den andra, Rosita, samhällsvetarprogrammet (SP). Dessa båda flickor intervjuade jag, men tyvärr kunde jag inte lyssna på min inspelning på grund av dålig ljudkvalitet. För att försöka utröna varför de valt så olika trots likhet i matematikbetyg, kan det vara intressant att ställa dessa två flickor mot varandra. Båda har VG i samtliga NO- ämnen (fysik, kemi och biologi). Disa har G i teknik och Rosita har VG. När det gäller skolämnen har de likartade preferenser; Rosita är främst intresserad av bild och hemkunskap och Disa av slöjd och hemkunskap. Rosita säger att hon tycker om att jobba med både människor och datorer, medan Disa säger att hon helst jobbar med apparater, siffror och förstärkare. När det gäller arbetssätt tycker Rosita att alla arbetssätt är bra, men framför allt sådana där man får ta eget ansvar. Disa föredrar genomgångar och att jobba enskilt. Rosita siktar på att bli designer, arkitekt eller advokat och Disa tekniker eller ingenjör. Det går inte att urskilja några skillnader i intressen mellan de båda. Rositas föräldrar kommer från Sverige, mamman har examen från universitet/högskola och pappan gymnasieutbildning. Disas båda föräldrar är också från Sverige och båda har examen från universitet/högskola.

Vad är det som gör att de väljer så olika? Varför väljer inte Rosita NV-programmet? Hon är en av dem som jag intervjuade och hon talade då om för mig att hon visst tyckte att naturvetenskap var viktigt, men att det inte berörde henne personligen. Disa däremot är

intresserad av apparater, förstärkare och siffror. Detta är ett intresse som hon vid intervjun uppgav att hon fått av sin morfar, som hon umgåtts mycket med.

Fyra flickor som har VG i matematik

Sju flickor av samtliga har VG i matematik och av dessa har fyra besvarat enkäten (övriga var sjuka vid enkättillfället). Dessa fyra har valt ES (estetiska programmet), HR (hotell och restaurang), NP (naturbruk) och SP (samhällsvetarprogrammet).

Vad har dessa fyra flickor gemensamt som gör att de trots bra betyg i matematik varken väljer naturvetenskapsprogrammet eller teknikprogrammet? Alla fyra har övervägande VG i betyg i NO-ämnena, något enstaka G och MVG.

Två av de fyra säger att de är mycket intresserade av matematik (HR och SP). Två av dem säger att de är mycket intresserade av biologi (HR och ES). Samtliga fyra är mycket intresserade av slöjd, tre är mycket intresserade av hemkunskap, respektive bild.

När det gäller dessa fyra flickors intressen kan man konstatera att samtliga fyra vill lära sig mer om eventuella faror med mobiltelefoner och mer om ”galna ko-sjukan”. Tre stycken vill lära sig mer om nackdelar med ny teknik och två vill lära sig mer om nyttan med ny teknik. Tre stycken vill lära sig mer om praktiska användbara saker såsom: hur man byter proppar och mer om datorer. När det gäller attityder anger samtliga fyra att de vill arbeta med människor. Tre av fyra säger att de tycker om att diskutera på lektionerna.

Samtliga fyra flickors föräldrar kommer ifrån Sverige. Den som har valt ES har en mamma med grundskoleutbildning och en pappa med gymnasium. Både NP-flickans mamma och

pappa har universitetsexamen. SP-flickans mamma har gymnasieutbildning och pappan har universitetsutbildning. HR-flickans båda föräldrar har gymnasieutbildning.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att i likhet med pojkarna så tillhör den flicka som valt teknikprogrammet kategorin potential scientists. De flickor som, trots bra betyg i matematik,

inte valt naturvetar- eller teknikprogrammet tillhör på liknande sätt kategorin other smart kids.

(Även har måste jag reservera mig med tanke på att jag inte vet särskilt mycket om dessa elever.) Emellertid tror jag att skolan hade kunnat få en del av dessa flickor till att välja att studera naturvetenskap, till exempel är ju två av dem mycket intresserade av matematik och två mycket intresserade av biologi.

9.2.3 VAD ska vi undervisa om i naturvetenskap

Hypotesprövningen visade att det finns signifikanta skillnader mellan könen när det gäller följande ämnen: matematik, historia, kemi, svenska, fysik, bild, hemkunskap, teknik, slöjd och religionskunskap. De ämnen som flickorna är mest intresserade av och där resultatet är signifikant är: svenska, bild, hemkunskap och religionskunskap. Motsvarande ämnen för pojkarna är: matematik, historia, kemi, fysik, slöjd och teknik.

Andersson et al (1993) har visat att pojkarna uppvisar större intresse för teknik, fysik och kemi än vad flickorna gör. Andersson skriver:

Det var förvisso en förhoppning när teknik gjordes till ett obligatoriskt ämne att flickornas intresse speciellt skulle stimuleras, men detta har uppenbarligen inte skett.

Flickorna i Anderssons undersökning uppger att biologi är intressantast och viktigast av NO- ämnena. När det gäller svårighetsgraden av NO-ämnena uppvisar teknik och fysik de största könsskillnaderna, flickorna tycker dessa ämnen är betydligt svårare än vad pojkarna tycker. Andersson påpekar att liknande resultat erhållits i tidigare undersökningar och att samma resultat återigen har erhållits tyder på att problemet med att stimulera flickornas intresse för teknik och fysik fortfarande inte är löst.

Vilket ämnesinnehåll ska vi betona i naturvetenskapen?

Viss skillnad mellan könen kan utläsas när det gäller intressen av olika ämnesområden. De resultat som enkäten gav redovisas i tabell 9.1 resp. 9.2.

Ämnesområden som flickorna anger som mest intressanta

% Ämnesområden som flickorna anger som minst

intressanta %

Ev. faror med att använda mobiltelefoner 79 Hur ubåtar fungerar ₃

Mer om galna ko-sjukan 72 Mer om atomer och molekyler ₇

Mer om datorer 69 Hur flygplan fungerar ₁₄

Mer om rymdforskning 52 Hur en kompass fungerar 14 Nackdelar för människan med ny teknik 52 Mer om energi ₁₄ Hur man byter proppar i ett hus 45

Mer om alternativa energikällor 41

Hur människan kan ha nytta av ny teknik 41

Tabell 9.1. De ämnesområden som flickorna anger som mest resp. minst intressanta. Andel i procent, där 100 % motsvarar 29 flickor. Kursiverad text anger att en signifikant skillnad föreligger mellan könen, enligt kapitel 8.1.

Ämnesområden som pojkarna anger

som mest intressanta

% Ämnesområden som pojkarna anger

som minst intressanta

%

Mer om datorer 91 Mer om hur tvål och tvättmedel

fungerar

7

Hur en atombomb fungerar 71 Hur blommor och andra växter är

uppbyggda

13

Mer om rymdforskning 67 Hur en kompass fungerar 22

Hur människan kan ha nytta av ny teknik

64

Hur flygplan fungerar 64

Ev. faror med att använda mobiltelefoner

62 Nackdelar för människan med ny

teknik

62

Mer om hur en bilmotor fungerar 62

Tabell 9.2. De ämnesområden som pojkarna anger som mest resp. minst intressanta. Andel i procent, där 100 % motsvarar 45 flickor. Kursiverad text anger att en signifikant skillnad föreligger mellan könen, enligt kapitel 8.1.

De två ämnesområden som flickorna anger som mest intressanta anknyter båda till verkliga livet; faror med mobiltelefoner och galna ko-sjukans eventuella påverkan på livet för gemene man. Pojkarna är mer renodlat intresserade av, framför allt ny, teknik även om den inte direkt har anknytning till deras liv. Datorer har visserligen nära anknytning till livet, men det har inte atombomber och rymdforskning. Intressant är att notera rangordningen mellan nyttan av ny teknik och nackdelarna med den. Flickorna är mer intresserade av att känna till nackdelarna än nyttan - för pojkarna är det tvärtom, dock är skillnaden inte så stor. Steenberg (1997) menar att flickor närmar sig en uppgift utifrån hur användbart det är. De ställer sig frågan: Vad har jag för nytta av det här? Flickor lär sig nya saker utifrån hur användbara de är och sätter in dem i sitt sociala och språkliga sammanhang. Samtidigt ställer de ofta högre krav på den egna förståelsen, de vill inte gå vidare innan de vet att de har förstått (Ekborg et al 1999). Steenberg menar att pojkar å andra sidan närmar sig en ny uppgift genom att fråga: Hur fungerar det här? De är genuint intresserade av en produkts konstruktion och funktion. De är inte lika bokstavstrogna som flickorna utan läser översiktligt för att få en överblick.

Konkurrenssituationer gynnar pojkarna och missgynnar flickorna. Pojkarna uppvisar ofta större tilltro till den egna förmågan för flickor är det tvärtom. När det gäller innehållet i undervisningen menar även Wernersson (1995) att för att flickorna ska bli engagerade måste de få en chans att förstå, medan pojkarna är intresserade av att hantera apparater. Staberg (1992) visar i sin forskning att fysikstoffet gynnar pojkarna i större utsträckning än flickorna. Mitt resultat är intressant att jämföra med det som Margareta Ekborg et al (1999) fick fram i sin enkätundersökning av 557 elever i årskurserna 7-9 höstterminen 1996. Se tabell 9.3. En viss överensstämmelse kan ses.

Flickornas tio i topp Pojkarnas tio i topp

1 Finns det liv på andra platser i universum? Vad en atombomb är och hur den fungerar. 2 AIDS, vad det är och hur det sprids. Finns det liv på andra platser i universum? 3 Hur djur kommunicerar. Datorerna och vad man kan göra med dem. 4 Dinosaurierna och varför de dog ut. Dinosaurierna och varför de dog ut.

5 Växter och djur i andra delar av världen. Bilen och hur den fungerar. 6 Datorerna och vad man kan göra med

dem.

Radioaktiv strålning.

7 Månen, solen och planeterna. Hur telefonen, radio och TV fungerar. 8 Regnbågen, vad det är och hur man kan se

dem.

Senaste teknikutvecklingen 9 Varför himlen är blå och stjärnorna

blinkar.

Månen, solen och planeterna. 10 Hur man lagar nyttig mat. Hur djur kommunicerar. Tabell 9.3. Flickors och pojkar 10-i-topp. Åk 7-9. Ekborg et al (1999).

Under en av mina intervjuer uttryckte en flicka sig såhär:

Jo, visst tycker jag att naturvetenskap är viktigt för människan, men jag personligen vill inte syssla med det. Det får någon annan göra!

Trots att hon tyckte att naturvetenskap är viktigt, kände hon sig inte personligen kallad att syssla med det, det angick inte henne personligen. Är det någonting som hon har gemensamt med fler ungdomar? Och om det är så, hur får man dagens ungdomar att känna sig delaktiga i den naturvetenskapliga verkligheten?

Harriet Axelsson (1997) föreslår att ett nytt skolämne med titeln Framtid införs i grundskolan.

Hon jämför med ämnet historia där man studerar det förflutna. På liknande sätt skulle man i framtid kunna lära sig att hantera sin framtid. Axelssons utgångspunkt är miljömedvetenhet,

men jag tror att ämnet i sin kursplan även kunde ta upp problem som de jag antytt ovan. Förutom alternativa energikällor (som flickorna anger som intressant) skulle man också kunna ta upp t ex ev. faror med att använda mobiltelefoner och nackdelar för människan med ny teknik. Båda de senare ämnesområdena upplevs som intressanta av både pojkar och flickor. Eftersom varken elever eller lärare vet hur framtiden kommer att gestalta sig föreslår Axelsson att lärarna fungerar som handledare och tillsammans med eleverna söker kunskap - ett delvis nytt förhållningssätt till lärande.

Jag har tidigare nämnt jag Britt Lindahls (2003) forskning som bland annat kom fram till att elever inte är intresserade av den sorts naturvetenskap som skolan lär ut utan mer av extrema, spektakulära fenomen såsom liv i rymden, dinosaurier och liknande. Hon tar som exempel en flicka som kommer till NO-undervisningen med förhoppningen om att få studera det fantastiska och spektakulära i naturen och i skolan i stället möts av hammarens funktion. Stor besvikelse infinner sig hos flickan. Liknande resultat kommer jag fram till ovan –inte många pojkar anger till exempel att de är intresserade av tvål och tvättmedel, nära vardagliga ting. Kanske har vi tänkt fel när vi försöker anpassa den naturvetenskapliga undervisningen till elevernas egen verklighet? Vi kanske istället ska erbjuda dem en hisnande tankeflykt långt borta från vardagens kända ting.

Som nämnts tidigare menar Ekborg et al (1999) att flickor vill ha en mer personorienterad undervisning och skriver att naturvetenskapen måste ändra sin ”image” om den ska kunna locka till sig både flickor och pojkar. Det finns enligt Ekborg en signifikant skillnad mellan pojkar och flickor när det gäller intresse för fysik. Flickor tycker sämre om fysik, det finns områden inom fysikämnet som är populära hos flickorna men inte hos pojkarna och tvärtom. Ekborg skriver:

Utan kunskap i dessa frågor kommer läraren att omedvetet att gynna vissa elever

och missgynna andra. Med kunskap om könsperspektiv och en medvetenhet om att det är en viktig didaktisk aspekt, kan läraren skapa en undervisning utifrån elevernas olika förutsättningar och intressen.

Attityder till naturvetenskap

Varken fysik eller biologi anses som typiska tjejämnen och en oteknisk kille anses inte som feminin. Den eventuella genusaspekt som jag var ute efter, kan jag alltså inte hitta i dess tre frågor.

När det gäller påståendet att ”Det är viktigt att tjejer är duktiga i teknik” (enkätfråga 48) finns inte någon signifikant skillnad mellan könen; svaren fördelar 30 % = ja, 30 % = nej och 30 % = vet ej. Däremot föreligger det en signifikant skillnad mellan könen när det gäller fråga 50: ”Tjejer är bättre än killar på att laborera.” Flickor håller med om detta i högre grad än pojkar. Det finns en signifikant skillnad mellan könen när det gäller lusten att jobba med apparater och maskiner (fråga 56), datorer (fråga 59), batterier och lampor (fråga 60), provrör och brännare (fråga 61) samt förstärkare och högtalare (fråga 63). I samtliga fall tycker pojkarna att detta roligt. Motsvarande signifikanta skillnad finns, där flickorna är mer positiva än pojkarna, i följande fall: ”Jag gillar att jobba med människor” (fråga 57).

Det finns en signifikant skillnad mellan könen när det gäller påstående nr 45: ”Jag är positiv till kärnkraft”. Fler pojkar än flickor är positiva. 40 % av samtliga elever är positiva till kärnkraft. Drygt 40 % av samtliga tycker att det är viktigt att människan kan landa på Mars men bara ungefär 18 % tycker att naturvetenskap handlar om det verkliga livet.

Allt som allt kan man säga att pojkar är mer intresserade av att jobba med apparater, maskiner, datorer, batterier, brännare, förstärkare och högtalare. Flickor å andra sidan är mer intresserade av att jobba med människor. Pojkarna är mer intresserade av tekniken som sådan, medan flickorna gärna vill se kopplingen mellan tekniken och livet. Flickorna behöver kunna se nyttan med tekniken och se att den kan sättas in i sitt sociala sammanhang. Flickorna uppvisar inga negativa attityder gentemot personer som sysslar med naturvetenskap. Av de naturvetenskapliga ämnena tycker flickorna att biologi är det intressantaste, medan pojkarna tycker att teknik är intressantast.