Hur skulle ett tillkommande minsk ningsbeting kunna fördelas och

realiseras?

I avsnitt 6.3.1 redovisas en beräkning för Sverige av hur den tillkommande ut- släppsminskningen i NETS, från 10 procent till 16 procent, vid en skärpning av EU:s mål till 30 procent år 2020 skulle kunna falla ut.

Det finns dock i dagsläget inget beslut om hur fördelningen mellan medlemslän- derna skulle kunna gå till vid en sådan skärpning. Det finns heller inte något kon- kret förslag i kommissionens nya meddelande och konsekvensanalys för hur ansva- ret för den tillkommande minskningen av utsläppen utanför handelssystemet skulle kunna fördelas mellan medlemsländerna. Hur fördelningen sker kan ha stor bety- delse för konsekvenserna för enskilda medlemsländer.

I denna rapport gör vi, eftersom det i nuläget saknas andra förslag, antagandet att fördelningen sker på det sätt som kommissionen ursprungligen föreslog i förslaget till klimat- och energipaket121_{, nämligen att respektive lands tillkommande ut-}

släppsminskningsbeting bestäms utifrån respektive medlemslands andel av EU27:s samlade utsläpp i NETS år 2020.

Den befintliga fördelningen av medlemsstaternas utsläppstak i ansträngningsför- delningsbeslutet (ESD) för 20 procentsmålet antas behållas i grunden och tillkom- mande minskningar läggas ovanpå.

Kommissionens uppskalningsförslag resulterar i ett samlat tillkommande reduk- tionsbehov i EU och NETS på knappt 800 miljoner ton i perioden 2013–2020. För den tillkommande minskningen antas 50 procent tillåtas komma från utsläppsenhe- ter från Kyotoprotokollets flexibla mekanismer eller från projekt enligt artikel 11.a i klimat- och energipaketet, vilket skulle betyda att som mest skulle ytterligare knappt 400 miljoner ton utsläppsenheter eller liknande kunna användas under hela perioden. Kommissionens menar att utsläppsminskningar, på sikt, även ska kunna komma från insatser som förhindrar avskogning, s.k. REDD-projekt.

Tillkommande utsläppsminskningar inom EU vid en uppskalning ska enligt kom- missionens nya konsekvensanalys t.ex. kunna realiseras genom införandet av en EU-gemensam koldioxidskatt, via den gemensamma jordbrukspolitiken och genom bidrag till medlemsländer i central- och östeuropa via regionala strukturfonder.

6.3.1 Fördelning mellan medlemsstaterna vid uppskalning till 30 procent enligt kommissionens ursprungsförslag – utfall för Sverige

Om den tillkommande utsläppsreduktionen i NETS antas fördelas proportionellt mellan medlemsländerna utifrån landets utsläppsandel (utsläppstak 2020 i NETS) skulle Sveriges ansvar bli att minska utsläppen med ytterligare knappt 3 miljoner ton år 2020. Utsläppstaket i NETS år 2020 skulle i så fall hamna på ca 34 miljoner ton för Sverige år 2020. En reduktion som motsvarar ca 23 procent av 2005 års utsläpp. Ansvaret för Sverige skulle därmed bli att följa en utsläppsbana från 42,6 miljoner ton122 _{till ca 34 miljoner ton från 2013 till 2020.}

Den ökade mängden utsläppsenheter som Sverige skulle få använda för att kom- pensera den extra reduktionen uppgår till sammanlagt ca 5,8 miljoner ton över perioden 2013–2020123_{. I detta fall kan alltså totalt ca 16,5 miljoner ton}124 _ut-

släppsenheter från CDM-projekt eller liknande få användas av Sverige i perioden 2013–2020 om också den tillåtna mängden utsläppsenheter vid ett 20-procentsmål inräknas. På samma sätt som för EU:s 20-procentsmål skulle Sverige enligt detta förslag med nuvarande utsläppsprognos kunna spara tillåten mängd utsläppsenheter i början av perioden för att utnyttjas i slutet av perioden.

Enligt den senaste nationella utsläppsprognosen förväntas utsläppen i NETS i Sverige fortsätta minska och förväntas uppgå till omkring 37 miljoner ton år 2020. Det av Riksdagen antagna nationella målet om utsläppsminskning på 40 procent från 1990 till 2020 innebär att utsläppen i NETS ska minska till ca 29,5 miljoner ton år 2020. För att uppnå det nationella målet förutsätts ca 6,5 miljoner ton ut- släppsenheter från Kyotoprotokollets flexibla mekanismer användas år 2020125_.

Givet ovanstående antaganden skulle utsläppen i NETS i Sverige alltså behöva minska ytterligare med ca 1 miljon ton jämfört med prognos och inte överstiga 36 miljoner ton inhemska utsläpp år 2020 för att uppfylla det nationella klimatpolitis- ka målet från 2009.

En linjär utsläppsbana för utsläppen utanför ETS där målet på 36 miljoner ton för utsläpp i Sverige år 2020 uppfylls (figur 2 nedan) ligger i perioden år 2013–2016

under beräknat utsläppstak för Sverige vid en skärpning till 30 procent med propor-

tionell fördelning. För åren 2017–2020 kan utsläppstaket för NETS fullt ut täckas

122 _{Utsläppen i NETS, för ETS fas 3 (2013-2020), i Sverige år 2008 var 42,6 Mton räknat på totala}

utsläpp i Sverige (enligt Sveriges NIR 2010) minus verifierade utsläpp i ETS 2008, minus koldioxidut- släpp från inrikes flyg (NIR 2008) samt minus uppskattade utsläpp från verksamheter som ska överfö- ras till ETS år 2013 (NIR 2008 och utsläppsredovisning från berörda anläggningar).

123 _{I ursprungsförslaget skulle hälften av den extra reduktion i NETS i uppskalning till 30 % få kompen-}

seras med CERs. Den totalt extra reduktionen för hela perioden 2013-2020 för Sverige blir i detta fallet ca 11,5 Mton och tillåten mängd CERs därmed ca 5,8 Mton.

124 _{I -20 % åtagandet får Sverige använda 10,6 Mton räknat på 3 % CERs utnyttjande av utsläpp i}

NETS och ETS omfattning från år 2013.

125

med sparade nationella utsläpp från 2013–2016 utan utsläppsenheter från åtgärder

i andra länder (Figur 18)126_.

Sveriges nationella mål på 29.5 miljoner ton år 2020 (40 procent), varav utsläppen i NETS i Sverige inte överstiger 36 miljoner ton bedöms alltså ställa större krav på utsläppsminskningar, i och utanför Sverige, än vad en ansträngningsfördelning vid en skärpning till 30 procents utsläppsminskning enligt kommissionens ursprungliga förslag skulle innebära.

Det svenska 40- procentsmålet ger alltså visst utrymme för att Sverige, med befint- ligt mål, även skulle kunna uppfylla andra fördelningar som lägger ett större ansvar för att minska utsläppen utanför den handlande sektorn på rikare medlemsländer, vid en skärpning av EU:s mål. Vår genomgång visar också att det svenska 40 - procentsmålet behöver kompletteras med en tydlig strategi för hur utsläppsenheter från andra länder ska förvärvas under hela tidsperioden 2013-2020 samt även där- efter. I nuläget finns enbart en precisering av nivån för det specifika målåret, 2020.

20 25 30 35 40 45 50 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Mto n

Utsläpp NETS (2005, 2008) Utsläppsbana till nationellt mål 2020 (29,5) 36 Mton Utsläppstak (2013-2020) EU_30 % Utsläppstak (2013-2020) EU_30 %+CDM

Sparade utsläpp flyttas

6,5 Mton reduktion i andra länder för nationell måluppfyllelse

Figur 18 Utsläppstak och utsläppsbana för växthusgaser utanför handlande sektor (NETS) i Sverige enligt nationellt klimatmål till år 2020 (40 procent=36 Miljoner ton), jämfört med Sveriges utsläppstak enligt EU:s ansträngningsfördelningsbeslut (ESD) och antaget utfall av en

uppskalning av EU:s mål till 30 procent.

126

Beräkningen baseras på att Sveriges tak i EU-åtagandet för utsläpp utanför handel med utsläppsrät- ter för år 2013 motsvarar 2008 års utsläpp.

Tabell 11 Uppskattning av Sveriges ansvar för utsläppsminskningar i NETS för 20 procent reduktion enligt ESD (ansträngningsfördelningsbeslutet) och vid en uppskalning till 30 procent enligt kommissionens ursprungsförslag.

Mton? Total mängd CDM-enheter eller liknande (Mton)** Procentuell minskning relativt 2005 Utsläpp 2005 ~44,3

Utsläpp 2020 enligt senaste nationella prognos

~37

Utsläppstak 2020 för 20 % reduktion ~37 10,6 17

30 % minskning räknat på andel utsläpp 2020

~34 10,6+5,8 23

Nationellt mål 40 % (1990–2020) ~29,5 6,5 Mton*** (år 2020)

33

* Räknat på utsläppen i NETS, för ETS fas 3 (2013-2020), enligt Sveriges NIR 2010) minus verifie- rade utsläpp i ETS 2008, minus koldioxidutsläpp från inrikes flyg (NIR 2008) samt minus uppskatta- de utsläpp från verksamheter som ska överföras till ETS år 2013 (NIR 2008 och utsläppsredovisning från berörda anläggningar).

** Mängden CDM-enheter eller liknande som tillåts vid en skärpning till 30 procent följer kommis- sionens ursprungsförslag nämligen att upp till hälften av den tillkommande reduktionen ska få kom- penseras med sådana utsläppsenheter. Angiven mängd är den totalt tillåtna användningen för hela perioden 2013–2020.

*** För Kyotoperioden har reduktionsenheter motsvarande drygt 0,5 miljoner ton CO2 ekv/år hittills kontrakterats genom CDM- och JI-projekt. Energimyndigheten har inte i uppdrag att förvärva en viss volym men den av Riksdagen antagna budgeten uppskattar vi skulle kunna ge ca 12-16 miljoner ton utsläppsenheter.

7

Konsekvenser av att inklud-