• Utsläpp och upptag inom sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) ingår för närvarande inte i EU:s 20-procentsmål och inte heller i kommissionens konsekvensanalys av en skärpning av EU:s mål till 30 procents reduktion.
• Kommissionen gör dock bedömningen att LULUCF-sektorn på sikt kan ha viss potential att bidra med additionella utsläppsminskningar men omfattningen är svår att bedöma p.g.a. de osäkerheter som finns inom sektorn.
• På EU-nivå bedöms dock ett inkluderande av LULUCF-sektorn få relativt liten betydelse, däremot skulle det kunna ha betydande påverkan för flera medlems- länders, bland annat Sveriges, möjligheter att nå sina mål.
• Valet av prognos för hur utsläpp och upptag av koldioxid inom skogsbruk utvecklas till 2020, den s.k. referensbanan, har stor betydelse för om Sverige kan komma att tilldelas ett nettoutsläpp från sektorn eller inte.
• Kommissionen är skyldig att se över nuvarande fördelning av insatser mellan medlemsländerna om man lägger fram förslag till att LULUCF-sektorn ska ingå i EU:s åtagande om utsläppsminskningar.
Det pågår ett arbete inom kommissionen för att analysera formerna för och konse- kvenserna av att inkludera utsläpp och upptag inom sektorn markanvändning, för- ändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) i EU:s mål för utsläpp utanför den handlande sektorn. Utsläpp och upptag från sektorn kan komma att inkluderas av EU både för att nå utsläppsmålet om 20 procents reduktion och vid en eventuell skärpning av målet, se avsnitt 2.1.2.
Kommissionen menar att LULUCF-sektorn på sikt kan ha viss potential att bidra med additionella utsläppsminskningar men att omfattningen är svår att bedöma pga. de osäkerheter som finns inom sektorn. Kommissionen konstaterar samtidigt att preliminära prognoser över hur det samlade nettoupptaget i LULUCF-sektorn kan komma att utvecklas inom EU mellan 2005 och 2030 indikerar att sänkan kan komma att minska i omfattning, alternativt ligga kvar på liknande nivåer som i dag127. Potentialerna för att öka sänkan bedöms som mycket osäkra och kommis-
sionen konstaterar även att det kan ta tid innan genomförda åtgärder ger effekt.
Statistiken på området är dessutom mycket osäker och nettoupptaget kan variera kraftigt mellan olika år.
Att inkludera LULUCF-sektorn i EU:s mål för utsläpp utanför den handlande sek- torn kan dock ge vissa medlemsländer möjligheten att tillgodoräkna sig en del av den sänka, eller en minskande källa, som kan uppstå i sektorn, i form av utsläpps- krediter. Men det kan även innebära att länder påförs ett ytterligare nettoutsläpp, en debitering.
Hur stora upptag ett land maximalt kan inräkna respektive hur stora utsläppsök- ningar landet kan påföras beror på utvecklingen i sektorn och på vilka bokförings- regler man kommer överens om att använda. Kommissionen har inriktningen att föreslå att de bokföringsregler som bedöms ha störst förutsättningar att också god- kännas i ett eventuellt kommande internationellt avtal bör användas.
Nuvarande regelverk för bokföring av utsläpp och upptag från markanvändnings- sektorn för Annex 1-länder gäller bara för Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Reglerna måste således omförhandlas inför en eventuell andra åtagandeperiod och inom ramen för ett nytt klimatavtal. Bokföringen av LULUCF-sektorn består i dagsläget av ett antal olika aktiviteter. Aktiviteterna under Kyotoprotokollets artikel 3.3 är obligatoriska att bokföra: nybeskogning, återbeskogning och avskog-
ning. Aktiviteter under artikel 3.4 är frivilliga att bokföra: skogsbruk, jordbruks- produktion, betesdrift och återvegetering. Sverige har valt att enbart bokföra ut-
släpp och upptag under aktiviteten skogsbruk.
I de pågående klimatförhandlingarna diskuteras nu förändringar av bokföringsreg- lerna och inom EU pågår arbetet med att utvärdera olika alternativ för bokföring. Förändringarna gäller både vilka aktiviteter som ska inkluderas och på vilket sätt de ska bokföras. Framförallt är det bokföring av aktiviteten skogsbruk som diskute- ras, t.ex. om den ska bokföras på samma sätt som i dagens system eller relativt en referensnivå eller ett basår med olika begränsningsregler.
För skogrika länder spelar utformningen av bokföringsreglerna särskilt stor roll då kolflödena från skogsbruk är stora och kan dominera den nationella kolbalansen. Utmärkande för LULUCF-sektorn är också att det finns mycket stora osäkerheter i de kvantifieringar som görs. Storleken på upptag och utsläpp kan också variera mycket år från år, bland annat som följd av naturliga variationer och extrema vä- derhändelser som stormar och skogsbränder. Det är dock troligt att ett framtida bokföringssystem kommer att inkludera en ”force majeure” mekanism för att han- tera naturliga störningar.
Förhandlingarna om nya LULUCF-regler inom UNFCCC gjorde en del framsteg under 2009 och under COP15 kunde parterna närma sig varandra kring bokförings- regler för pågående skogsbruk. Dessa bygger på att Annex 1-länderna själva före- slår en referensnivå mot vilken det faktiska nettoupptaget eller nettoutsläppet i
sektorn ska jämföras. Om referensnivån sätts till en ”business as usual”-prognos med befintliga styrmedel blir utfallet noll om utvecklingen av utsläppen och upp- taget i sektorn följer prognosen. Om nettoupptaget blir större än referensnivån bokförs ett upptag och om nettoupptaget blir lägre än referensnivån bokförs ett utsläpp. Enligt ett förslag i förhandlingarna ska upptag och utsläpp från aktiviteten skogsbruk begränsas till en procentsats (t.ex. 3 procent) av 1990 års totala utsläpp exklusive LULUCF.
Figur 19 nedan illustrerar ett fall där landets referensnivå är satt på noll, dvs. upp- tag och utsläpp ska balansera från skogssektorn i landet.
Figur 19 Illustration av hypotetisk kreditering respektive debitering från LULUCF- sektorn under en femårsperiod, referensnivån = 0
Figur 20 visar den historiska utvecklingen av nettosänkan i LULUCF-sektorn i Sverige tillsammans med den senaste nationella prognosen fram till 2020. Netto- upptaget har varit särskilt lågt under senare år p.g.a. ökade avverkningsvolymer men också som en effekt av de stora stormarna 2005 och 2007. Prognosen bygger på ett scenario där avverkningsnivån motsvarar den hållbart avverkningsbara till- växten i den produktiva skogen.
-40 -35 -30 -25 -20 -15 -10 -5 0 19 90 19 91 19 92 19 93 19 94 19 95 19 96 19 97 19 98 19 99 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 10 20 15 20 20 m il joner t on kol di ox idek vi va lent er
Historiska data Prognos
Figur 20 Historisk och prognostiserad nettosänka från sektorn LULUCF i Sverige(Källa: NC5)
Kommissionen har under våren 2010 redovisat preliminära prognosresultat för medlemsländernas framtida upptag och utsläpp inom aktiviteten skogsbruk basera- de på två modeller. I kommissionens prognoser är nettosänkan större och skiljer sig från Sveriges nationella prognoser med i storleksordningen 6 till 25 miljoner ton koldioxidekvivalenter/år. Det beror främst på att de olika prognoserna utgår ifrån olika förutsättningar, vilket i sin tur leder till olika avverkningsnivåer, tillväxtök- ningar, arealer, mm.
Skulle kommissionens preliminära prognoser användas finns en uppenbar risk att Sverige skulle påföras ett nettoutsläpp från sektorn och därmed få svårt att nå det nuvarande åtagandet om 17 procent lägre utsläpp för NETS mellan 2005 och 2020. Flera medlemsländer är dock mycket tveksamma till att använda kommissionens prognoser. Dessutom behöver kommissionen enligt beslutet om ansträngningsför- delning överväga om enskilda medlemsländers åtaganden behöver justeras som följd av de förslag man lägger fram128.
Enligt den mest troliga ansatsen med referensnivåer inom EU27 kommer aktivite- ten skogsbruk ej att bidra till att minska de bokförda utsläppen i EU då utfallet blir noll om prognosen med befintliga styrmedel faller in. Om den maximala begräns- ningen av hur stor utsläppsminskning eller ökning LULUCF-sektorn teoretiskt får bidra med sätts till 4 procent av 1990 års utsläpp (exklusive LULUCF vilket mot- svarar nästan 8 procent av utsläppen i NETS (exklusive LULUCF) 2005) och med- lemsländerna inför ytterligare styrmedel för att öka upptaget har aktiviteten skogs- bruk potential att minska de bokförda utsläppen i EU med upp till 223 miljoner ton CO2 ekv. (4 procent av 5571 miljoner ton CO2 ekv.). Det förutsätter att de progno-
ser som används är rimliga.
För Sveriges del skulle extra styrmedel till aktiviteten skogsbruk teoretiskt kunna minska de bokförda utsläppen med upp till 2,9 miljoner ton CO2 ekv./år om man
antar en begränsning på 4 procent129 vilket motsvarar 6 procent av utsläppen i NETS 2005 (exklusive LULUCF). Om en motsvarande begränsning även sätts på utsläppssidan innebär det att Sverige högst kan tilldelas ett utsläpp från LULUCF- sektorn på 2,9 miljoner ton/år om referensnivån skulle överskridas
Aktiviteterna under artikel 3.3, beskogning, återbeskogning och avskogning kan påverka de bokförda utsläppen i EU27 ytterligare. Men i dagsläget saknas data från många medlemsländer och det går därför inte att göra en samlad bedömning av hur dessa aktiviteter påverkar utsläppen från EU. För Sveriges del förväntas dessa akti- viteter öka de bokförda utsläppen med 1.3 miljoner ton CO2130, medan andra länder
såsom Irland skulle minska utsläppen med 4 miljoner ton CO2, enligt kommissio-
nens prognos för 2012–2020.
Eftersom endast tre medlemsländer har valt att inkludera andra frivilliga aktiviteter än skogsbruk131 är dessa aktiviteters utsläpp och upptag försumbara för LULUCF-
sektorn för EU27.
Sammanfattningsvis är det alltså osäkert om och i så fall hur mycket LULUCF- sektorn kan komma att minska de bokförda utsläppen i EU27. Skogsbruk som är den viktigaste aktiviteten med störst kolflöden kommer troligen inte minska de bokförda utsläppen i EU.
129
Denna siffra är jämförbar med dagens bokföringssystem enligt Kyotoprotokollet som sätter en maxbegränsning för den kolsänka Sverige kan tillgodoräkna sig på 3 % av basårsutsläppen 1990 (2,13 Mt/år)
130 Exklusive den nu gällande kvittningsregeln
131 Portugal och Danmark har valt att inkludera jordbruksaktiviteter från åkermark och betesmark