AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för humanioraTelevisionens Hemvändare och Platsen de
Återvänder till
-En analys av Public Service-televisionens skildring av landsbygden
och karaktärerna som vänt tillbaka till den
Oscar Söderman
2020
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Medie- och kommunikationsvetenskap
Kommunikationsprogrammet: Inriktning professionellt skrivande Medie- och kommunikationsvetenskap C (61-90) 30hp.
Abstrakt
Denna C-uppsats analyserar den narrativt skildrade hemvändaren i tre olika tv-serier som sänts på Sveriges Television och ställer frågan: På vilka sätt kan hemvändaren så som den skildras i dessa tre tv-serier identifieras? Serierna som undersökts är Hem till
Byn, Skärgårdsdoktorn och Möbelhandlarens Dotter. Alla tre är fiktiva.
Syftet med denna uppsats är alltså sammanfattat att undersöka hur hemvändarrollen skildras i dessa Public Service-serier och se hur samhällets bild av landsbygden påverkat detta. Detta har uppnåtts via kvalitativa metoder, med inslag av kultur- och samhällshistoriska perspektiv.
Begreppet hemvändare har definierats som en karaktär som återkommer till hembygden den har bakgrund i efter en lång antingen resa eller flytt därifrån. Analysen har
åstadkommits genom att undersöka de konnotativa betydelserna i bilderna hemvändaren blir skildrad genom, examinera hur mediekanalerna de kommuniceras genom påverkar, undersöka hur den hegemoniska bilden av maskulinitet har ett inflytande på karaktären, analysera vad karaktärerna egentligen vänder hem till, och tillslut även fråga vad denna narrativa trend säger om hur samhället känner för det rurala ursprunget.
Det som framkommit i resultatet är att hemvändaren ses som avvikande enligt de karaktärerna som stannat kvar i det rurala samhället den lämnat. Platsen hemvändaren återvänder till är i dessa fall alltid ett ruralt landsbygdssamhälle med olika högt ansedd kulturell status. Målet karaktären i slutändan strävar efter är att inte längre klassas som just en hemvändare.
Abstract
This paper analyzes the narratively depicted character called “hemvändare” in Swedish and asks the question: in what way can the “hemvändare” as it is depicted in the
Swedish television channels Sveriges Television be identified? The analysis is based on three television shows produced for the Swedish Public Service. The shows are Hem till
Byn, Skärgårdsdoktorn and Möbelhandlarens Dotter, all three are based on fiction.
The examination of this character through the lens of the Public Service and how society’s view of Sweden’s rural areas has affected it is the summation of the papers meaning. This is achieved through qualitative methods, as well with elements of cultural and social historical perspectives.
The term “hemvändare” in this text will be defined as a character who returns to the rural area in which the character grew up in, or had a previously strong connection to, after a move or a long trip away from there. The analysis is accomplished through examining the connotative meanings in the pictures through which they are depicted, inspecting how the media channels they are communicated through affect the end result, studying how the hegemonic ideal of masculinity has an influence on the character, examining what the “hemvändare” actually returns to, and finally ask what this narrative trend says about how Swedish society really feels about is rural origins.
The result achieved tells that the “hemvändare” is seen as someone deviant by those who stayed in the rural area. The community the character returns to is in all of the examined series always a rural one with differently respected cultural statuses. In the end however the goal of the analyzed character is to no longer be a “hemvändare”.
Innehållsförteckning
Introduktion ... 1 Syfte ... 2 Frågeställningar ... 2 Bakgrund ... 3 Tidigare forskning ... 4 Teori ... 6 Metod ... 8 Urval av forskningsmaterial ... 9Vad är en hemvändare och hur definieras landsbygden? ... 11
Vad är en Hemvändare? ... 11
Vad är Landsbygden? ... 13
Bakgrund och Introduktion till de analyserade Tv-serierna ... 14
Hem till byn ... 14
Skärgårdsdoktorn ... 15
Möbelhandlarens Dotter ... 16
Varför analysera hemvändaren ur Public Service-televisionens perspektiv? ... 18
Analys ... 22
Skildringen av det Rurala ... 23
Hemvändarens Konnotationer ... 27
Hemvändarens maskulinitet ... 31
Vad vänds det egentligen hem till utöver platsen? ... 35
Bilaga ... 48
Introduktion
Hemvändaren är en ofta återkommande karaktär i narrativ media. I stora filmer som
Förföljaren (The Searchers, John Ford, 1956) syns Ethan, spelad av den store John Wayne,
återvända hem till familjen och deras gård efter åtta år borta i krigstjänstgöring. I svensk film syns Rolf Lassgårds Erik i Jägarna (Kjell Sundvall, 1996) återvända hem till sin hembygd och bror efter ett nystartat liv i storstaden då deras far gått bort. I Tv-spel syns Maxine ”Max” Caulfield i Life is Strange (Dontnod Entertainment, 2015) återvända hem till kustsamhället hon växt upp i och hennes barndoms bästa vän för att gå på prestigefylld skola som råkar finnas i den lilla landsbygdsorten. Exemplen är många, de är varierade och de kan komma från flera delar av världen. Samma karaktär existerar såklart även i televisionsmediet. I välkända engelsktalande produktioner såsom Hem till Gården (Emmerdale, ITV, 1972-?) skildras tillexempel karaktären Jack Sugden. Inte helt oväntat syns även hemvändaren i svenska tv-serier likaså, och det är just denna karaktär denna uppsats har haft som avsikt att analysera.
Tv serierna som har undersökts i denna uppsats för att fullfölja analysen är alla tre drama-serier skapade för Sveriges Television. Dessa innehåller också en eller flera karaktärer som återvänder hem till sin härkomst efter en mer eller mindre lång vistelse därifrån. Även dessa huvudkaraktärer är med andra ord hemvändare enligt traditionen nämnd i stycket ovan. Den tidigaste av de tre tv-serierna som analyseras i denna uppsats är den vid det här laget klassiska serien Hem till byn (SVT, 1971-2006), en serie som under 70-talets gröna våg belyste
vardagen på den svenska landsbygden. Under det sena svenska 90-talet och in i
millennieskiftet producerades en annan serie vid namn Skärgårdsdoktorn (SVT, 1997-2000) som täcker en helt annan del av den svenska landsbygden, kustsamhället. Några år efter det producerades den tredje och sista serien som analyserats, Möbelhandlarens Dotter (SVT, 2006).
samhälle långt ifrån stad och stora samhällen. Platserna som skildras visar upp ett samhälle som huvudkaraktärerna vid en tidpunkt velat lämna för att sedan återvända till med ett mål i sikte.
Hemvändaren är med andra ord en karaktär som återkommer förhållandevis frekvent i narrativt skildrad media, det är just därför denna karaktär legat till grund för
karaktärsanalysen som gjorts i denna uppsats. Uppsatsen avser alltså med andra ord att utforska vem denna karaktär är och vad platsen den återvänder till säger om dessa serier.
Syfte
Syftet med uppsatsen är alltså att analysera hur denna karaktär ser ut och ter sig i dessa serier. Karaktären dekonstrueras och analyseras för att utforska de återkommande dragen som går att särskilja. Målet är att få reda på vilka de återkommande dragen som definierar hemvändarens roll i dessa medieverk är, och samtidigt utforska de upprepande synsätten som landsbygden skildras genom. Detta besvaras genom att analysera de konnotativa betydelserna i bilderna hemvändaren blir skildrad genom, examinera hur mediekanalerna de kommuniceras genom påverkar, undersöka hur den hegemoniska bilden av maskulinitet har ett inflytande på karaktären och fråga vad denna narrativa trend säger om hur samhället egentligen känner för det rurala ursprunget.
Det finns alltså mycket att undersöka televisionens hemvändares återkomst genom. Syftet med uppsatsen blir således att försöka rätta ut detta för att senare ge ett övergripande förklarande.
Frågeställningar
Den huvudsakliga frågeställningen denna uppsats utgått från är alltså följande:
En frågeställning som besvaras med hjälp av fem analyser som bryter ned karaktären till dess beståndsdelar. Dessa analyser har utgått från en egen frågeställning vardera, dessa lyder följande:
Hur ser det ut när den historiska världens begrepp ruralitet appliceras på den fiktiva landsbygden, och hur kan begreppet ha påverkat skildringen av hemvändaren? Hur använder tv-serierna bilder för att skildra hemvändarkaraktärens roll i narrativet?
Spelar den historiska världens bild av hegemonisk maskulinitet in i skildringen av hemvändaren i dessa tre serier, hur har detta påverkat narrativet?
Vad i den narrativa helheten är det egentligen hemvändaren önskar återvända till, är det självaste landsbygden eller egentligen familjen?
Kan hemvändarkaraktären klassas en stereotyp eller är den något annat?
Dessa fem underfrågor och mer djupgående förklaringar till dem utvecklas vidare i analysschemat (se bilaga).
Bakgrund
Tidigare forskning som berör ämnet hemvändare i media, och i synnerlighet inom
begräsningen svensk public service, är begränsad. Den svenska hemvändaren ur linsen av televisionsmediet är dock en väsentlig vinkel att undersöka då televisionen, särskilt i form av Public Service, är ett medium som når ut till en större publik tack vare dess tillgänglighet. Serierna som undersökts har dessutom ett extra ansvar att visa alla delar av det svenska samhället tack vare att det är just Public Service-kanaler de kommuniceras genom. (mer om detta i avsnittet med start på sida 18)
uppsats. Exempelvis har forskning av landsbygdsskildringar i media och familjeskildringar inom television visats vara viktiga för att sedan applicera på hemvändarkaraktären. I vissa fall har exempelvis även forskning från andra forskningsområden ansetts vara nödvändiga att utgå från för att sedan applicera på dessa fiktiva karaktärsskildringar. Nedan presenteras den tidigare forskning som visat sig vara mest essentiell för denna analys.
Tidigare forskning
Forskning har tidigare gjorts om landsbygden och dess koppling till filmmediet bland annat av Per Olov Qvist i Jorden är vår arvedel: landsbygden i svensk spelfilm 1940-1959.1
Dessutom i antologier som Cinematic Countrysides där Robert Fish sammanställt flera forskares texter om hela världens olika landsbygder som de skildras på film.2 Om inte direkt
refererade till så har dessa texter inspirerat och lagt grund till hur det är möjligt att undersöka liknande ämnen som denna text menar att utreda. Å andra sidan finns det tidigare läsning som är frekvent hänvisad till om landsbygdsmännens roll i nordisk television skrivet av Hanna-Mari Ikonen och Samu Pehkonen i form av deras text ”Rural Men in Nordic Television Programs”, detta i den sociologiska boken Sexuality, Rurality, and Geography.3 En text som
verkligen varit viktig i utförandet av denna uppsats, detta eftersom de forskat om hur den traditionella bilden av maskulinitet skildrats i television. Något som denna analys om hemvändarkaraktären har uppmärksammat som ett genomgående viktigt område som berör alla tre serierna.
När det kommer till direkta referat om hemvändare inom media finns det som skrivet
begränsat material att hänvisa till. Madelene Erikssons avhandling (Re)producing a periphery
Popular representations of the Swedish North är dock en som nämner ämnet i sin text om hur
Norrland vanligen presenteras. Enligt henne är den vanliga bilden av landsbygdsborna och de
1 Per Olov Qvist. Jorden är vår arvedel: landsbygden i svensk spelfilm 1940-1959. (Filmhäftet, 1986).
2 Robert Fish, red., Cinematic Countrysides (Manchester: Manchester University Press, 2014), kontrollerad
17/5-2020,
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=nlebk&AN=1823437&lang=sv&site= eds-live.
3 Andrew Gorman-Murray, Barbara Pini och Lia Bryant, red., Sexuality, Rurality, and Geography (Lanham:
Lexington Books, 2013), kontrollerad 18/5,
återvändande hemvändarna att de som stannat kvar är de förlorande och regressiva, medan dem som lämnade är de progressivt kodade.4
Väl på ämnet om landsbygden och hur den skildras har begreppet ruralitet visat sig vara essentiellt och återkommer nästintill genomgående. Forskning om detta är vanligt och har i denna uppsats lånats och applicerats på den fiktiva landsbygden och hur den skildras. Susanne Stenbacka, som har skrivit en offentlig utredning åt socialdepartementet vid namn Män
utanför städerna- om konstruktionen av rurala maskuliniteter och identiteter under förändring, är någon som refereras till vid ett flertal tillfällen. Detta är även ett fall där
forskningen inte direkt berör ämnet MKV, istället har denna forskning lagt grund och
applicerats på fiktionen. Detta har i skrivandet av denna uppsats ansetts gångbart på grund av samspelet den historiska världen och dessa fiktiva skildringar har, särskilt när det räknas in att dessa serier faller in under public service-televisionens värdegrunder.
Dessa värdegrunder är något som diskuteras i denna uppsats sektion angående just televisionen och dess medium, detta egna avsnitt infaller innan analysen av hemvändar-karaktären och diskuterar varför denna fiktiva karaktär bör analyseras genom public service-televisionens perspektiv. Sektionen använder mycket tidigare forskning om just tv-teori och vad dess skyldighet i skildringen av dessa karaktärer kan tänkas vara. Anna Edins texter Nya
förhållanden Om den svenska public service-televisionens relation till publik och allmänhet
och Svensk television och mediehistoria- en inledning (Skriven tillsammans med Per
Vesterlund) har lagt väsentlig grund till denna uppsats slutsatser om tv-representation. Tanken om att television bör ses som ett fönster snarare än en spegel mot världen den skildrar lägger essentiell grund till tankegångarna och utgångspunkterna som denna analys utgår från. Dessa tankegångar gör hegemonin från den historiska världens verklighet mer gångbar att applicera på fiktionstelevisionen.
4 Madeleine Eriksson, “(Re)producing a periphery: Popular representations of the Swedish North” (Ak. Avh.,
Teori
De teoretiska utgångspunkterna denna uppsats utgått från i analysen av dessa tre serier är flera och grundar i mången olika perspektiv. Därav förklaras dem i varje separat analys.
För att ge en övergripande syn på vilka teoretiska utgångspunkter som används förklaras de dock i detta avsnitt av uppsatsen.
Eftersom det är just i televisionsmediet materialet som analyserats grundar i så är tv-teori självfallet grunden för mycket. Som redan nämnt ovan är Anna Edins texter, varav en är skriven tillsammans med Per Vesterlund, och synen på public service-television som ett fönster mot omvärlden väsentliga i denna demontering av hemvändarkaraktären. Det vävs dessutom in inslag om hur televisionens så kallade psykologiska realism spelar roll för verklighetsuppfattning. Eftersom detta är en sådan väsentlig del av uppsatsen har ett helt avsnitt ägnats åt televisionsmediet och dess teoretiska utgångspunkter (se sida 18). Som addering till detta undersöker även denna uppsats television och identifikation i form av verklighetskonstruktion, bland annat i hur tv-familjer och tittaren kan identifieras med varandra.
Med hjälp av inslag från samhälls- och kulturhistoriska perspektiv har den samhälleliga bilden av vissa element i tv-serierna också räknats in i undersökningen. Därför är hegemoni ett teoretiskt begrepp som har spelat stor roll i analysen av det rurala samhället,
hemvändarkaraktärens maskulinitet och synen på hur familj skildras i dessa medieverk likaså. Vad är de hegemoniska bilderna av hemvändaren och landsbygden? Det vill säga vad är den satta och ideala bilden av ”normalitet” som samhället byggt upp åt sig själv, och hur håller den fiktiva motsvarigheten i de analyserade medieverken upp mot detta. Hegemoni i detta fall kan ses som ställningen en makt har gentemot något, vad anser denna vara norm eller
regelrätt.5 I denna uppsats anses hegemonin sättas av samhället, vad är den hegemoniska
bilden av vart eller hur en ska leva och hur gynnas den samhälleliga makten av detta? Genom den hegemoniska linsen har som nämnt även flera andra perspektiv analyseras för att
undersöka hemvändaren, bland dem den maskulina hegemonin. Huvudkaraktärerna i alla tre serierna som analyserats är av det manliga könet (mer om detta på sida 31), hur detta väger in
5 ”Hegemoni”, Utbildningsradion, kontrollerad 13/5–2020,
i porträtteringen av dessa karaktärer analyseras till stor del med den maskulina hegemonin som teoretisk utgångspunkt. Likaså har stereotypen av hemvändartropen granskats, går denna karaktär att klassas som detta och vad är de återkommande dragen i karaktären som så ofta skildras?
Rurality är ett begrepp utan officiell svensk översättning, men det översätts till ruralitet för enkelheten skull i denna text. Forskning om ruralitet, vad det betyder och innebär förklaras mer ingående längre fram (Läs sida 23). För att ge en kort sammanfattning kan det dock förklaras som motsatsen till det mycket vanligare begreppet urbanitet. Begreppet kan därför användas för att omfatta innebörden av landsbygden, en kombination av både den symboliska uppfattningen och de fysiska platserna. För att förstå varför hemvändaren ofta anses som avvikande i dessa serier behöver kontrasten mellan det urbana och rurala granskas. Ruralitet är ett teoretiskt begrepp som egentligen härstammar från ett annat forskningsområde, liksom några andra källor som det hänvisas till denna uppsats, men eftersom hemvändarbegreppet tillsynes verkar vara relativt outforskat inom denna institution behöver dessa begrepp lånas för att sätta karaktären i perspektiv. I slutändan delar dessa begrepp, som redan nämnt, konventioner med övrigt existerande MKV-forskning så dessa har vid passande fall sammanlöpt. Med hjälp av ruralitetsbegreppet har alltså platsen hemvändarkaraktären härstammar från analyseras, likaså platsen den vänder hem från, för att se hur den rurala skildringen är betydelsefull i kulturen. För att ytterligare fördjupa detta synsätt har det även vägts in teoretiska begrepp som orientalism för att utforska hur den urbana människan ser på den rurala som något annat och avvikande. Allt för att se hur hemvändarkaraktären som ofta övergett det rurala kontrasterar dem den återvänder till.
Metod
Metoderna som har tillämpats för att slutföra denna analys är kvalitativa. Semiotik och narratologi är de primära tillvägagångssätten då denna text har undersökt ämnet genom både dess visualitet och berättande. Kvalitativ metod är väl tillämpad när det gäller att utforska ett ämne djupgående från ett flertal olika perspektiv och källor för att sedan jämföra både likheter och olikheter.6
För att slutföra denna övergripande analys har det alltså, som redan skrivet, gjorts fem stycken separata analyser. Alla från olika perspektiv för att bryta ner hemvändarkaraktären till dess flera olika beståndsdelar, varje separat analys används sedan för att besvara uppsatsen huvudsakliga frågeställning. Analysschemat i bilagan till denna uppsats existerar för att underlätta och bidra klarhet till varje separat analys och förtydligar även utgångspunkten till dem. Tanken är att denna bilaga skall ackompanjera vid läsandet av varje analys för att klargöra syftet till uppsatsens helhet.
Narrativ analys och bildanalys appliceras alltså genom dessa fem analyser på de tre serierna
Hem till Byn, Skärgårdsdoktorn och Möbelhandlarens Dotter. Semiotiken väger in tungt i
analyserandet av bilderna i tv-serierna. Sammanfattat så innefattar denna lära meningen att allt i samhället ses genom tecken.7 Det är därför både bilderna och tv-seriernas text som
analyseras för att ge en övergripande helhetsbild över hemvändaren och dess roll i mediet. Att serierna ses som text sker direkt när en tv-serie blir sedd av en publik, det vill säga i
interaktionen med dem, texten är en produkt som kommer från läsaren.8 Att undersöka
tittarens medtagna perspektiv på landsbygden som samspelar med serien är därför essentiellt. Den kvalitativa metoden är menad till att framkalla en helhetsbild av det som undersöks, det är den historiska världen i tandem med motsvarigheten i forskningsobjektet som samspelar för att få fram ett resultat.9 Den historiska världen är ett begrepp som filmteoretikern Bill Nichols
använde sig av för att definiera tittarens verklighet, alltså den världen som tittarens fysiska jag
6 Mats Ekström och Larsåke Larsson, ”Inledning”, i Metoder i kommunikationsvetenskap red. Mats Ekström och
Larsåke Larsson (Lund: Studentlitteratur, 2000), 19.
7 Orla Vigsø, ”Retorisk analys”, i Metoder i kommunikationsvetenskap red. Mats Ekström och Larsåke Larsson
(Lund: Studentlitteratur, 2000), 235.
8 John Fiske, Television Culture: Second edition (Abingdon: Routledge, 2011), 14. 9 ”Kvalitativ metod”, Nationalencyklopedin, kontrollerad 13/5–2020,
befinner sig i när de tittar på ett medieverk.10 Det är ett begrepp som har lånats i denna
uppsats för att definiera detta perspektiv. Den semiotiska metoden har alltså att applicerats för att undersöka kopplingen mellan tv-seriernas skildring av landsbygden och den historiska världens landsbygd. Det kontextuella är väsentligt, medieverken har granskats dels genom en bredare kulturell synvinkel men också ur en som går in mer i detalj.
I bildanalyserna appliceras konnotativa och denotativa läsningar för att se hur bilderna som används för att skildra hemvändaren indirekt påverkar tittaren till att förstå berättelsen om karaktären. Eftersom detta är en semiotisk metod går det att läsa in tolkningar på grund av att världen enligt detta ses som tecken, det vill säga gemensamma associationer som lagts på en, i denna analys, bild.11 Även detta sätt att läsa bilder är väldigt kontextuellt, därför har likaså
värderingar från såväl tittarnas historiska världs verklighet som karaktärerna i tv-seriernas verklighet vägt in i analysen.
Det bör dessutom tilläggas att serierna som analyseras kom ut innan den mediala verklighet televisionen befinner sig idag med streaming, högre produktionsbudgetar och allt det innebär. Huruvida detta skulle påverka skildringen av den svenska hemvändaren är dock ingenting som berör denna analys, mest eftersom det inte finns nog med stoff att undersöka. Den svenska streamingproduktionen är i ett förhållandevis tidigt skede, bland dessa aktörer finns Sveriges Television med deras produktioner som de enbart publicerar på deras play-tjänst SVT Play. Hemvändaren är dock ännu inte ett vanligt återkommande drag i dessa. Deras mission som ett oberoende mediaföretag är dock fortfarande precis som det var när denna texts analyserade serier begav sig, att producera mångsidigt programutbud som präglas av mångfald och hög kvalitet i alla programgenrer.12 Oavsett väger detta inte in i denna uppsats
analys då det är den mediala verkligheten som existerade när dessa serier begav sig som är relevant för hemvändarens porträttering i de tre.
Urval av forskningsmaterial
I utförandet av denna analys framgick det tidigt att ett urval av forskningsmaterial från de tre serierna var tvunget att göras. Därför bör det stateras att Skärgårdsdoktorn och Hem till Byn
10 Bill Nichols, Blurred Boundaries (Bloomington: Indiana University Press, 1994) 94. 11 Vigsø, 235.
12 ”Vad är Sveriges television”, Sveriges Television, kontrollerad 13/5–2020,
inte har undersökts i sin helhet, dels då de består av fler avsnitt än vad den utsatta tiden för skrivning tillät, men också kanske främst för att låta de tre serierna ha ett jämnstort urval av analysmaterial. Därför har utvalda avsnitt analyserats genom en värdering av vilka som framgick mest relevanta från deras synopsis. Möbelhandlarens Dotter består däremot enbart av en säsong, därför har alla avsnitt setts. Eftersom det dessutom är en serie med en
genomgående sammanhängande handling krävde den att bli sedd i helhet för att få ut hela narrativets kontext. Hem till Byn och framför allt Skärgårdsdoktorn är mer episodiskt
berättade. Den första serien i en flera årtiondens lång följetong, den andra i självslutna avsnitt med en inte lika essentiellt övergripande handling som Möbelhandlarens Dotter.
Urvalet av material baserat på beskrivandet gjort av SVT Play lämnade tre avsnitt vardera av
Skärgårdsdoktorn och Hem till Byn: Skärgårdsdoktorn:
”En värld i tusen bitar” (avsnitt #1.01, 1997) ”Hemkomsten” (avsnitt #2.06, 1998)
”Sommarnatten ljus” (avsnitt #3.01, 2000)
Hem till Byn:
”Avsnitt 1” (avsnitt #1.01, 1971) ”Avsnitt 6” (avsnitt #1.06, 1973) ”Avsnitt 6” (avsnitt #2.06, 1973)
Grundat på visning av samtliga 7 avsnitt av Möbelhandlarens Dotter blev det även tydligt att en avgränsning kunde göras med denna serie, tre avsnitt valdes ut som innehöll scener vars innebörd ansågs relevant till ämnet. Dessa avsnitt var:
Möbelhandlarens Dotter
”Del 1” (avsnitt #1.01, 2006) ”Del 4” (avsnitt #1.04, 2006) ”Del 5” (avsnitt #1.05, 2006)
Vad är en hemvändare och hur definieras
landsbygden?
Vad är en Hemvändare?
Så vad är egentligen en hemvändare och hur kommer den att definieras i denna analys? För att vara ett ord utan officiell definition i Svenska Akademiens Ordbok så är det ändå ett som gemene man och kvinna förstår innebörden av. För att utrycka det enkelt så beskriver det en person som återvänt hem, tillbaka till sitt ursprung. Anna Ekström i förordet till boken
Hemvändarna sätter dock ordet i väldigt bra kontext-
Att återvända hem efter en tid på avlägsen ort. Man kunde förvänta sig att det skulle vara en ickehändelse idag, med den kommunikationsteknik som låter oss ha omedelbar, interaktiv samvaro med vemhelst vi vill, oavsett var vi är. Men inte. Var vi bor betyder alltjämt mycket för hur vi ser på oss själva och uppfattas av omgivningen. […] Men när vi återvänder är vi i alla fall ”återvändare”. Kanske är det en instinkt från
grottmänniskan i oss, kanske bara historien om förväntningar som inte alltid infrias. En sak är nog alldeles klar – en hel del av dagens hemvändares vedermödor består i mottagarnas brist på allmänt vettig planering.13
Så varför inte benämna hemvändaren Remigrant eller titta på begreppet Återvandring, två ord som faktiskt har en officiell definition för att definiera karaktären? Det kan tyckas att dessa två ord åkallar en mer drastiskt flytt från den analyserade karaktärens sida. I en av de tre medieverken som undersöks i denna analys har nämligen en flytt enbart skett inom landets gränser till en ny svensk större stad, därför kan dessa två andra ord tolkas lite för stora i kontrast till det mer flexibla hemvändarbegreppet. Remigrant definieras tillexempel av
Svenska Akademiens Ordbok enligt denna beskrivning- ”Person (emigrant) som flyttar/flyttat tillbaka till sitt fädernesland.”14. Eftersom en av karaktärerna i denna text utfört sin
13 Ludvig Rasmusson, Hemvändarna (Stockholm: NTG- Lärprojektet: Paraplyprojektet, 2006), 7, kontrollerad
17/5-2020, https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:989415/FULLTEXT01.pdf.
14 ”Remigrant”, Svenska Akademiens Ordbok, kontrollerad 13/5–2020,
hemvändning inom Sveriges gränser har denna precisering ansetts för bred för att appliceras på denne. På de karaktärerna som faktiskt återvänder hem från ett annat land i dessa serier gör sig denna definition inte heller hemma, detta eftersom deras resa ut i världen aldrig ansetts vara permanent. Det har varit vistelser med ett mål att alltid vända hem igen, om ordet ”flyttat” skulle appliceras kan karaktärens intention med resan tolkas som permanent. Så var inte fallet för dem i tv-serierna som rest utom Sveriges gränser. Likaså gäller begreppet Återvandring som förvisso också gör sig obsolet tack vare dess avgränsning till
landsåtervändande, men också på grund av dess anknytning till en flyktings återkomst.15 I och
med detta gör sig det begreppet inte heller tillrätta för att definiera rollen som de tre medieverkens karaktärer spelar i samhällena dem återvänder till.
Konceptet hemvändare är helt enkelt mer medgörligt, lite mer böjbart och lättare att placera på dem som analyserats. Det viktigaste som karaktärerna måste ha med sig är en historik i den svenska landsbygden som de senare av en eller annan anledning valt att överge i utbyte mot något större, antingen den svenska storstaden eller den vida världen. En av de huvudsakliga rollerna en hemvändare brukar spela i deras återvändande är nämligen att de bidrar
landsbygdssamhället de härstammar från med nya erfarenheter och kunskaper som de fört med sig från omvärlden.16 Så att de rest till en plats som av dem och de andra invånarna i
bygden anser vara främmande och annorlunda från härkomsten är nödvändigt. Huvudsaken är att deras resa kontrasterar sig rejält från deras förflutna och att de tillslut under tv-seriens gång återvänder till det mindre svenska samhället.
I medier är detta alltså en ofta porträtterad karaktär. Ola Stockfelt, professor i musik och rörliga bilder och Mats Björkin, docent i filmvetenskap från Göteborgs Universitet menar i en text av organisationen ”Hela Sverige” att detta är ett så pass återkommande drag i svensk media på grund av att den större delen av publikmassan bor i större städer som Stockholm, och att många av dem som flyttat dit uppskattar identifikationen de känner till
hemvändarrollen. Eftersom dessa är så många blir det därför en väldigt lukrativ investering att producera medieverk med denna karaktär.17
15 ”Återvandring”, Nationalencyklopedin, kontrollerad 15/5–2020,
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A5tervandring.
16 Rasmusson, 13.
17 ”Bilden av landsbygder i populärkultur”, Hela Sverige, kontrollerad 16/5-2020,
Andra exempel på serier är Livet i Fagervik (SVT, 2008-2009) och i något nyare serier som tillexempel Jägarna (Cmore, 2018-?) och Rebecca Martinsson (Cmore, 2017-?). I filmer är det en likaså mycket återkommande karaktär. Exempel på dessa är bland annat Mia i
Masjävlar (Maria Blom, 2004), Daniel i Så som i himlen (Kay Pollack, 2004), Fanny i Änglagård (Colin Nutley, 1992), Erik i Smala Sussie (Ulf Malmros, 2003), Robin i
Bröllopsfotografen (Ulf Malmros, 2009). Det märks tydligt att hemvändartolkningen i både
filmen och televisionens värld fortfarande är allt lika relevant som den länge varit.
Vad är Landsbygden?
Det kan tyckas vara en självklarhet men att sätta ett specifikt samhälle som ett typexempel av en landsbygd är svårt. Faktumet är det att landsbygden ser ut på flera olika sätt, det finns landsbygdssamhällen som är välbärgade, fattiga, industriella, agrikulturella och så vidare.18
Begreppet är egentligen lika brett, eller avlångt, som Sveriges alla olika landskap och dess miljöer. Från norr till söder kan det egentligen sägas att majoriteten av Sverige, och alla länder för det faktumet, faktiskt består till en stor del av landsbygd snarare än städer. Det som kan konstateras med säkerhet är att landsbygden egentligen behöver befinna sig långt ifrån en större och tätt bebodd population, främst i form av storstäder, för att klassas som just en landsbygd.19 Sedan finns det såklart som nämnt bygder med mer eller mindre högt kulturell
ansedd status, något som kan tänkas ha att göra med den ekonomiska statusen på dem som bor där. Semesterorter som skärgården eller fjällen blir relativt tättbefolkade under vissa säsonger av en del av befolkningen som annars väljer att bo inne i storstaden. Det ger dessa delar av den svenska landsbygden ett högre kulturellt värde än inlandets agrikulturella åkrar. Åtminstone om det antas att det är storstäderna och medieproduktionerna som härstammar därifrån som värdesätter diskursen angående dessa frågor.
18 Nicolette Rousseau, “What is rurality?”, Occasional paper (Royal College of General Practitioners), 71
(September, 1995): 3, kontrollerad 16/5-2020.
Bakgrund och Introduktion till de analyserade
Tv-serierna
Hem till byn
Sveriges Televisions längst långlivade serie någonsin följer en aldrig namngiven
landsbygdsort någonstans i Mellansverige, seriens namn är Hem till Byn. Från 1971 till 2006 sändes serien av och till i åtta säsonger och följer det lilla samhällets kamp att hålla sig vid liv genom åren och det övriga landets utveckling ifrån dem. Serien är skapad av Bengt Bratt och blev en stor succé när den begav sig av såväl tittare, kritiker och tv-ledning. Syftet var att i Sveriges gröna våg-påverkade nutidssamhälle visa upp landsbygden så som den var och ur ett alldaglig icke glorifierat perspektiv.20
I seriens många avsnitt följer vi flera familjer och deras perspektiv, det korsklipps emellan dessa handlingar varje vecka. Korsklippning som teknik innebär att det klipps mellan två eller mer parallellt skedda händelser.21 Detta menar alltså att det kan hända olika saker hos två
skilda familjer samtidigt men att publiken också får se dessa ske samtidigt genom att
redigeringen använts till att klippa emellan dem. Huvudsakligen har dock fokus i denna text att lagts på Per Löfgren (spelad av Lars Green) som i det första avsnittet av serien ”Avsnitt 1” (avsnitt #1.01, 1971) återvänder hem till byn efter en flera år lång resa till sjöss. Genom seriens gång beslutar han sig dock för att återigen bege sig ut till sjöss ”Avsnitt 6” (avsnitt #1.06, 1973) för att sedan återvända ännu en gång ”Avsnitt 6” (avsnitt #2.06, 1973) i senare säsonger och tillslut bosätta sig permanent i byn han härstammar från. För enkelhetens skull och valet att fokusera på hemvändarens roll i skildringen av landsbygden har det första avsnittet varit det som fått primärt fokus vid analysen av denna serie som sträckt sig flera årtionden. Per Löfgrens återkomst och betydelsen det spelar på resten av byn är alltså det som getts fokus och relevans.
20 Bengt Forslund, Dramat i tv-soffan: Från Hamlet till Svensson, Svensson (Malmö: Bokförlaget Arena, 2006)
301.
Landsbygden som visas upp i Hem till Byn är en döende sådan. Till skillnad från skärgårdsön som visas upp i Skärgårdsdoktorn syns här ett samhälle vars glansdagar är sedan länge över. Lokalhandeln är på gränsen att stängas ner, invånare flyttar därifrån och lantbruksnämnden besöker i försök att köpa upp lokalbefolkningens egendomar för att få dem att flytta in till städerna. Avfolkningen är en stor problematisering och detta visas upp genom den
återvändande hemvändaren som anser att detta sker på grund av bristen av utveckling.
Skärgårdsdoktorn
Skärgårdsdoktorn är en serie berättad ur ett perspektiv som av de flesta skulle anses väldigt
traditionellt, tillskillnad från de två andra är den nämligen berättat utan tillbakablickar och helt och hållet från en enda familjs perspektiv. Det är en från Afrika hemvändande
huvudkaraktär (Samuel Fröler), med ackompanjerande dotter (Ebba Hultkvist), som anländer hem till sin frus uppväxtort. Något som gör att Johans hemvändarupplevelse ser helt
annorlunda ut än huvudrollsinnehavarna i de två andra serierna. Detta är något som utvecklas längre in i denna uppsats. Det är en liten ö som skildras i den svenska skärgården vars lokala doktor, huvudkaraktären Johans frus pappa, har valt att pensionera sig. Johans ankomst är alltså inte utan ett syfte utan han har som mission att ta över tjänsten som ny skärgårdsdoktor, något som av många öbor inte tas emot med positiva reaktioner.
Den publikfavoriserade serien skapad av Gunilla Lind Persson och Lars Bill Lundholm följer som nämnt en traditionell tv-struktur i form av, vad som på engelska skulle kallas, Procedural. Tv-serierna som kallas detta är i sin grund episodiska avsnitt, som är till mestadels fristående och kan förstås av tittaren utan vetskap om vad som hänt i tidigare avsnitt.22 Det är alltså ett
nytt eller flera nya fall varje vecka som doktorn på ön måste ta hand om samtidigt som den överliggande handlingen om en nyligen hemflyttad man med sin dotter som brottas med att passa in i det lilla samhället är genomgående i flera avsnitt. Procedural betyder på svenska procedur och det är i ett nytt sjukfalls procedur dramatiskt stoff ofta hittas i
Skärgårdsdoktorn. Detta ger då med största sannolikhet den mer långdragna serielånga arken
om hemvändandet tillåtelse att ta sin tid.
22 Michael Z. Newman, “From Beats to Arcs: Toward a Poetics of Television Narrative”, Velvet Light Trap: A
Critical Journal of Film & Television, nr 58 (Höst/2006): 23, kontrollerad 17/5-2020,
Rollen som landsbygden spelar är central då landsbygdsborna inte litar på hemvändaren som i kontrast till den tidigare doktorrollinnehavaren inte känner någon på ön. I och med att det är ett litet samhälle spelar mycket av dramatiken i denna serie på huvudkaraktärernas anpassning till denna nya verklighet. När de väl har etablerat sig och nått en viss form av normalitet så anländer ytterligare en hemvändare i form av modern som faktiskt härstammar från bygden i talan och problematiserar det hela återigen i avsnittet ”Hemkomsten” (avsnitt #2.06, 1998). Mamman Eva (Marie Richardson) valde nämligen att stanna kvar i Afrika där familjen innan seriens början arbetat som läkare. Till slut väljer även hon att återvända till Sverige dock bara i några avsnitt, och serien får en tredje karaktär som fyller hemvändarrollen innan hon tillslut åker tillbaka till Afrika igen i avsnittet ”Sommarnatten ljus” (avsnitt #3.01, 2000).
Miljön som porträtteras i Skärgårdsdoktorn skiljer sig drastiskt från de två andra som
analyseras i denna text. Medans de två andra landsbygdskildringarna visar upp samhällen som i osminkade ord kan beskrivas som utdöende visar Skärgårdsdoktorn å andra sidan upp en bygd som i högsta grad lever och uppskattas av resten av samhället. Det är en liten
gemenskap som är långt ifrån döende men oavsett en landsbygd.
Möbelhandlarens Dotter
John O. Olsson skrev runt mitten av det nya milleniets första tiotal en dramaserie som sändes på Sveriges Television 2006 vid namnet Möbelhandlarens Dotter. Han stod även bakom regin, produceringen och fotografin. Berättelsen skildrar den jämtländska familjen Tidmans resa genom åren ur sonen Franks perspektiv. Frank (spelad av Jakob Eklund) är
möbelhandlaren som titeln åkallar, han åker under seriens gång på en affärsresa med sin dotter Sanna (Sofia Pekkari) som sällskap från Stockholm. Resan för dem upp till, och förbi, hans hemort samt ett flertal andra destinationer i Norrland som visat sig vara väsentliga genom hans liv.
som även ledde till Sannas födsel i Boden. Ett faktum som såklart även gör Sanna till en omedveten hemvändare.
Serien utgörs av en komplex väv av tillbakablickar som inte följer en linjär struktur. Den ena tillbakablicken kan spenderas i Franks dagar som barn medans den andra ägnas åt dagarna han och Sannas mor reste genom Norrlands skogsomgivna vägar. I tillbakablickarna som ägnas åt Franks tidiga år som ung tillsammans med sin far Verner (Rolf Lassgård) appliceras speciella stildrag för att förmedla vart och hur tidigt i tidslinjen tittaren befinner sig. Det allra tidigaste scenerna använder sig av filter som gör bilden svartvit och ju närmre nutid och längre fram i tiden serien kommer börjar desto mer färg ges till bilden. De svartvita stildragen är något som ofta används för att lättare förmedla en låg-teknologisk känsla eller helt enkelt för att lättare visa upp en bild av det förflutna i nutid.23
I serien följer alltså tittaren en släkts uppgång från perspektivet av hemvändaren, det är nostalgiskt och likväl reflekterande om den miljön de befinner sig i. Vi ser landsbygden som i modern tid förlorar sina lokala företag på grund av ifrånflyttande invånare och dåtidens landsbygdsboende som lever på löften från myndigheter som inte uppföljs, allt ur synvinkeln från en hemvändare.
Varför analysera hemvändaren ur Public
Service-televisionens perspektiv?
Representativ media, i detta fall television, spelar stor roll i hur nationell kulturell identitet bildas. Skildringen av alla samhällets skikt i media har betydelse i hur dessa i någon mån känner sig sedda, eller i vissa fall hur bristen av representation kan bilda en känsla av
utanförskap för markant stora delar av samhället. Som ett exempel på detta har det menats att det närbesläktade filmmediet kan ha ett stort ansvar i att forma både nationella och regionala identiteter genom dess reproducering av samhällen genom landet i det stora hela.24 Samma
tanke kan appliceras på televisionsmediet då dess tillgänglighet i utsträckning är mycket större. Dessutom har televisionen en kraft att engagera tittaren till att relatera med vad som händer i serier även om de inte upplevt liknande själva, detta genom att serier ofta uppfyller en slags psykologisk realism som inte nödvändigtvis behöver löpa samman med den
empiriska realismen. Vilket Jan-Erik Nordlund i sin bok Television och socialisation- om
televisionens betydelse för vår verklighetsuppfattning menar innebära att tittaren lättare kan
identifiera sig med allmänmänskliga livserfarenheter som gräl, intriger, problem, lycka och olycka.25 Så även om den exakta händelsen som sker på bild inte har hänt tittaren i den
historiska världen kan den ändå relatera med det som händer tack vare den psykologiska realismen.
De flesta i samhället har en tv-apparat eller någon annan liknande mottagare av dessa medier i sitt hem, likaså har de flesta tillgång till Public Service som är tjänsten denna texts
analyserade program visades på när de begav sig. Tv är en normalitet, en del av vardagen, en medieform med antal tittare som tillexempel en film sällan lyckas uppnå.26 Medier, i detta fall
Tv, har därför ett ansvar att i en slags kritisk inspektion, inte bara existera i en form av rent nöjesvärde, utan även belysa samhällsproblem som existerar i landets stora hela.27 Hur Hem
24 Eriksson, 65.
25 Jan-Erik Nordlund, Television och socialisation- om televisionens betydelse för vår verklighetsuppfattning
(Lund: Studentlitteratur, 1996), 35.
26 John Ellis, Visible Fictions: Cinema: Television: Video (London: Routledge, 1992), 160, kontrollerad
18/5-2020,
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=nlebk&AN=460171&lang=sv&site=e ds-live.
till Byn, Skärgårdsdoktorn och Möbelhandlarens Dotter kritiskt inspekterar är dock aldrig
något som blir direkt uttalat i dessa tre serier, möjligtvis har detta att göra med att de är gjorda ur fiktionsmässigt syfte snarare än dokumentärt. Beroende på vilka tittarens medtagna
värderingar från den historiska världen är finns det dock en del som kan tolkas som kritik mot ett flertal förlegade synsätt mot bland annat bilden av vad som tolkas maskulint, detta är dock något som återkommer längre fram i denna uppsats (Läs sida 34).
Som redan tidigare etablerats sändes dessa tre serier när de begav sig på Public Service-kanalen SVT. Public Service är en medietjänst med en tydlig mission, att oberoende
producera television och radio i bred utsträckning som ska tala för alla delar av det svenska samhället. Enligt Regeringskansliets hemsida består Public Service i Sverige av tre
medieföretag- SVT (Sveriges Television), UR (Utbildningsradion) och SR (Sveriges Radio).28
Det opartiska oberoendet är en väsentlig del av dessa kanalers uppgift då de finansieras av deras publik, det svenska folket. I många år finansierades Public Service av en obligatorisk licensavgift som gick vid namnet Radio- och Tv-avgiften, sedan 1 Januari 2019 har dock detta ändrats och nu finansieras företagen istället av en individuell Public Service-avgift som tas in via varje myndig medborgares (med en beskattningsbar förvärvsinkomst) skattsedel. Den centrala uppgiften består dock och enligt regeringen lyder den så här- ” […] att erbjuda ett mångsidigt programutbud som är tillgängligt för alla, speglar mångfalden i hela landet och kännetecknas av god kvalitet, allsidighet och relevans”.29
En av det mest väsentliga anledningarna till varför televisionsprogram är väl menade till att skildra den historiska världens identifierbara gestalter är på grund av dess roll som
förmedlare, menar Ikonen och Pehkonen i referat till Norman Faircloughs bok Media
Discourse.30 Inte minst syns detta i Public Service-kanalerna som blivit tilldelad ett ansvar att
vara för alla. Den sociala ansvarsideologin är vad Anna Edin har kallat ett slags kravmärkt
28 “Ny avgift ersätter radio- och tv-avgiften – frågor och svar”, Regeringskansliet, kontrollerad 17/5-2020,
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/medier/ny-avgift-ersatter-radio--och-tv-avgiften--fragor-och-svar/.
29 “Ny avgift ersätter radio- och tv-avgiften – frågor och svar”, Regeringskansliet, kontrollerad 17/5-2020,
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/medier/ny-avgift-ersatter-radio--och-tv-avgiften--fragor-och-svar/.
30 Hanna-Mari Ikonen och Samu Pehkonen, ”Rural Men in Nordic Television Programs”, i Sexuality, Rurality,
and Geography, red. Andrew Gorman-Murray, Barbara Pini och Lia Bryant (Lanham: Lexington Books, 2013),
68, kontrollerad 17/5-2020,
fönster mot världen.31 Det vill säga att de svenska Public Service-företagens uppdrag som
ovan etablerats ger dem ett slags etisk överläge från de kommersiella kanalerna eftersom de inte hindras av ett tvång att gå i vinst på deras produktionsinvesteringar och istället kan ge en transparent och oförhindrad bild av samhället. Denna metafor kan alltså ses som bättre menad till att beskriva Public Service än deras egenvalda beskrivning som spegel. Skildringarna i televisionsmediet bör inte ses som en spegelmetafor till omvärlden då omvärlden i stor grad är för komplex och nyanserad för att spegla.32 Edins fönstermetafor gör sig mer hemma i detta
fall. Transparensen som Sveriges Television är skyldig sin publik passar inte väl in i spegelmetaforen eftersom speglar är opaka, fönster å andra sidan är genomskinliga. Trots detta så är spegelmetaforen något som fortsätts användas av Public Service i sitt
självbeskrivande av deras uppgift.33
I denna uppsats fall blir oavsett analysen av hemvändaren i Public Service-televisionen nödvändig, just eftersom den siktar mot en tillgänglighet till hela samhället som filmens medium eller kommersiella tv-produktioner i viss utsträckning inte menar att nå. En
filmproduktion, såvida det inte är en televisionsfilm producerad för Public Service, har aldrig ett implicit syfte att uppnå dessa oberoende krav att skildra samhället genom ett kravmärkt fönster. Så att den av många identifierbara hemvändarkaraktären skildras i Public Service ger ett igenkännbart ämne som många tittare kan relatera till, utan utomstående faktorer som spelar in. Ett annat film- eller tv-produktionsbolag kan tillexempel ha finansiärer eller övriga upphovsmän med ett tydligt syfte i åtanke vid skapandet som är raka motsatsen till Sveriges Televisions uppdrag.
Åkallandet till Björkin och Stockfelts ord om hemvändaren i film, som menade att hemvändaren är en tacksam karaktär att skildra i narrativ då den ger så pass stark identifikation, kan återigen göras.34 Dels kan tv-tittaren ute i den historiska världens
landsbygd identifiera sig med platsen som det har återvänts till (deras hem), dessutom kan en stor del av urbana publiken som faktiskt vänt ifrån landsbygden likaså identifiera sig med den
31 Anna Edin, “Nya förhållanden Om den svenska public service-televisionens relation till publik och
allmänhet”, Nordicom Information, (2/2006): 69, kontrollerad 17/5-2020.
32 Anna Edin och Per Vesterlund, ”Svensk television och mediehistoria- en inledning”, i Svensk television- en
mediehistoria, red. Anna Edin och Per Vesterlund (Stockholm: Statens ljud- och bildarkiv, 2008), 19,
kontrollerad 18/5-2020,
http://mediehistorisktarkiv.se/wp-content/uploads/2014/04/6._Svensk_television_en_mediehistoria.pdf.
33 Ibid., 20.
34 ”Bilden av landsbygder i populärkultur”, Hela Sverige, kontrollerad 16/5-2020,
hemvändande karaktären. Även om fallet så skulle vara att tittaren inte kan identifiera sig med något av detta så hjälper den psykologiska realismen televisionsmediet besitter de allra flesta att empatisera med det som sker. Att hemvändaren skildras i Public Service Television är därför tacksamt då det är en karaktär som på många sätt och vis personifierar deras uppdrag att underhålla och att så mångsidigt som möjligt porträttera stora delar av det svenska samhället, återigen kan det väl beskrivas som ett kravmärkt fönster mot världen.
Professor Linda Hutcheon menar i ett utvecklande av ett citat från filmteoretikern Christian Metz att inget medium i sin grund är bättre på en sak än ett annat medium, skillnaden är att den ena kan ha den medfödda möjligheten att utrycka vissa saker bättre än den andra.35 I
denna analys fall så kan det alltså menas att televisionsmediet inte nödvändigtvis skulle vara bättre än film på att skildra hemvändarkaraktären som undersökts, men att tack vare de fundamentala skillnaderna i medieformernas ändamål är Public Service-televisionen väl menad till att ge en nyanserad bild. Public Service är som regeringen menar viktigt i att vara en sammanhållande kraft i samhället.36 För att återigen referera till Nordlund så ger medierna,
i detta fall television, mening för verklighetsuppfattningen på såväl den samhälleliga nivån som den individuella.37 Tack vare den så mångsidigt identifierbara hemvändaren och
televisionsmediets funktion att förmedla psykologisk realism blir det därför lättare att uppnå en karaktär och värld som många kan empatisera med tack vare Public Service-televisionens roll som kommunikationsmedium.
35Linda Hutcheon, "On the Art of Adaptation", Daedalus 133, nr 2 (2004): 109, kontrollerad 17/5-2020. 36 “Ny avgift ersätter radio- och tv-avgiften – frågor och svar”, Regeringskansliet, kontrollerad 17/5-2020,
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/medier/ny-avgift-ersatter-radio--och-tv-avgiften--fragor-och-svar/.
Analys
Skildringen av det Rurala
Konceptet rurality, eller ruralitet som det har översatts till för enkelhetens skull, är ett begrepp som oftast placeras intill och samlever med begreppet urbanitet som dess motsats.38 Det
engelska ordet rural betyder lantlig översatt till svenska och det är därifrån begreppet härstammar. Forskningen av ruralitet är extra viktigt för att kontra fördelaktigheten som ges till den urbana hegemonin.39 Det är ett begrepp att sammanfatta landsbygden inom, i både
akademisk och populärlitteratur ses det rurala som en kombination av både fysiska platser och de symboliska som konnotativt kopplar in en allmänuppfattad mening om vad landsbygden är.40
Syftet här blir att tillämpa detta i den historiska världen gångbara koncept på hemvändarna i
Möbelhandlarens Dotter, Hem till Byn, Skärgårdsdoktorn och miljöerna de återvänder till för
att se hur ruraliteten påverkat skildringen av hemvändaren. Den i samhället uppbyggda bilden av landsbygden beskrivs nämligen antingen som en idyll, något som förklarats nedan, eller som en plats starkt förknippad med stagnering, konservativa synsätt och/eller en önskan efter bakåtsträvan.41 Hur ser det ut när detta appliceras på den fiktiva landsbygden, ser det likadant
ut och vad i dessa berättelser är det som kännetecknar detta?
På Frank Tidmans resa genom de norrländska vägarna till de flertal småorter som präglat hans uppväxt stannar han vid mången egenföretagande möbelförsäljare för att visa upp det nya och modernaste i sortimentet som de kan handla in från leverantörer. Svaren han får tyder alla på samma sak, det moderna går inte hem bland landsbygdens möbelkonsumenter. Den moderna italienska designmöbeln Avanti Express som han nyligen fått in är något han måste kämpa för att få sålt och lyckas endast ibland efter mycket övertalande. Från Bollnäs i söder, genom Ljusdal, Ånge och så vidare. Överallt liknande svar. Landsbygdskunderna vill ha möblerna så som de alltid varit.
38 Andrew Gorman-Murray, Barbara Pini och Lia Bryant, ”Introduction: Geographies of Ruralities and
Sexualities, i Sexuality, Rurality, and Geography, red. Andrew Gorman-Murray, Barbara Pini och Lia Bryant (Lanham: Lexington Books, 2013), 1, kontrollerad 18/5,
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=nlebk&AN=575701&lang=sv&site=e ds-live.
39Rousseau, 3.
40 Gorman-Murray, Pini och Bryant, 1.
41 Susanne Stenbacka, "Män utanför städerna- om konstruktionen av rurala maskuliniteter och identiteter under
I en liknande situation som Frank finner Per Löfgren sig i vid hans hemkomst till byn. Några gånger i ”Avsnitt 1” ställer han frågan om allt är sig likt till de som bott kvar under hans bortvistelse, svaret han får är ja. Han själv menar att det som är problemet och anledningen till varför byn är döende är just detta. Varför flera flyttar därifrån, varför flera åker in till stadens storköp för att handla sin mat och varför lantbruksnämnden försöker köpa upp hela byn och föra befolkningen därifrån in till staden är på grund av att allt är sig likt. Ingenting enligt karaktären utvecklas. Bilden av den döende landsbygden målas upp av tanken att dem som bor där känner sig bortglömda av staten.42 Det vill säga att de känner sig mindre värda i
ögonen av institutionen som leder landet. Så är situationen i Hem till Byn, det första som hörs och ses i serien är det av en bortdrivande statarbetare som vill ha dem därifrån.
Det västerländska samhället känner sig allt mer frånkopplat till livet i det rurala samhället.43
Det urbana är det som är en normalitet för en majoritet av samhället, det som sker och dem som bor på landsbygden betraktas därför som en avvikelse från den normen.44 Eftersom det är
en prominent visuellt präglad kultur som ändå är ledande i dagens samhälle ger tv-mediet ett sätt att visa upp dessa delar av samhället till den urbana människan.45 Landsbygden har
tillexempel funnit sig mer och mer aktuell i mediala skildringar tack vare populära
realityprogram som till exempel Farmen (TV4, 2001-?) och Bonde Söker Fru (TV4, 2006-?).46 Något som såklart leder till att bilden av det döende förminskas, och om befolkningen
finner landsbygden mer och mer attraktiv både genom medial representation och möjligtvis även genom flytt dit så kommer det rurala samhället även finansieras mer. Därmed blir skildringen av det rurala allt mer viktig.
Frågan är dock om det spelar någon roll vart dessa skildringar utspelar för att de ska anses vara döende. Svaret är ja. I Skärgårdsdoktorn visas tillexempel samhället inte upp som ett döende sådant, en stor anledning till detta är antagligen rollen den svenska skärgården spelar som turist- och semesterattraktion. Skärgården är en del av den svenska landsbygden som samhällets mer välbärgade invånare även anser attraktiv snarare än motsatsen. Inlandets bondgårdar i Hem till Byn ser tillexempel inte samma form av säsongsbesökare, i skärgården
42 Anna Sofia Lundgren och Anna Johansson, “Digital rurality: producing the countryside in online struggles for
rural survival”, Journal of Rural Studies, 51 (Februari 2017): 79, kontrollerad 16/5-2020
https://doi.org/10.1016/j.jrurstud.2017.02.001.
43 Ikonen och Pehkonen, 68. 44 Stenbacka, 16.
är det nästintill garanterat med högt tryck av besökare från samhällets alla skikt under åtminstone en årstid varje år. Detta bidrar till att den rurala skärgården inte lider med bördan att målas upp som döende på samma sätt som den gör i de två andra tv-serierna som
undersöks. Media fokuserar tillexempel oftast på ämnen grundade i dramatik, något över det vanliga, antingen positivt eller negativt kodat.47
Därför är skildringen av det rurala som något döende inte ett ämne som Skärgårdsdoktorn huvudsakligen lägger fokus på. Eftersom skärgården inte är ett samhälle som glömts bort har denna serie istället den inbyggda dramatiken med doktorns patienter och relationen familjen emellan. Utanförskapet som annars exempelvis ges till inlandsorten är inte relevant för skildringen av öborna. De är istället trötta på den konstanta forsen av besökare, de skulle därför något motsägelsefullt snarare föredra att bli lite mer bortglömda. Detta är ett
återkommande drag som ses i flertalet skildringar av kustsamhället, exempel på detta ses i en andra SVT-produktioner som tillexempel Saltön (SVT, 2005-2015) och Badjävlar (Christian Lund, 1971).
Konsekvenserna av hur pass olika dessa väldigt skilda rurala samhällen skildras är såklart att de framstår mer eller mindre åtråvärda tack vare dem. Kustborna behöver tack vare deras skildringar och hur välbesökta de blir inte bry sig om utanförskapet som ses i det som
Eriksson i hennes avhandling (i ett refererat till David R. Jansson och hans text ‘A Geography
of Racism’: Internal Orientalism and the Construction of American National Identity in the
Film Mississippi Burning) kallar för ”up there” eller ”där uppe”.48 Detta menar till att det
konsekvent har byggts upp en bild av norrlänningar som några ”där uppe”, några annorlunda eller avvikande. En form av inhemsk orientalism, och de karaktärerna som inte förknippas med norrlänningarna är de som publiken identifieras med.49 Det vill säga hemvändaren. Med
Orientalism menas i grunden en slags ”vi och dom”-mentalitet, ursprungligen härstammar det från det västerländska perspektivet på den då sedda orienten.50 Eftersom kustborna bor i ett
kulturellt eftertraktat samhälle så behöver de inte oroa sig om detta, därav är återigen
Skärgårdsdoktorns skildring av ruralitet inte alls lika central i dramatiken som i de andra två
serierna.
47 Ikonen och Pehkonen, 69. 48 Eriksson, 70.
49 Ibid., 70.
50 Edward Said, “Introduction to Orientalism” i Media studies: a reader, red. Sue Thornham, Caroline Bassett
Där ligger snarare fokus på appropriering av deras egen kultur, de blir exotifierade som något åtråvärt att vara i en månad eller två innan den urbana säsongsbesökaren återvänder hem igen. Tillexempel så anses det av Johans fru Eva när även hon kommer hem från Afrika i avsnittet ”Hemkomsten” att det läggs för mycket fokus på bakfulla sommargäster, några som
kontrasterat med den afrikanska befolkningen enbart behöver hjälp när de lever i excess under semesterperioden. De menas alltså att de kommer till skärgården och lånar öbornas vardagliga sätt att leva för att det ses som något ”annat” och spännande. Det vill säga appropriering i dess definition, något kulturellt kodat som erövras och transformeras av kaparen till dennes egna.51
Hemvändarens plats i det rurala är alltså något som skiljer sig baserat på vart i den svenska landsbygden de finner sig och i vilken position i den lokala kulturen de landar. Frank är tillexempel enbart på genomresa, på besök. Hans drivkraft är aldrig att förändra samhället i det stora utöver önskan att förnya deras smak till möbeldesign, men han påverkas definitivt genom yrket av hur den allmänna bilden av landsbygden ser ut.
51 Marita Sturken och Lisa Cartwright, Practices of Looking: An Introduction to Visual Culture (Oxford: Oxford
Hemvändarens Konnotationer
På en tågstationsperrong en vacker dag i en by utan namn anländer ett tåg. En bybo väntar med spänning, precis som att något dramatisk och ovanligt är på väg att hända. Av en annan ses tågets ankomst snarare som ett måste, han har bråttom och måste hinna med att hoppa på. Innan den i brått hoppar på tåget måste han dock avvakta tills en av tågets resenärer stigit av. Det visar sig att avhopparen är den enda av sin sort, det är med andra ord enbart en enda resenär vars slutdestination är just denna station. Karaktären som hoppade av är hemvändaren Per Löfgren. Det som kan tolkas, tack vare dessa bilder, av en tittare från denna korta sekvens som nyss skett på bild är att tåget inte anländer många gånger per dag till detta samhälle. Således kan det sägas att det inte är en destination som är besökt av den stora massan. Det är en vad som skulle kunna kallas för en klassisk mellanstation, en perrong som plockar på människor som ska in till storstaden och släpper av folk som kommer hem. Sällan något utöver det.
I Hem till byn första avsnitt introduceras ett samhälle och dess folk som inte längre anses vara relevanta för samhället i det stora hela. Scenen som ovan beskrivits är en av de tidigare scenerna från seriens första säsong och avsnitt: ”Avsnitt 1”. Den visar de skeendena som sätter igång avsnittets genomgående ark om återkomsten till sitt ursprung. Karaktären Per Löfgren fullföljer serietitelns mening, han har kommit hem till byn efter en lång flytt därifrån. Det är fyra år han spenderat borta från bygden och överraskar alla med sin hemkomst, såväl byborna på perrongen som sin familj hemma på familjegården.
Per är alltså en hemvändare i den klassiska bemärkelsen som tidigare etablerats. I och med detta blir han även en utstickande figur som de flesta i byn anser vara anmärkningsvärd. Aldrig mer tydligt blir detta än i dessa bilder när han stiger av tåget på perrongen och sedan för sig till familjehuset, i sin hand bär han nämligen på en otymplig gren fylld med klasar av bananer. En växt som inte gör sig väl hemma i Mellansveriges inhemska träd. Den är svår för Per att bära och bananer rasar från klasarna om vartannat under hans resa, det är
anmärkningsvärt och med största sannolikhet är det inte gjort helt utan mening.
en denotativ tolkning utan utomstående tillsatt värde placerat på bilden. Det denotativa tolkningsvärdet i en bild kan bäst beskrivas som en bilds bokstavliga mening, en slags
dokumentär bevisning på något objektivt bevisligt.52 Hemvändaren bär alltså helt enkelt på ett
flertal klasar gröna och omogna bananer som han tagit med som souvenir från utlandet.
Frågan är då vad bananernas visuella mening blir om en konnotativ tolkning appliceras? Den konnotativa tolkningen är alltså den raka motsatsen till denotationens bokstavliga tolkning, konnotativa tolkningar räknar in utomstående faktorer så som historisk och kulturell kontext.53
Med en konnotations-tolkning applicerad på dessa bilder så kan det tolkas mycket mer ur faktumet att det är just bananer som Per bär med sig hem som souvenir. Först och främst så tyder de på en sorts exotism, bananer är som nämnt ingenting som kan odlas inhemskt. De är färgsprakande och söta, något som de traditionella svenska skördes-produkterna inte är. Historiskt så har det varit en restriktiv produkt, dels på grund av de långa leveranssträckorna men också på grund av det tidiga 1900-talets två världskrig. För att utrycka det krasst så betyder bananerna något utstickande, precis som hemvändaren. Frågan detta i slutändan ställer för avsnittet är om det är så att ett utstickande element likt en person som vågat ta steget att lämna byn hör hemma i ett samhälle där allt är sig likt. Samma fråga kan ställas om en klase bananer, hör de egentligen hemma i det svenska 70-talets landsbygd där
lokalproduceringen med största sannolikhet består av till mestadels rotfrukter?
I Möbelhandlarens Dotter ges ett annat helt annorlunda objekt en likvärd värdering. Huvudkaraktären Frank blev i yngre dagar upplärd av sin kommunistiske far att spela
trumpet, något han visade sig ha en talang för. Trumpeten och spelandet av den kom därmed att symbolisera uppväxten uppe i Norrland och relationen han haft med sin far. Enkelt utryckt betyder och anspelar instrumentet i dess konnotativa mening till Franks ursprung. När han i vuxen ålder, efter en flytt till Göteborg som varat i flertal år, återvänder och besöker sin far igen i avsnittet ”Del 5” visar det sig att Frank har slutat spelat trumpet och bytt ut den mot en basfiol.
Konnotation är som nämnt ett centralt synsätt att applicera för att analysera hur bilder och objekt förmedlar värderingar.54 I Möbelhandlarens Dotter har instrumenten både ett
ideologiskt värde och ett klassvärde. När han i det fjärde avsnittet ”Del 4” får trumpeten som gåva blir Frank i och med faderns kommunistiska intentioner upplärd att spela Internationalen som sin första låt. Internationalen är som väl känt den internationella arbetarrörelsens
kampsång.55 I dessa scener appliceras alltså ett starkt politiskt vänsterliggande perspektiv på
instrumentet. En ideologi som i största grad är historiskt identifierad med landsbygden och arbetarklassen därifrån.
Enligt Roland Barthes synsätt bör även instrumentet därför ses som en myt. Detta eftersom han menade att något som har fått en konnotativt djupare betydelse genom värderingar eller tro bör räknas som en myt i tolkning.56
När Frank i senare dagar byter ut blåsinstrumentet mot basfiolens, vad en karaktär i serien kallar, mer borgerliga tongångar har han alltså lämnat sin bakgrund bakom sig. När bandet Hot Shots reser och uppträder genom de norrländska samhällena så blir alltså Franks roll som en utstickande urban hemvändare allt mer tydlig i och med den konnotativa värderingen som placerats på basfiolen. Det borgerliga storstadsinstrumentet gör sig inte hemma i det mer eller mindre vänsterlagda ursprunget, precis som Frank.
Hur hemvändaren gör sig bemärkt via visuella medel i Skärgårdsdoktorn är snarare genom dess frånvaro, det är i detta fall heller inte ett objekt som i de två första fallen. Det existerar visserligen en ryggsäck med afrikanskt motiv i det första avsnittet av serien ”En värld i tusen bitar” som till stor del spelar på dottern Wilmas roll som hemvändare och hur hon sticker ut i det småskaliga skärgårdssamhället. En ryggsäck som grundar i afrikansk kultur ser enligt många i klassrummet Wilma befinner sig i väldigt malplacerat ut, den är därmed verkligen något som visar upp hennes utanförskap från resten av samhället. Mycket mer intressant än denna ryggsäck är dock en frånvaro som lyser starkt och som dessutom belyser rollen av utanförskap för både Wilma och Johan.
54 Ibid., 30.
55 ”Internationalen”, Nationalencyklopedin, kontrollerad 16/5–2020,
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/internationalen.
Eva Steen är den tituläre skärgårdsdoktorns fru och mamman till deras dotter. När de två hemvändarna beslutade sig för att återvända hem till Sverige från Afrika tog hon beslutet att stanna kvar. Det är denna frånvaros konnotativa betydelse som verkligen ger Johan och Wilmas roll som hemvändare extra tyngd i handlingen, det skulle nämligen kunna menas att de inte hör hemma på ön utan henne.
Att sätta en denotativ tolkning på en frånvaro blir något svårt eftersom den per faktum inte existerar i det rumsliga, det är trots allt en abstrakt konstruktion. Enligt Sturken och
Cartwright är det dock svårt att sätta en denotativ tolkning på det mesta eftersom alla betydelser och meddelanden en bild ger ut är påverkade av tidigare kulturell vetskap.57 Det
som kan sägas om mammans frånvaro ur en denotativ tolkning är att hon helt enkelt inte är där. Konnotativt betyder detta dock mycket mer.
Johan och Wilma är nämligen inte därifrån, precis som Hem till Byns Per Löfgren har de innan seriens början spenderat tid i utlandet, detta tillskillnad från Frank som flyttat inrikes till en svensk storstad. De är svenska medborgare båda två och är först och främst hemvändare till sitt land snarare än ort, de hemvänder till den frånvarande mammans ort. Mamma Evas frånvaros konnotativa betydelse ger de två en otroligt utstickande roll för de båda och en känsla av utanförskap. Hennes frånvaro från hemkomsten ger öborna en anledning att se Johan och Wilma som icke hemhörande. Av öborna ses far och dottern mer som de urbana besökarna som det ovan skrivits om. De har för all del vänt hem och återvänt till landet de kommer ifrån och även återvänt till samhället där Wilma har rötter från mammans sida, men eftersom hon inte är där så blir de två utanför och kämpandes för att ännu en gång återvinna sin plats i det lilla samhället.
Att återigen finna sin plats i landsbygdsorten de en gång kallat hem är något som alla av hemvändarkaraktärerna från dessa serier kämpar med och till viss del blir det även ett mål. Dessa bilder och objekt vars underliggande betydelse förklarats ovan spelar en viktig roll i dramaseriernas mål att placera dess huvudkaraktärer i utanförskap och att göra dem
utstickande. De ger dem ett mål att överkomma, att slutligen återvinna sin plats som en del av deras förflutna.
