Konceptet rurality, eller ruralitet som det har översatts till för enkelhetens skull, är ett begrepp som oftast placeras intill och samlever med begreppet urbanitet som dess motsats.38 Det engelska ordet rural betyder lantlig översatt till svenska och det är därifrån begreppet härstammar. Forskningen av ruralitet är extra viktigt för att kontra fördelaktigheten som ges till den urbana hegemonin.39 Det är ett begrepp att sammanfatta landsbygden inom, i både akademisk och populärlitteratur ses det rurala som en kombination av både fysiska platser och de symboliska som konnotativt kopplar in en allmänuppfattad mening om vad landsbygden är.40
Syftet här blir att tillämpa detta i den historiska världen gångbara koncept på hemvändarna i
Möbelhandlarens Dotter, Hem till Byn, Skärgårdsdoktorn och miljöerna de återvänder till för
att se hur ruraliteten påverkat skildringen av hemvändaren. Den i samhället uppbyggda bilden av landsbygden beskrivs nämligen antingen som en idyll, något som förklarats nedan, eller som en plats starkt förknippad med stagnering, konservativa synsätt och/eller en önskan efter bakåtsträvan.41 Hur ser det ut när detta appliceras på den fiktiva landsbygden, ser det likadant ut och vad i dessa berättelser är det som kännetecknar detta?
På Frank Tidmans resa genom de norrländska vägarna till de flertal småorter som präglat hans uppväxt stannar han vid mången egenföretagande möbelförsäljare för att visa upp det nya och modernaste i sortimentet som de kan handla in från leverantörer. Svaren han får tyder alla på samma sak, det moderna går inte hem bland landsbygdens möbelkonsumenter. Den moderna italienska designmöbeln Avanti Express som han nyligen fått in är något han måste kämpa för att få sålt och lyckas endast ibland efter mycket övertalande. Från Bollnäs i söder, genom Ljusdal, Ånge och så vidare. Överallt liknande svar. Landsbygdskunderna vill ha möblerna så som de alltid varit.
38 Andrew Gorman-Murray, Barbara Pini och Lia Bryant, ”Introduction: Geographies of Ruralities and Sexualities, i Sexuality, Rurality, and Geography, red. Andrew Gorman-Murray, Barbara Pini och Lia Bryant (Lanham: Lexington Books, 2013), 1, kontrollerad 18/5,
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=nlebk&AN=575701&lang=sv&site=e ds-live.
39Rousseau, 3.
40 Gorman-Murray, Pini och Bryant, 1.
41 Susanne Stenbacka, "Män utanför städerna- om konstruktionen av rurala maskuliniteter och identiteter under förändring", Män och jämställdhet SOU 2014:6, Bilaga 12, 15.
I en liknande situation som Frank finner Per Löfgren sig i vid hans hemkomst till byn. Några gånger i ”Avsnitt 1” ställer han frågan om allt är sig likt till de som bott kvar under hans bortvistelse, svaret han får är ja. Han själv menar att det som är problemet och anledningen till varför byn är döende är just detta. Varför flera flyttar därifrån, varför flera åker in till stadens storköp för att handla sin mat och varför lantbruksnämnden försöker köpa upp hela byn och föra befolkningen därifrån in till staden är på grund av att allt är sig likt. Ingenting enligt karaktären utvecklas. Bilden av den döende landsbygden målas upp av tanken att dem som bor där känner sig bortglömda av staten.42 Det vill säga att de känner sig mindre värda i ögonen av institutionen som leder landet. Så är situationen i Hem till Byn, det första som hörs och ses i serien är det av en bortdrivande statarbetare som vill ha dem därifrån.
Det västerländska samhället känner sig allt mer frånkopplat till livet i det rurala samhället.43
Det urbana är det som är en normalitet för en majoritet av samhället, det som sker och dem som bor på landsbygden betraktas därför som en avvikelse från den normen.44 Eftersom det är en prominent visuellt präglad kultur som ändå är ledande i dagens samhälle ger tv-mediet ett sätt att visa upp dessa delar av samhället till den urbana människan.45 Landsbygden har tillexempel funnit sig mer och mer aktuell i mediala skildringar tack vare populära
realityprogram som till exempel Farmen (TV4, 2001-?) och Bonde Söker Fru (TV4, 2006-?).46 Något som såklart leder till att bilden av det döende förminskas, och om befolkningen finner landsbygden mer och mer attraktiv både genom medial representation och möjligtvis även genom flytt dit så kommer det rurala samhället även finansieras mer. Därmed blir skildringen av det rurala allt mer viktig.
Frågan är dock om det spelar någon roll vart dessa skildringar utspelar för att de ska anses vara döende. Svaret är ja. I Skärgårdsdoktorn visas tillexempel samhället inte upp som ett döende sådant, en stor anledning till detta är antagligen rollen den svenska skärgården spelar som turist- och semesterattraktion. Skärgården är en del av den svenska landsbygden som samhällets mer välbärgade invånare även anser attraktiv snarare än motsatsen. Inlandets bondgårdar i Hem till Byn ser tillexempel inte samma form av säsongsbesökare, i skärgården
42 Anna Sofia Lundgren och Anna Johansson, “Digital rurality: producing the countryside in online struggles for rural survival”, Journal of Rural Studies, 51 (Februari 2017): 79, kontrollerad 16/5-2020
https://doi.org/10.1016/j.jrurstud.2017.02.001.
43 Ikonen och Pehkonen, 68.
44 Stenbacka, 16.
45 Ikonen och Pehkonen, 68.
är det nästintill garanterat med högt tryck av besökare från samhällets alla skikt under åtminstone en årstid varje år. Detta bidrar till att den rurala skärgården inte lider med bördan att målas upp som döende på samma sätt som den gör i de två andra tv-serierna som
undersöks. Media fokuserar tillexempel oftast på ämnen grundade i dramatik, något över det vanliga, antingen positivt eller negativt kodat.47
Därför är skildringen av det rurala som något döende inte ett ämne som Skärgårdsdoktorn huvudsakligen lägger fokus på. Eftersom skärgården inte är ett samhälle som glömts bort har denna serie istället den inbyggda dramatiken med doktorns patienter och relationen familjen emellan. Utanförskapet som annars exempelvis ges till inlandsorten är inte relevant för skildringen av öborna. De är istället trötta på den konstanta forsen av besökare, de skulle därför något motsägelsefullt snarare föredra att bli lite mer bortglömda. Detta är ett
återkommande drag som ses i flertalet skildringar av kustsamhället, exempel på detta ses i en andra SVT-produktioner som tillexempel Saltön (SVT, 2005-2015) och Badjävlar (Christian Lund, 1971).
Konsekvenserna av hur pass olika dessa väldigt skilda rurala samhällen skildras är såklart att de framstår mer eller mindre åtråvärda tack vare dem. Kustborna behöver tack vare deras skildringar och hur välbesökta de blir inte bry sig om utanförskapet som ses i det som
Eriksson i hennes avhandling (i ett refererat till David R. Jansson och hans text ‘A Geography
of Racism’: Internal Orientalism and the Construction of American National Identity in the
Film Mississippi Burning) kallar för ”up there” eller ”där uppe”.48 Detta menar till att det
konsekvent har byggts upp en bild av norrlänningar som några ”där uppe”, några annorlunda eller avvikande. En form av inhemsk orientalism, och de karaktärerna som inte förknippas med norrlänningarna är de som publiken identifieras med.49 Det vill säga hemvändaren. Med Orientalism menas i grunden en slags ”vi och dom”-mentalitet, ursprungligen härstammar det från det västerländska perspektivet på den då sedda orienten.50 Eftersom kustborna bor i ett kulturellt eftertraktat samhälle så behöver de inte oroa sig om detta, därav är återigen
Skärgårdsdoktorns skildring av ruralitet inte alls lika central i dramatiken som i de andra två
serierna.
47 Ikonen och Pehkonen, 69.
48 Eriksson, 70.
49 Ibid., 70.
50 Edward Said, “Introduction to Orientalism” i Media studies: a reader, red. Sue Thornham, Caroline Bassett och Paul Morris (New York: NewYork University Press, 2010), 112.
Där ligger snarare fokus på appropriering av deras egen kultur, de blir exotifierade som något åtråvärt att vara i en månad eller två innan den urbana säsongsbesökaren återvänder hem igen. Tillexempel så anses det av Johans fru Eva när även hon kommer hem från Afrika i avsnittet ”Hemkomsten” att det läggs för mycket fokus på bakfulla sommargäster, några som
kontrasterat med den afrikanska befolkningen enbart behöver hjälp när de lever i excess under semesterperioden. De menas alltså att de kommer till skärgården och lånar öbornas vardagliga sätt att leva för att det ses som något ”annat” och spännande. Det vill säga appropriering i dess definition, något kulturellt kodat som erövras och transformeras av kaparen till dennes egna.51
Hemvändarens plats i det rurala är alltså något som skiljer sig baserat på vart i den svenska landsbygden de finner sig och i vilken position i den lokala kulturen de landar. Frank är tillexempel enbart på genomresa, på besök. Hans drivkraft är aldrig att förändra samhället i det stora utöver önskan att förnya deras smak till möbeldesign, men han påverkas definitivt genom yrket av hur den allmänna bilden av landsbygden ser ut.
51 Marita Sturken och Lisa Cartwright, Practices of Looking: An Introduction to Visual Culture (Oxford: Oxford University Press, 2017), 426.