Skolkuratorns samverkan med annan skolpersonal

En av skolans främsta uppgifter är att eleven ska uppnå målen som finns i skolans läroplan men det är också viktigt att elever ska må bra och känna sig trygga i skolmiljön (Skolverket 2006). Elevhälsan finns för eleverna men även för att stödja skolpersonalen vid uppkomst av kränkande behandling (Backlund 2013). Flera skolkuratorer exemplifierade att de arbetar både med direkta insatser i och till specifika klasser där uppbackning behövs. Skolkuratorerna berättade även i intervjuerna att de på olika sätt samverkar med skolpersonal, exempelvis att de deltar i arbetslagsträffar. Några intervjupersoner nämnde att vissa lärare själva kommer med idéer om hur

samverkan kan se ut samt olika preventioner som på olika sätt kan bidra till att förebygga kränkande behandling (Skolinspektionen 2015).

Inledningsvis resonerade IP 1 kring att hon upplever att samverkan fungerar bra samt att hennes roll som skolkurator har en positiv inverkan på hennes arbetsplats. IP 1 menar att den positiva inverkan på hennes arbetsplats beror på att hon bland annat känner sig uppmärksammad av sin chef, samt på de olika möten hon närvarar på varje vecka. I dessa möten har hon alltid en punkt där hon kan lyfta vissa riskfaktorer där mobbning kan uppstå. Där finns dessutom chans att diskutera olika tankar om hur lärarna kan arbeta konkret i klassrummet med förebyggande insatser, och i detta avseende är lärarna mottagliga till skolkuratorns tips och material. Vidare inom detta tema belyser IP 2 att tanken är att alla på skolan hon arbetar på ska arbeta förebyggande mot mobbning, men att det uppkommer svårigheter ibland, då lärare har mycket på sitt schema. När skolan får kännedom om att en elev är utsatt behövs det göras en kränkningsanmälan och detta innebär bland annat att skolpersonalen behöver samtala med eleven, vilket IP 2 menar kan ta väldigt mycket tid. Mot bakgrund av detta blir det väsentligt att elevhälsoteamet blir påkopplat och hjälper till i det arbetet.

Vi försöker alltid samarbeta men sen är det även svårt då vi har olika funktioner. Lärarna har den pedagogiska utbildningen medan vi har den sociala. (IP 2)

Fortsättningsvis menar IP 2 att hon som skolkurator och tillsammans med sitt elevhälsoteam, alltid försöker samarbeta med lärarna på skolan men att det inte alltid fungerar så bra. Hon påstår att lärarna tycker att kuratorerna bör ha det ansvaret då de har den sociala utbildningen, medan skolkuratorn tycker att hon och teamet behöver lärarna då de är jätteviktiga för att komma i kontakt med

annat lärare, är informell då det sker på en nivå som inte omfattas av ramen med de regler som är tillsatta inom organisationen. Exempelvis innebär det att hon kan samverka med lärarna utan att behöva anpassa sig till exempelvis chefen, för då hade skolkuratorers handlingsutrymme delvis begränsats till den formella ramen. I denna fråga besvarar dock IP 3 att den största samverkan de har på skolan han arbetar på är tillsammans med skolsköterska, specialpedagoger och rektorerna. Som IP 2 berättar arbetar även IP 3 väldigt nära sitt elevhälsoteam som inkluderar ovannämnda professioner.

Olweus och Limber (2010) belyser att samtliga lärare på skolorna ska ansvara för att genomföra samtal med eleverna, vilket kan hjälpa till att de kan kartlägga hur eleverna mår. Mot bakgrund av detta menar IP 3 att elevhälsoteamet på så sätt kan få kännedom om hur en elev mår. Han belyser att samverkan gör att informationen kommer fram snabbare än om lärarlagen och elevhälsoteamet jobbar parallellt. Vidare berättar IP 3 att förutom att de har elevhälsoteam en gång i veckan, har att de även har nätverksmöten inom kommunen var sjätte vecka. I dessa nätverksmöten samlas skolkuratorer, fritidsledare, polisen och socialtjänsten och att det som diskuteras där är vad som är aktuellt i kommunen just då. IP 3 förklarar att de är totalt fyra skolkuratorer som arbetar inom kommunen och att dessa har en väldigt god samverkan med varandra.

Det är jättenyttigt att ha andra skolkuratorer att kunna samverka och bolla idéer med för man blir ju väldigt ensam i sin profession i och med att den största delen av ens kollegor är pedagoger. (IP 3)

IP 4 belyser att samverkan i nuläget fungerar bra i och med att det tillsattes en ny rektor på den skolan som hon arbetar på. Hon resonerade kring att hon och andra kollegor inom elevhälsoteamet alltid haft ett mål att alla från organisationen ska vara med och tillsammans arbeta mot mobbning och kränkande behandling (Isaksson 2016). Hon menar att samverkan med föräldrar har en positiv effekt på arbetet med kränkningar. Fortsättningsvis

menar IP 4 att behov av samverkan finns under hela terminen, men att insatserna från lärarna under vissa tider under terminens gång varierar.

Detsamma gäller på lärarna, det går att se lite hur de arbetar beroende på terminen. I slutet av en termin kanske de inte säger till om språket i klassrummet är dåligt lika ofta som i början av terminen. Dock handlar det nog mer om trötthet och att de har mycket att göra och egentligen inte att de inte vill. (IP 4).

Även IP 5 formulerade att samverkan är god och att de tar upp ärenden på olika möten. Det är inte alltid att kränkande behandling står som en stadigvarande punkt, men i samband med när det samtalades om olika elever kan det automatiskt bli så att det pratas om att de eleverna också är utsatta.

Vissa elever rör det sig nästan alltid om något, både med det pedagogiska samt det sociala. Då kan vissa lärare ha utnämnt en eller flera elever för att de får ett extra speciellt uppdrag som kan leda till att eleven känner sig utvald och speciell. (IP 5).

Att skapa en samverkan mellan skolkuratorer och skolpersonal är viktigt för att arbeta förebyggande i skolan, då det är lärarna som ser eleverna och kan, i den mån de kan agera i det primära stadiet. Skolkuratorerna har en annan utbildning och kan arbeta med primära och sekundära preventioner. Genom samverkan med skolpersonal kan skolkuratorer lära ut strategier utifrån preventionerna (Skolinspektionen 2015). IP 5 belyser att de på hennes arbetsplats brukar ha några dagar med “kick-off” eller “tillsammans-dagar” för att stärka relationer och få med nyanställda i lärarlagen. Där får hon även utrymme till att förklara vad skolkuratorns roll innebär.

IP 6 tyckte att samverkan fungerar bra på hans skola. Pedagogerna berättar om det varit något mellan några elever i deras klassrum, även om det blivit utrett. Han belyser att han tar fram material och håller olika utbildningar för lärarna,

att de saknar kunskap och tid till det. Detta är även något som IP 7 nämner under sin intervju, då han stödjer lärarna i deras arbete.

Vi är anställda på en skola och vi har olika bakgrund men vi vill alla åt samma håll. Barnen ska klara av att lära sig saker men även att hjälpa dem att må bra. Det skulle inte fungera om det inte var så att vi samverkade. Visst, jag kan inte gå in och vikariera för en lärarkollega som de kan göra för varandra då jag inte kan matte eller något språk, men jag kan finnas för dem och lägga vikten på att även det sociala är viktigt för deras elever. För fungerar inte det sociala kanske inte det lärande fungerar. En del lärare tänker att vi inte behöver samverka, men kan se sen att elever kan få bättre resultat i sitt lärande när det sociala fungerar. (IP 7)

Inom detta tema framställer däremot IP 8 att det främst är skolsköterskan och specifika lärare som intresserar sig mer i förebyggande arbetet mot mobbning. Därmed blir det automatiskt att samverkan sker med de pedagoger som anser att deras klass behöver arbeta mer mot mobbning. IP 8 förklarade att samverkan inte bara berodde på mobbning utan även psykisk ohälsa.

Likt IP 3 och IP 5 som har kuratorskollegor som arbetar på samma skola, samverkar IP 9 mycket med andra skolkuratorer inom kommunen. IP 9 förklarar att hon främst känner stöd från dem när det skett kniviga situationer och det behöver bollas idéer. Hon berättar även att de får mycket stöd och information ifrån varandra, vilket gör att deras arbete ständigt utvecklas. När det kommer till lärarna på skolan tycker IP 9 att de flesta är bra att samarbeta med, medan det kan vara svårare med vissa; “De är också måna om att det ska

lösa sig så det kan lika gärna vara att läraren ringer hem till en förälder istället för mig”. (IP 9). Slutligen berättar IP 9 att vid allvarligare situationer

informeras även rektorn. Att rektorn kopplas in vid allvarliga situationer där det exempelvis förekommer något mer än en kränkning, är det något som samtliga skolkuratorer har angett i intervjuerna. Även detta går att sammankoppla till skolkuratorers handlingsutrymme, då de måste vända sig

till organisationens högre hierarki vid allvarligare situationer och där de inte har en lika stor handlingsfrihet.

Att skolkuratorernas handlingsutrymme finns går att se genom att samverkan fungerar bra inom elevhälsoteam och andra sätt, men att det finns vissa pedagoger som mer förlitar sig på skolkuratorns handlande i tertiära preventioner. Det behövs ha en tanke om att skolkuratorerna arbetar i en organisation med pedagoger, vars handlingsutrymme baseras på en annan profession.