Störst påverkan via elpriset för svensk industr

Vid den sänkning av taket som kommissionen nu analyserar kan elpriset komma att öka ungefär lika mycket som tidigare bedömdes följa som konsekvens av klimat- och energipaketet. Detta eftersom utsläppsrättspriserna nu beräknas hamna på liknande nivåer som tidigare, se avsnitt 5.1 och 5.2 ovan86_.

83 _{Med läckage menas här att produktionen flyttas till anläggningar i länder där kostnaderna för indu-}

strin inte är lika höga, bl.a. för utsläpp av växthusgaser. Flytta av produktionen kan då ge ökade ut- släpp från andra anläggningar inom handelssystemet samtidigt som utsläppen från den nedlagda produktionen ”återuppstår” utanför systemet.

84 _{“Analysis of options to move beyond 20% greenhouse gas emission reductions and}

assessing the risk of carbon leakage”, COM (2010) 265 final

85

Dir 2009/29/EG, COM (2010) 265 final, Broadening the scope of the analysis of the possible risk of carbon leakage induced by the third revision of the ETS on energy intensive industries, Centre for European Economic Research.

86 _{Utgående från den marginalkostnad som Primesmodellen gav för utsläppsminskningar inom EU}

Hur elpriserna kan komma att utvecklas är dock ett svårbedömt område. Producen- ternas kostnader för elproduktion bestäms av en rad olika faktorer såsom väder, hydrologi, bränslekostnader samt marknadsfaktorer som tillgängliga kraftslag och kapaciteter (produktion och överföring) liksom styrmedel87_{. Befintligt – och för-}

väntade framtida – pris på koldioxid internaliseras löpande i elpriset88_{. Marginal-}

kostnadsprissättning på el och det faktum att den svenska elmarknaden är fysiskt sammankopplad med andra länders elmarknader innebär att svenska elpriserna under delar av året styrs av kostnaden för att producera el i kolkraftverk, även om den svenska elproduktionen domineras av vattenkraft och kärnkraft.

För att bedöma konsekvenserna på elpriset av en höjning från dagens prisnivå på utsläppsrätterna till en ungefär dubbelt så hög prisnivå skulle en statistisk analys behövas göras för att utröna hur sambandet mellan pris på utsläppsrätter och elpri- set sett ut historiskt samt om sambandet förändrats över tiden i takt med att mark- naderna mognat.

En rad analyser av hur koldioxidpriset och elpriset samverkar har dock gjorts med energimodellen MARKAL89_{. I analyser av en strikt nordisk elmarknad uppstår en}

”frikoppling” mellan elpris och pris på utsläppsrätter vid ca 30 euro/ton, dvs. mind- re koldioxidintensiv elproduktion sätter marginalpriset när utsläppsrättspriserna blir högre 90_{. I senare analyser där även en koppling till bl.a. den tyska elmarknaden}

finns integrerad, sker motsvarande frikoppling mellan elpris och utsläppsrättspriser vid betydligt högre prisnivåer.

En ofta använd schablon är att elpriset ökar med ca 7-8 öre/ kWh om utsläpps- rättspriset skulle öka med 10 euro/ton91_{. Detta prissamband utgår från att kolbase-}

rad produktion ligger på marginalen under hela året i det nordiska elsystemet. Beräkningar med MARKAL-modellen ger något lägre samband mellan utveck- lingen av elpriset och priset på utsläppsrätter.

I tabell 7 nedan visas en sammanställning av de senaste bedömningarna av hur elpriset för industrin kan komma att utvecklas till 2020 i genomsnitt för EU27 och i Sverige. Elpriserna bedöms öka pga. högre energipriser och merkostnader för ny kapacitet, vid sidan av kostnaderna för utsläppsrätter. Priset för el i Sverige bedöms ligga betydligt under genomsnittet för EU27 under hela perioden men öka något mer procentuellt sett. I kommissionens referensscenario (där klimat- och energi- paket genomförs i sin helhet) ökar kostnaderna för el till följd av auktionering av

87 _{Energimyndigheten & Naturvårdsverket 2007, EU:s system för handel med utsläppsrätter efter 2012} 88 _{Impact Assessment COM (2008) 16, COM (2008) 17, COM (2008) 19}

89 _{MARKet ALlocation en linjär programmerings modell för energisystemanalyser.}

90 _{"Ten Perspectives on Nordic Energy" final report for the first phase of the Nordic Energy Perspec-}

tives project (2006)

91

Se exempelvis Energimyndigheten ”Europeiska handelssystemets påverkan på industrin - en under- lagsrapport” ER2007:08

utsläppsrätter med ca 10 euro/MWh vid ett utsläppsrättspris på 16 euro/ton. Vid en skärpning av EU:s mål till -30 procent beräknas det genomsnittliga elpriset i EU öka med ytterligare 5 procent, dvs. med knappt 7öre/kWh, enligt kommissionens konsekvensanalys.

Tabell 7 Elpris för industrin inklusive kostnader för skatt och auktionering i euros/MWh (2005-års priser) hämtade från kommissionens senaste prognos samt från Energimyndighetens Långsikts- prognos 2008 2005 2010 2015 2020 Kommissionen: Elpris industri EU 27 (utsläppsrättspris 16 euro/ton 2020) 71 78 90 97

Elpris vid utsläpps- rättspris på 30 euro/ton 2020

104

Långsiktsprognos 2008:

Elpris stor elintensiv industri i Sverige (utsläppsrättspris 30 euro/ton under hela perioden) (1 euro=9,5 kr)

34,2 52,4 51,6 51,6

Källor: EU Energy trends to 2030, EU Energy Baseline and Reference scenario, Energimyndighetens Långsiktsprognos 2008 ER 2009:14 samt KOM presentation av meddelandet ”Beyond 20%”

En elprisökning ger störst effekt i sektorer där el utgör en större del av totalkost- naden. Branscher med hög genomsnittlig elintensitet är gruvindustri, massa (pro- duktion av mekanisk massa)-och pappersindustri

,

delar av kemiindustri och me- tallindustri (inklusive skrotbaserad järn- och stålindustri9293_{). Elkostnaden utgör}

störst andel av totalkostnaderna i branscherna malmutvinning (ca 10 procent), mas- sa- och pappersindustri (9 procent) och kemisk industri (ca 6 procent) 94_{. Det finns}

också en stor spridning i elintensitet mellan olika företag i samma bransch95_.

Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) har inför arbetet med Kontrollstation 2008 använt en faktorefterfrågemodell och s.k. Salteranalys för att beräkna effekter på tillverkningsindustrin av systemet för handel med utsläppsrätter96_{. Analysen}

omfattade även elpriseffekter. De elpriseffekter som ITPS använde i sin beräkning har hämtats från modellkörningar med MARKAL- modellen

92

Naturvårdsverket & Energimyndigheten 2007, EU:s system för handel med utsläppsrätter efter 2012.

93

Energimyndigheten 2010, Åtgärder för att skydda elkunden mot höga elcertifikatpriser Delredovisning i Uppdraget att föreslå nya kvoter mm i elcertifikatsystemet ER 2010:27

94 _{ITPS (2007). Scenarier inför Kontrollstation 2008. Utsläppsrätter och tillverkningsindustrin.} 95 _{Åtgärder för att skydda elkunden mot höga elcertifikatpriser Delredovisning i Uppdraget att föreslå}

nya kvoter mm i elcertifikatsystemet ER 2010:27

96

Den totala kostnadsökningen vid oförändrad produktion i respektive bransch beräknades av ITPS och redovisades som andel av förädlingsvärdet (2004). Beräkningen tar alltså inte hänsyn till de anpassningar som kan komma att ske inom respektive bransch som följd av att kostnaden för el ökar i produktionen.

Tabell 8 Möjlig kostnadsökning för industribranschers elanvändning i Mkr/år(andel av branschens förädlingsvärde) – baserad på ITPS 2007

Bransch

Alternativ 1 –ökning av utsläppsrättspris med 10 euro/ton /elpris +5,4 öre/kWh

Alternativ 2 –

ökning av utsläppsrättspris med 15 euro/ton/ elpris +7,4 öre/kWh Gruvor och Järn –

och Stål

Ca590 (1,9 %) Ca 810 (2,6 %) Massa- och Pap-

per Ca1330 (4,2 %) Ca1820 (5,8 %) Mineral Ca 60 (1,0 %) Ca 80 (1,4 %) Kemisk industri inklusive Raffina- deri Ca 320 (1,0 %) Ca440 (1,4 %)

Tabell 8 syftar till att åskådliggöra storleksordningen på en möjlig kostnadsökning för olika branscher p.g.a. av elprisökningar, om priset på utsläppsrätter skulle öka från dagens ca 15 euro/ton till som mest 30 euro/ton. Kostnadsökningen beräknas bli störst i massa- och pappersindustrin. Det finns som tidigare nämnts även en relativt stor spridning i elintensitet inom olika branscher som inte fångas upp av beräkningar på branschnivå.

Liknande räkneexempel har även tagits fram av Energimyndigheten 200797_{. Ett}

räkneexempel baserat på 2007-års statistik ger liknande elprisökningar som i ITPS kalkyl ovan eftersom elanvändningen ligger på ungefär samma nivå som 2004. Prisökningen som andel av förädlingsvärdet sjunker däremot. I tabell 9 redovisas även möjlig kostnadsökning för metallverk, vilka saknades i ITPS redovisning.

97

Energimyndigheten ”Europeiska handelssystemets påverkan på industrin - en underlagsrapport” ER2007:08

Tabell 9 Möjlig kostnadsökning för industribranschers elanvändning i Mkr/år (andel av branschens förädlingsvärde) – baserad på statistik från 2007

Bransch

Alternativ 2 – ökning av utsläppsrättspris med 15 euro/ton/ elpris +7,4 öre/kWh

Gruvor och Järn- och Stål Ca 580 (1,2 %) Massa- och Papper Ca1790 (5,5 %)

Mineral Ca 85 (1 %)

Kemisk industri inklusive Raffinaderi Ca465 (1 %) Metallverk (utom järn- och stål) Ca 235 (3 %)

Energimyndigheten har nyligen redovisat en utredning om åtgärder för att

skydda elkunden mot höga elcertifikatpriser. I uppdraget ingick att redovisa konse- kvenser av att förändra det nuvarande undantaget från kvotplikt för elintensiv indu- stri i systemet. De förändringar av undantagsreglerna som analyserades bedömdes kunna leda till elprisökningar på mellan 3,3 -5,6 öre/kWh för elintensiv industri, alltså något lägre prisökningar än de som diskuteras i denna rapport.

Energimyndigheten har låtit Umeå universitet genomföra en analys av effekter av en sådan elprisökning med en faktorefterfrågemodell98.

Resultaten indikerar en relativt låg påverkan på branschnivå, med undantag för massa – pappersindustrin där påverkan bedöms bli större. Effekter på enskilda företag med betydligt högre elintensitet än branschgenomsnittet fångas dock inte upp i analysen.

Energimyndigheten föreslår bl.a. att fler och mer detaljerade beräkningar görs i en ny konsekvensanalys om undantaget från kvotplikt eventuellt ska förändras samt att en sådan analys även bör omfatta effekter av utvecklingen av systemet för handel med utsläppsrätter.

Vi finner också att elpriseffekter är ett område där ytterligare mer detaljerade ut- redningar behöver genomföras, bl.a. behöver förutsättningarna för eventuell kom- pensation till särskilt elintensiv industri bli föremål för en djupare analys.

In document Konsekvenser av att EU skärper sitt klimatmål från -20 till -30 procent (Page 62-66)