”Jag som skolkurator kan i vilket fall se till att den eleven får en bra dag och att eleven vill komma
tillbaka imorgon igen, trots att det hänt något skit den här dagen”
-En kvalitativ studie om skolkuratorers
förebyggande arbete mot fenomenet mobbning Institutionen för socialt arbete
Författare: Sabina Shemoun & Anna Engstrand
Abstract
Authors: Sabina Shemoun & Anna Engstrand
Title: “As a school counselor, I can in any case ensure that the student has a good day and that the student wants to come back tomorrow again, even though something bad has happened today.”
Supervisor: Anders Lundberg Assessor: Torbjörn Forkby
Children spend a lot of their time in school during their childhood. To be able to learn and manage what is required of them, it is important that the school is a safe place to be in with a good environment. The school is also a place where children from different backgrounds come together and the differences can make inequalities occur. This can lead to bullying and offensive treatment. In these cases, it is required that the school acts, not only for the students to feel good but the school is also obliged to do that by the Swedish law.
The aim with this essay is to focus on the school counselor’s prevention against offensive treatment in schools. Since bullying is on the rise, it is important that there is ongoing work to prevent it. Data collection has taken place through interviews and analyzed based on the purpose of the study and issues. The main conclusion that has been seen as an important inference is that bullying needs to work against different preventions.
Abstrakt
Barn tillbringar under sin barndom mycket av sin tid i skolan. För att barnen ska kunna utbilda sig och lära sig att hantera vad det som krävs av dem, är det viktigt att skolmiljön är en trygg och säker plats att befinna sig i. Skolan är även en plats där barn med olika bakgrunder samlas och skillnaderna mellan eleverna kan få ojämlikheter, vilket bland annat kan leda till
mobbning och kränkande behandling. I fall där sådant förekommer krävs det att skolan agerar, inte bara för att eleverna ska må bra men för att skolan enligt svensk lag är skyldiga till det. Syftet med denna uppsats är att fokusera skolkuratorns förebyggande arbetet mot kränkande behandling i skolor.
Eftersom mobbning ständigt ökar är det viktigt att det pågår ett arbete för att förhindra det. Datainsamlingen har skett genom intervjuer och dessa har analyserats utifrån studiens syfte samt frågor. Studiens huvudsakliga slutsats resulterar i att mobbning behöver arbetas mot inom olika förebyggande åtgärder.
Nyckelord
Kränkande behandling, mobbning, förebyggande insatser, skolkurator, elevhälsa, handlingsutrymme, elever, barn.
Keywords
Offensive treatment, bullying, preventive work, school counselor, student health, room for maneuver, students, children.
Tack
Vi vill inledningsvis rikta ett stort tack till vår fantastiska handledare Anders Lundberg som under vår process varit engagerad, kommit med förslag och kritik gällande hur vi ska tänka för att utveckla våra tankar och idéer. Vi vill även tacka alla de skolkuratorerna som tog sig tid att ställa upp på intervjuer och dela sitt värdefulla arbetssätt med oss. Slutligen vill vi även tacka våra kära respektive och familjer som haft förståelse för vårt arbete med studien och som även har stöttat och motiverat oss under uppsatsens process.
Stort tack!
Jönköping 2021
Anna Engstrand & Sabina Shemoun
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
1.1 Problembakgrund 1
1.2 Problemformulering 2
1.3 Relevans för socialt arbete 4
2 Syfte och frågeställningar 5
3 Bakgrund 5
3.1 Främjande, förebyggande och åtgärdande 5
3.2 Primär, sekundär och tertiär prevention 6
3.3 Handlingsutrymme 7
3.4 Kränkningsanmälan 7
3.5 Likabehandlingsplan 7
3.6 Trivselenkät 7
3.7 Förövare 8
4 Tidigare forskning 9
4.1 Sökord 9
4.2 Mobbning och kränkande behandling som samhällsfenomen 9
4.3 Hantering av mobbning i skolor 11
4.4 Skolkuratorernas arbete inom elevhälsan 12
4.5 Skolpersonalens förebyggande arbete mot kränkande behandling 13
4.6 Sammanfattning av tidigare forskning 14
5 Teori 16
5.1 Gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme 16
6 Metod 19
6.1 Förförståelse och påverkan på materialet 19
6.2 Datainsamlingsmetod 19
6.2.1 Semistrukturerade intervjuer 20
6.2.2 Urval och urvalsmetod 21
6.3 Genomförandet av datainsamlingen 22
6.4 Analysmetod 23
6.5 Tillförlitlighet, trovärdighet och användbarhet 24
6.6 Forskningsetiska överväganden 25
6.7 Metoddiskussion 26
6.8 Arbetsfördelning 28
7 Resultat och analys 30
7.1 Skolkuratorernas förebyggande arbete mot mobbning 30
7.2 Skolkuratorers handlingsutrymme 33
7.3 Mobbning som samhällsfenomen och likabehandlingsplaner 36
8.2 På vilket sätt arbetar skolkuratorer med berörda parter i fall av
mobbning? 54
8.3 Hur påverkar handlingsutrymmet skolkuratorernas arbete? 55
8.4 Vidare forskning 56
9 Referenslista 57
Bilagor
Bilaga 1: Informationsbrev Bilaga 2: Intervjuguide
1 Inledning
1.1 Problembakgrund
Att vara ett barn som blir utsatt för mobbning innebär i många fall även att vara ett barn med nedsatt självförtroende och självkänsla. De känslor som kan förekomma i samband med att ett barn blir utsatt för kränkande behandling kan bland annat vara osynlighet och utanförskap. Till följd av detta kan barnen även uppleva känslan av att de behöver ändra på sig själva. I många fall kan mobbning dessutom enligt svensk lag vara brottsligt (BRIS, 2019). I 5 kap. 3§
av brottsbalken (SFS 2020:617) framgår att den som utsätter någon för kränkande behandling kan straffas.
Sammankopplat med kränkande behandling inom skolan framkommer det i diskrimineringslagen 2 kap. 7§ (SFS 2017–1128) att den plats som bedriver undervisning även har ett ansvar att utreda de omständigheter som uppstår vid kränkande behandling. Får en lärare eller annan skolpersonal kännedom om att ett barn blir utsatt för en sådan behandling har de enligt skollagen 6 kap.
10§ (SFS 2020:605) skyldighet att anmäla detta. Att skolpersonal har anmälningsskyldighet står inte enbart i skollagen utan även i 14 kap. 1§
socialtjänstlagen. I denna lag framkommer det att alla myndigheter vars verksamhet berör barn och unga är skyldiga att anmäla misstankar om ett barn far illa (Socialstyrelsen 2014).
Vid en utvärdering av läroplanen 1969 framgick det att vissa elever kände avsaknad att tillhöra gemenskapen med de övriga eleverna. I samband med det specificerades det hur ansvaret gällande problemet skulle åtgärdas av
utsatt för trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling vid upprepade tillfällen kategoriseras det som mobbning (Skolverket 2020).
Förebyggande arbete mot mobbning infördes i skolorna och yttersta ansvaret att genomföra detta låg på personalen inom elevhälsan. Till följd av detta infördes i skollagen år 1985 att arbetet mot mobbning och kränkningar i skolan ständigt skulle utvecklas (Skolverket 2011).
Riksdagen fastställer läroplaner som sedan blir skolans mål och riktlinjer (Skolverket 2016). Utifrån läroplanerna arbetar skolor för att eleverna ska uppnå uppsatta pedagogiska mål för lärandet. Dock är skolornas uppgift inte bara att möjliggöra för eleverna att uppnå kunskapsmålen utan säkerställa att de inte utsätts för kränkande behandling - detta fastställs i 1 Kap 2§ i skollagen.
Det förebyggande arbetet mot kränkande behandling och diskriminering har länge varit skolans ansvarområde. Dock framkom det efter valet 2006 ännu tydligare i diskrimineringslagen då många valfrågor berörde skolan (Lunneblad et al. 2016). Både Skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:567) stadgar att skolan ska arbeta förebyggande mot mobbning, diskriminering samt kräkningar. Skolan ska vara en plats fri från alla sorters kränkande behandling och all skolpersonal bör utgå från detta arbetssätt (Skolverket 2006).
1.2 Problemformulering
Backlund (2013) menar att skolans främsta uppgift är att främja grundläggande kunskap och studier samt att vara en trygg plats för eleverna att vistas i. Här arbetar lärare, skolkuratorer och rektorer utifrån lagar och förhållningssätt. Genom elevhälsan kan skolpersonalen få stöd gällande förebyggande insatser mot kränkningar. För att förebyggande insatser mot kränkande behandling ska fungera behövs en samverkan, där skolkuratorn har en stor roll att bidra med stöd och material till lärare och pedagoger (Olweus
och Limber 2010). Även ideella organisationer som till exempel Friends (u.å.) arbetar med att stödja och utbilda personal på olika skolor genom olika slags insatser och utbildningar. Exempelvis kan det vara webbutbildningar för skolpersonal men även föreläsningar som sker på plats. Med hjälp av dessa utbildningar kan skolorna arbeta förebyggande mot mobbning och kränkande behandling. Under 2020 har Friends beskrivit att fler barn och ungdomar utsätts för kränkande behandling och hur detta medför att barn och ungdomars känsla av otrygghet ökar. De illustrerar även hur Sverige under en längre period har varit i framkanten av det förebyggande arbetet med mobbning av barn och ungdomar i skolan (Eriksson, Lindberg, Flygare & Daneback 2010).
Larsson (2019) skriver att trots att mobbning i skolan ofta förknippas med det som sker i själva skolmiljön, innefattar det inte bara sådant som sker på raster och i klassrummen. Hon menar att det även kan ske dygnet runt via nätet och sociala medier. Den sociala miljön i skolan är därmed inte fysiskt bunden till att bara gälla inom skolbyggnaden utan även det som sker i hemmet samt till och från skolan. Till följd av detta blir det svårare att arbeta individanpassat med de elever som blir utsatta för mobbning i och med att skolkuratorer inte arbetar efter skoltid Detta resulterar i att barn som blir utsatta för mobbning konstant har problemet närvarande vart de än befinner sig. Mot bakgrund av detta kan mobbning som förekommer på plats i skolan vara lättare att identifiera och arbeta med, men mycket som sker utanför skolan påverkar även skolgången. Kränkande behandling och mobbning har blivit ett aktuellt ämne i samhället det senaste decenniet. Förändringen till detta uppkom under valet 2006 då stort fokus låg på svenska skolan. Det var frågor som grundläggande värderingar, sjunkande resultat hos eleverna och elevers utsatthet som benämndes i valet (Lunneblad, Hammarén, Johansson & Odenbring 2016).
insatser i skolor. Dock kan deras handlingsutrymme begränsas utifrån olika faktorer kopplat till bland annat rektorn och organisationen. Skolkuratorer uppger att deras handlingsutrymme påverkas av att pedagoger konkurrerar om deras arbete med förebyggande insatser. Formellt har skolkuratorerna ett förhandlingsutrymme som syftar till att de kan jobba utifrån det arbetssättet organisationen erfordrar. Dock påverkas det formella av vad annan personal vill att de ska göra och förväntas av dem (Isaksson 2016).
1.3 Relevans för socialt arbete
Mobbning är ett fenomen som i generell mening handlar om socialt samspel som förekommer i skiftande sociala sammanhang. Dessutom är mobbning ett fenomen som medför oacceptabla situationer för den som utsätts för det, både i skolan och ute i samhället. Det som definierar ett socialt problem är att det är ett oacceptabelt fenomen som exponerar ett stort mellanrum i
förhållandet mellan det önskade och det oönskade. Mot bakgrund av detta går det att benämna mobbning som ett socialt problem som behöver utforskas (Larsson 2010). Då skolkuratorn inom elevhälsan även är
socialarbetare blir det aktuellt att studera hur hen arbetar individanpassat med mobbningen i skolan samt bidrar till att skolan arbetar förebyggande mot problemet (Isaksson 2016).
Om förebyggande arbete mot mobbning inte förekommer kan det medföra att barn och ungdomar får en låg självkänsla vilket kan leda till psykisk ohälsa (Skolverket 2006). Om problemet eskalerar och inte förebyggs i tid finns det risk för att ungdomar hamnar i utanförskap och därför söker sig till fel umgängeskrets. I sin tur kan detta leda till att de begår kriminella handlingar (Larsson 2010).
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur skolkuratorer arbetar förebyggande mot fenomenet mobbning. Denna studie kommer även att undersöka skolkuratorers handlingsutrymme och på vilket sätt de arbetar med berörda parter i fall av mobbning. Detta för att få en ökad kännedom om hur skolkuratorer arbetar med förebyggande insatser mot mobbning. För att uppfylla studiens syfte kommer följande frågeställningar att belysas:
● Hur arbetar skolkuratorer förebyggande mot mobbning i skolan?
● På vilket sätt arbetar skolkuratorer med berörda parter i fall av mobbning?
● Hur påverkar handlingsutrymmet skolkuratorernas arbete?
3 Bakgrund
Detta stycke beskriver olika faktorer som används i skolkuratorernas arbete mot mobbning.
3.1 Främjande, förebyggande och åtgärdande
Skolan är skyldig att genom skollagen (2010:800) kapitel 2 och 6 samt diskrimineringslagen (2008:567) kapitel 1 till 3, ständigt arbeta mot mobbning och kränkande behandling. Skolans främjande arbete ska ske ständigt och inte bara när en viss situation har uppstått. Det främjande arbetet är något som alla inom skolan bör arbeta tillsammans mot (Skolverket 2014).
Det förebyggande arbetet handlar om att stoppa kränkande behandling och
att eleverna får fylla i enkäter och vara med att utvärdera hur de upplever det förebyggande arbetet kan det sedan arbetas från (Skolverket 2014).
Det åtgärdande arbetet är arbetet utförs när skolan får kännedom om att en elev blir utsatt kränkande behandling. Alla som arbetar på skolan ska ha kännedom hur det arbetet går till och dessa rutiner när det behövs (Skolverket 2014).
3.2 Primär, sekundär och tertiär prevention
Primär prevention preciseras både inom socialt arbete samt sjukvården och handlar om att förhindra sociala problem och förhindra sjukdomar och skador.
Insatserna som sker inom primära preventionen kan ske individuellt, med grupper samt i samhällsstrukturer (Socialstyrelsen 2020). Anpassat till skolan kan primär prevention exempelvis innebära att skolkuratorn arbetar med olika temagrupper eller tjej-och killgrupper. Den primära preventionen finns främst för att stärka elevernas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande (Skolinspektionen 2015).
Sekundär prevention påminner om primärprevention dock handlar den om att avstyra åtgärda sociala problemet eller sjukdomen som har utvecklat. I skolan kan handla om att åtgärda förhållanden som påverkar eleverna negativ. Det kan vara arbetet mot riskfaktorer som påverkar eleverna negativt samt områden på skolområdet som upplevs otrygga att befinna sig i (Skolinspektionen 2015).
Tertiär prevention definieras när ett fenomen har uppkommit och behöver åtgärdas. Arbetet här kan vara att ge de utsatta eleverna särskilt stöd. Det kan handla om att utföra akuta insatser för att skapa ett lugn i en klass eller på skolan (Skolinspektionen 2015).
3.3 Handlingsutrymme
Ett handlingsutrymme definierar hur mycket en yrkesutövare kan handla utifrån organisationens ramar, regler och avtal. En skolkurators handlingsutrymme styrs och formas av organisationen, vilket är skolan som han eller hon är verksam inom. Den interaktionen som finns mellan skolkurator och elev kan ha en stor betydelse i hur utrymmet formas (Svensson, Johnsson & Laanemets 2008).
3.4 Kränkningsanmälan
Om lärare och annan personal i skolan får kännedom om någon form av kränkande behandling som sker i skolans verksamhet, har de skyldighet att anmäla det till rektorn. Anmälan går sedan vidare till huvudmannen. En kränkningsanmälan ska ske skyndsamt och huvudmannen bör utreda kränkande behandling utan dröjsmål (Skolverket 2020a) I kommunala skolor är kommunen huvudmannen och i fristående skolor är skolans styrelse det (Skolverket 2020b).
3.5 Likabehandlingsplan
Planen som huvudmannen har ansvar för att revidera varje år. Planen innehåller rutiner hur arbetet alla former av kränkande behandling ska fungera (Skolverket 2020).
3.6 Trivselenkät
3.7 Förövare
Den individen som utför en brottslig handling och skadar en annan människa, I studien är den/de eleverna som utför kränkande behandling som definieras som förövare (Brottsoffermyndigheten, 2012).
4 Tidigare forskning
I följande avsnitt redogörs för tidigare forskning som är knutet till studiens syfte. Samtliga handlar om skolkuratorns roll i skolan och det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandling.
4.1 Sökord
I sökandet efter underlag för den tidigare forskningen användes databaserna Libris, Onesearch och DIVA. För att avgränsa till vetenskapligt granskade artiklar och avhandlingar kryssades “peer reviewed” in i sökfältet. Sökorden som användes för att hitta publikationerna var: mobbning, kränkande behandling, skolkurator, förebyggande arbete och handlingsutrymme. För att göra sökningen extra effektivt användes engelska sökord som: bullying, offensive treatment, preventive work, school counselor och room for maneuver.
4.2 Mobbning och kränkande behandling som samhällsfenomen
Begreppet mobbning uppkom på 1960-talet i Sverige. Lunneblad et al.
(2016) belyser hur det definieras som upprepade handlingar av våld och kränkningar riktade mot en elev. Författarna belyser även hur värdegrund som begrepp började användas i skolsammanhang under 1990-talet. Vid införandet av värdegrund och frågor som uppkom i samband med detta, började skolan att utforma strategier för att skapa åtgärder med mål att förebygga mobbning. Exempelvis köpte skolor in tjänster för att lära sig hur
Vidare ger författarna exempel på hur Skolverket anger hur personal i skolan bäst ska arbeta för att nå resultat. Både skollagen och diskrimineringslagen belyser att ingen elev ska bli utsatt för kränkande behandling och vid
förekomsten av att det sker ska åtgärder införas. Studien visar bland annat att vissa elever på skolorna mottog införandet av de olika program och metoder på ett negativt sätt. Vid en utvärdering av detta påvisades det dock ha en positiv respons (Lunneblad et al. 2016). Kränkande behandling och
mobbning har sedan länge både förekommit i skolan samt på vägen dit och hem. Anledningen till att skolvägen är en utsatt plats kan bero på avsaknaden av vuxna som ser situationen. Elever som råkar ut för dessa handlingar upplever att de får mindre stöd för detta än om mobbningen inträffar på skolan. Då mobbningen inte enbart sker inom skolans lokaler ställs ett ansvar på skolan att en helhetssyn av problematiken ska finnas. Det betyder att skolans hela personalgrupp behöver ha en ömsesidig syn på förebyggandet av kränkande behandling (Eriksson et al. 2010).
Eriksson et al. (2010) belyser att en bredare kartläggning av elevernas
livsmiljö behöver göras för att förebyggande insatser i skolan ska fungera. En fördjupad kunskap om elevernas bakgrund kan bidra till att det förebyggande arbetet blir gynnsamt. Det är viktigt att skolan arbetar med att stärka
elevernas sammanhållning vilket kan leda till att fler elever vänder sig till lärare eller annan personal vid behov av stöd. Skolan är även en plats där barn och ungdomar kommer från olika bakgrunder. Dock väljer de inte vilka de ska gå i samma klass med, och detta kan leda till fördomar och
kränkningar. Skolan som organisation har ett ansvar att arbeta mot att elever ska ha ett gott beteende mot varandra.
4.3 Hantering av mobbning i skolor
Larsson (2019) beskriver att skolans övergripande uppdrag kan kopplas till kunskap men även fostran. Det framställs hur skolans fokus främst ligger på kunskapsuppdraget men frågorna gällande vardagsvåld och mobbning är primärt kopplade till fostransuppdraget. Med fostransuppdraget menar
Larsson att skolpersonal finns med redan från elevernas tidiga ålder och på så vis är de med och utvecklar individen på ett sätt där de förankrar respekt och har som mål att behandla alla människor likvärdigt. Då mobbning och kränkande behandling kan uppkomma i samband med ett barns skolgång, är det är ett lagkrav att skolan agerar mot fenomenet. Vidare belyser författaren att mobbning och kränkning inte längre bara sker i skolan och på raster utan även på sociala medier. Kränkande behandling och mobbning både har varit och är ett viktigt ämne att fortsätta forska inom, speciellt nu då det inte längre enbart förekommer i skolan. Skolans atmosfär ska vara en trygg plats för eleverna och skolan ska ständigt sträva efter att ha en miljö fri från mobbning. För att förebyggande insatser mot kränkande behandling i skolan ska fungera, är det nödvändigt att alla anställda inom skolan arbetar åt samma håll.
Alexius (2016) förtydligar att ansvaret för att motverka mobbning, ligger hos skolorna. Skolorna arbetar med varierande likabehandlingsplaner beroende på vilken kommun de befinner sig i. Trots att olika skolor har varierande förutsättningar, ska varje barn som går i skolan känna sig trygg. I skollagen stadgas att barnen i skolan bör ha en trygg arbetsmiljö, och att lärare och annan personal aktivt ska motverka att barn utsätts för kränkande behandling.
Om det förekommer någon form av kränkande behandling har skolan en skyldighet att utreda ärendet.
4.4 Skolkuratorernas arbete inom elevhälsan
Skolkuratorer som är verksamma i skolor är socionomer vilka arbetar inom ett lärardominerat område som har till uppgift att inom skolhälsovården erbjuda elever hjälp och insatser. Tillsammans med kuratorerna arbetar även skolsköterskor och annan personal. Sedan 1944 blev Sveriges kommuner skyldiga att införa skolhälsovård för eleverna men att anställa skolkuratorer har länge varit frivilligt. Idag har skolkuratorernas profession utvecklats till att bli den numera största elevvårdande yrkesgruppen vilken tidigare inte var lika självklar att inneha. Skolkuratorerna fokuserar inte bara på elevers skolrelaterade problem, utan även problem som förekommer utanför skolan.
Exempelvis undersöks skolk och mobbning som skolrelaterade problem inom fler olika studier. I detta avseende hävdar Isaksson att förebyggande och motverkande insatser kan ske på olika nivåer (mikro och makro-nivåer).
För att det ska fungera på individnivån och skolkuratorns förebyggande arbete behöver det även komma från samhällsstrukturer att förebyggande insatser i skolan är något som prioriteras utifrån resurser till skolkuratorer (Isaksson 2016)
För att skolkuratorerna ska kunna arbeta förebyggande och motverka problem som mobbning, måste de även förhålla sig till sitt
handlingsutrymme. De flesta skolkuratorer upplever att deras
handlingsutrymme begränsas informellt, vilket kan innebära outtalade förhållningssätt gällande hur de ska arbeta. I samband med detta kan konkurrerande uppfattningar upplevas i samarbetet med lärare. Exempelvis kan det handla om att båda professionerna delar upp det förebyggande arbetet istället för att samverka med varandra. Däremot upplevs
handlingsutrymmet som relativt stort av skolkuratorerna då de formella dokument och arbetsbeskrivningar de har att arbeta utifrån, kan beskrivas som diffusa. Något som många skolkuratorer är missnöjda över är att arbetet inte alltid följs upp av organisationen de arbetar inom. Skillnaden mellan det
formella och informella handlingsutrymmet baseras på att det formella, är arbetssättet stadgat av organisationen och rektorns stöd, medan det
informella fokuserar på det som sker på plats i skolan i samverkan med exempelvis lärare (Isaksson 2016).
4.5 Skolpersonalens förebyggande arbete mot kränkande behandling
Olweus och Limber (2010) belyser hur lärarna är nyckelpersoner i samband med att arbeta förebyggande mot mobbning. Skälet till det är att de i
klassrummen kan se och tolka små faktorer mellan eleverna. Genom kontinuerlig utbildning bland all skolpersonal kan det förebyggande arbetet alltid utvecklas. Det innebär att samtliga lärare uppdateras och kan få nya redskap att arbeta efter. Författarna belyser vikten av att både eleven som utför det kränkande beteendet och eleven som bli kränkt fångas upp. De förespråkar att elevernas ansvariga lärare är de som genomför samtalen, dock bör de ta stöd av skolkuratorer vid behov. Ett nära samarbete med
skolkuratorer kan ge stöd och annan hjälp till de elever som blir mobbade samt ge hjälp till elever som mobbar. Genom trivselenkäter och individuella samtal med eleverna från tidig skolgång kan överblicken av elevers mående analyseras vilket medför att en generell överblick kan uppnås och att
skolkuratorn även kan finnas till hands. Eleverna ska komma i första hand både när det kommer till att de ska uppnå studiemålen samt till hur deras välmående är inom skolmiljön.
4.6 Sammanfattning av tidigare forskning
Skolkuratorer arbetar på flera sätt med förebyggande insatser mot mobbning och andra former av kränkande behandling (Isaksson 2016).
Skolkuratorernas fördjupade kunskap kan bidra till förebyggande insatser och detta kan i sin tur vara positivt då de vidarebefordrar den kunskapen till skolpersonal. Dock kan kunskapen bli begränsad eftersom många
skolkuratorer upplever att skolorna inte genomför en uppföljning av de insatserna som sätts in. Larsson (2016) klarlägger att eleverna ska känna sig trygga i skolan och för att uppnå skolans mål mot kränkande behandling är det en förutsättning att all skolpersonal samverkar. Även Isaksson (2016) menar att det krävs ett helhetsperspektiv för att arbeta mot ett gemensamt mål.
Insatserna mot kränkande behandling kan variera beroende på vart skolorna ligger geografiskt då olika kommuner har olika resurser. Dock ligger det på de enskilda skolorna att aktivt arbeta för förbättring. Det visar även på bättre resultat mot kränkande behandling i de skolorna då föräldrarna är engagerade i elevernas skolgång (Alexius 2019). Olweus och Limber (2010) belyser vikten av att ha ett nära arbete mellan lärare och skolkuratorer då lärare kan se tidigare och tydligare tecken på att en elev utsätts för kränkande
behandling. Det är vanligtvis även lärarna som har kontakten med
föräldrarna. Författarna förtydligar dock hur en skolkurator har kunskap och mer inflytande i att hjälpa de elever och familjer som behöver ytterligare professionell hjälp.
Alexius (2019) anger inte någon bestämmelse av hantering för kränkande behandling i skolor utan det är upp till varje skola att individuellt arbeta med det förebyggande arbetet. Dock illustreras det i skollagen hur alla elever ska uppnå samtliga mål som finns i läroplaner. Lunneblad et al. (2016) belyser att efter valet år 2006 blev det väsentligt, då frågor om grundläggande
värderingar, och hur de sjunkande resultaten då sattes i fokus. Författarna nämner att kränkande behandling uppmärksammades 1960-talet, vilket även Larsson (2019) illustrerar att det är lika relevant idag, eftersom mobbningen nu inte bara förekommer inom skolans lokaler utan även när skolan är slut, till exempel i sociala medier.
5 Teori
I skrivandet av uppsatser ska en eller flera teorier tillämpas för att bidra till analysen av materialet, och exempelvis för att kunna förklara ett visst fenomen (Svensson 2015). Den teori som denna studie kommer att utgå ifrån är handlingsutrymme.
Då handlingsutrymme är ett utförande som sker av gräsrotsbyråkrater i deras arbeten, kommer även innebörden av gräsrotsbyråkrati att belysas i detta avsnitt.
5.1 Gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme
Gräsrotsbyråkrati är ett begrepp som för första gången uppkom i en artikel skriven av Michael Lipsky år 1969. Lipsky (2010) beskriver i sin teori om street-level bureaucrats att en gräsrotsbyråkrat är en offentligt anställd tjänsteman som arbetar i direktkontakt med individer som är i behov av stöd och hjälp, samtidigt som denne påverkas av organisationen. Som skolkurator arbetar de i en offentligt styrd organisation, vilket är skolan och där arbetet går ut på att ha närkontakt med elever som är i behov av stöd under sin skolgång.
Ytterligare något som Lipsky (2010) belyser är att gräsrotsbyråkrater arbetar med ett visst handlingsutrymme som kan tyda på en maktposition i arbetet med sina klienter. Dock är handlingsutrymmet något som styrs av organisationens ramar och regler, och en faktor som framkom i Lipskys artikel var att organisationens styrning kan påverka gräsrotsbyråkraterna på ett negativt sätt.
Med detta menar han att gräsrotsbyråkraternas arbete begränsas av lagar och riktlinjer från högre hierarkin. När det kommer till skolkuratorer kan deras handlingsutrymme begränsas på ett sätt där bland annat skolledningen stoppar dem från att utföra deras arbetsuppgifter på ett bra sätt. Detta kan bero på att
chefer, rektorer och andra inom den högre hierarkin kan komma att påverka olika arbetssätt och beslut som skolkuratorer genomför.
Det handlingsutrymme som Lipsky (2010) beskriver att gräsrotsbyråkrater har, innefattar att kunna fatta beslut som berör den enskilde på en individnivå.
Mot bakgrund av detta innebär det även att de i många fall behöver agera snabbt för att hitta interventioner som kan hjälpa individen och ibland kan det inte finnas tillräckligt med resurser för att utföra arbetet med kvalité.
Utifrån Lipskys teori skriver Svensson, Johnsson och Laanemets (2008) om socialarbetarens handlingsutrymme och om att vara representant för en organisation. De organisationer som en socialarbetare arbetar inom kan vara privata, ideella eller offentliga, vilket är myndigheter. Det som sker på dessa myndigheter är myndighetsutövning, vilket är en byråkratisk makt. Dock belyser författarna att oavsett vilken organisation de arbetar inom, kan en socialarbetare betraktas vara gräsrotsbyråkrat. Då denna studies fokus ligger på socialarbetare som skolkuratorer och dess handlingsutrymme, är den organisation som hen arbetar inom offentlig. Dock är en av intervjupersonerna verksam inom privat skola, vilket gör att det i studien även finns exempel på personer som verkar som gräsrotsbyråkrater inom en privat organisation.
Sammanfattningsvis går det att benämna handlingsutrymme som en aspekt av gräsrotsbyråkratens yrkesutövning som delvis formas av organisationen, men utrymmet kan även påverkas av andra aspekter som interaktionen mellan socialarbetare och klient, rutiner, lagar och specifika tolkningar av organisationens regler. En socialarbetare kan alltså tolka sitt tilldelade handlingsutrymme på ett annat sätt än vad en annan socialarbetare inom samma organisation gör. Detta kan ske beroende på hur kollegor kan skapa
även ett stort ansvar, men hur de tillämpar och hanterar det kan bland annat leda till att deras arbete genomförs i enlighet med vad som förväntas av dem.
(Svensson, Johnsson och Laanemets 2008).
Handlingsutrymme är det teoretiska begrepp som kommer att användas i analysen av studiens material. Syftet med det är att få en förståelse för hur handlingsutrymmet uppfattas av skolkuratorer som arbetar med fenomenet mobbning. Teorin kommer även att hjälpa oss att förstå och tolka mobbning och kränkande behandling som ett socialt problem. Detta då vi kommer att utgå från intervjuer med skolkuratorer där de berättar hur deras förebyggande arbete mot mobbning kan se ut. Valet av teori hänger samman med utgångspunkten om att skolkuratorer är gräsrotsbyråkrater med ett specifikt handlingsutrymme. Med hjälp av handlingsutrymmet arbetar dem på olika sätt förebyggande mot mobbning och kränkande behandling.
6 Metod
I detta kapitel kommer studiens metod att presenteras.
6.1 Förförståelse och påverkan på materialet
Enligt Thomassen (2007) bär forskare oftast på en förförståelse inför genomförandet av en studie. Förförståelsen bygger på bland annat tidigare erfarenheter och antaganden som bidrar till viss kunskap inom ämnet. Inför den här studien fanns en viss förförståelse om skolkuratorers arbete, då vi som forskare under vår egen skolgång har haft kontakt med skolkuratorer under olika tillfällen. Vid samtal inför vår C-uppsats diskuterade vi flera olika ämnen inom socialt arbete, men återkom ofta till skolkuratorers arbete i skolan. Under närmare undersökning om vad deras arbete innebär,
diskuterade vi fenomenet mobbning och kränkande behandling som ett möjligt forskningsämne. Med en viss förförståelse om skolkuratorers
generella arbete, gick vi in med en öppenhet om att få en fördjupad kunskap om deras förebyggande arbete av kränkande behandling. Som forskare har vi under uppsatsen gång varit öppna för kunskapen vi mött och vi har inte låtit våra egna förutfattade meningar och tankar påverka det material som resulterat fram.
6.2 Datainsamlingsmetod
Då studiens syfte är att undersöka skolkuratorernas förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling i skolan, valdes en kvalitativ metod för att genomföra studien. Något som kännetecknar kvalitativ metod är
genomförandet av intervjuer, observationer samt analys av olika texter
mätande av siffror och statistik, ger studier med denna metod en inblick i olika begrepp som förklarar socialt beteende bland människor (Yin 2013).
6.2.1 Semistrukturerade intervjuer
Den valda datainsamlingsmetoden till studien var intervjuer med intention om att få en fördjupad förståelse för skolkuratorers förebyggande arbete mot kränkande behandling. Inom kvalitativ metod går det att utföra olika sorters intervjuer och som intervjumetod valdes semistrukturerade intervjuer då det skapar utrymme för att kunna ställa följdfrågor. Strukturerade intervjuer med standardiserade frågeformulär, är till skillnad från semistrukturerade
intervjuer förbestämda och håller under intervjuernas genomförande en fast struktur genom alla delar (Eriksson-Zetterquist och Ahrne 2015).
Semistrukturerade intervjuer följer däremot en tankeram med frågor relaterade till studien, även så kallad intervjuguide (se bilaga 2), men där finns möjligheten till att svaren kan utvecklas av intervjupersonerna vilket kan bidra till en djupare förståelse av forskningsproblemet (Yin 2013). En intervjuguide (se bilaga 2) utformades för att besvara studiens syfte och frågeställningar som ligger till grund för att arbeta fram lämpliga frågor Dalen 2015).
Ett kritiskt förhållningssätt till valet av denna datainsamlingsmetod kan vara att intervjupersonernas utsagor blir alltför detaljerade i och med de öppna frågorna och möjligheten till att tala fritt. Dessa faktorer resulterade i att mer material behövde transkriberas. Eftersom vi är relativt nya att utföra denna typ av metod var semistrukturerade intervjuer ett sätt att kunna följa en guide med frågor, trots att vi fick mer material att transkribera.
6.2.2 Urval och urvalsmetod
Studiens empiriska material består av nio stycken semistrukturerade
intervjuer med verksamma skolkuratorer. Antalet intervjupersoner ansåg vi vara lämplig utifrån den tids- och resursram som studien hade. Gällande studiens urval valde vi att ha ett avsiktligt- samt bekvämlighetsurval.
Avsiktligt urval klarlägger Yin (2013) är det urval som sker med avsikt och inte slumpmässigt, som innehåller deltagare som besitter information och kunskap som associeras till forskningsproblemet. Valet av denna
urvalsmetod baseras på att vi eftersökte en specifik yrkesprofession som intervjupersoner, vilket var verksamma skolkuratorer.
I processen till att få fram intervjupersoner använde vi oss av även av bekvämlighetsurval. Bekvämlighetsurvalet är ett urval som forskaren kan använda sig utav vissa fall. Författaren belyser att forskaren använder sig av intervjupersoner som är enkelt att få tag i (Yin 2013). Mot bakgrund av detta kan den rådande pandemin var ett sådant fall och eftersom responsen från tillfrågade skolkuratorer var knapp utifrån den räckvidd vi påbörjade i, tillfrågade vi före detta kollegor och bekanta. Vi publicerade även ett inlägg i Facebookgruppen “Socionom” där vi redogjorde studiens syfte. Där beskrev vi även vår önskan att komma i kontakt med verksamma skolkuratorer. En fördel med denna urvalsmetod är att det är ett effektivt sätt att få fram intervjupersoner samt att vi skyndsamt kunde skicka vårt informationsbrev och få samtycke till att delta. Medan nackdelen kan vara att vi endast fick höra dessa nio skolkuratorers erfarenheter. En annan kritisk synvinkel med denna typ av urval kan vara rättssäkerheten brister gällande valet av intervjupersoner. För att vara med i facebook gruppen krävs det inte något uppvisande av ett examens- eller anställningsbevis som tyder på att man är
6.3 Genomförandet av datainsamlingen
Inför genomförandet av datainsamlingen skickades en förfrågan om deltagande i intervjustudien ut till samtliga intervjupersoner. Efter att de tackat ja, fick de ett informationsbrev innehållande en kort beskrivning av studiens bakgrund, syfte, och metod samt de etiska principer som vidtas i samband med utförandet av intervjuer. I samband med att intervjupersonerna tackat ja gav de även ett muntligt samtycke gällande deltagandet av studien.
Tid och datum för varje intervju bestämdes via mejl och det fastställdes vilken plattform som skulle användas för videosamtalet. Innan påbörjandet av intervjun presenterade vi kort oss själva och påminde kort om att de fick avbryta när de vill utan anledning. Vi påminde ännu en gång att intervjuerna spelades in i syfte att transkriberas.
Vår avsikt från början var att utföra fysiska intervjuer men på grund av de rådande omständigheterna- det vill säga Corona pandemin, har intervjuerna utförts digitalt genom videosamtal på Zoom och Google Meets. Vi genomförde samtliga intervjuer gemensamt. Intervjuer som sker i fysisk miljö gör det lättare för intervjuaren och intervjupersonen att kunna avläsa ansiktsuttryck och kroppsspråk. Det går även att tolka korta pauser som att intervjuaren tänker över sina svar (Eriksson-Zettergren och Ahrne 2015).
Detta är även något som vi kunde uttyda i intervjupersonernas ansiktsuttryck då både vi och dem hade kameran påslagen. Intervjuerna varade mellan trettio och sextio minuter.
Efter genomförandet av samtliga intervjuer delades transkriberingen upp, där vi transkriberade fyra intervjuer var och en gemensamt. Eriksson-Zettergren och Ahrne (2015) menade att transkriberingen bör ske fort efter utförandet, vilket vi gjorde och bidrog till att vi hade intervjuerna i närminne. Efter att alla intervjuerna transkriberats, blev datainsamlingen genomläst av oss ett antal gånger. Eftersom intervjuerna spelades in både med ljud och bild kunde vi gå tillbaka och lyssna igen för att inte missa någon information.
6.4 Analysmetod
För att kunna få svar på studiens frågeställningar och syfte behöver material i kvalitativa studier sorteras upp efter innehåll, tema eller begrepp (Rennstam och Wästerfors 2015). Dalen (2015) belyser att analysera ett material innefattar att förenkla och strukturera upp empirin samt att det finns olika analysmetoder som går att använda i en kvalitativ metod. I denna studie tillämpades en tematiskt analys som är en analysmetod vars mål är att förenkla och strukturera upp ett material. Då det empiriska materialet blev väldigt brett, valdes denna typ av analys för att möjliggöra att sortera ut relevant material och reducera irrelevant information.
Tematiseringen utarbetades genom innehåll i datainsamlingen, då intervjuguiden omfattades av fem övergripande kategorier. Dessa fem kategorier hade redan i skapandet av intervjuguiden format en grund för den kommande tematiseringen, och genom att dela upp frågorna i olika teman kunde vi sedan analysera empirin. Då vi hade semistrukturerade intervjuer och utgick från en utarbetad intervjuguide där vissa teman redan var förbestämda, var vi mottagliga för eventuella nya teman (Rennstam och Wästerfors 2015).
Ett nytt tema som dök upp efter de tre första intervjuerna var handlingsutrymme och arbetet med förövare. En analys kan inte enbart grundas på sorterat och reducerat material, utan behöver sammankopplas till teori och tidigare forskning. Studiens olika teman har därför sammanfattats och analyserats, och till följd av detta har uppsatsens resultat- och analysdel skapats (Svensson 2015).
Under arbetet med datainsamling har vissa intervjucitat som knutit an till
Vi har valt att ta ut citat från samtliga intervjupersoner för att ingen intervjuperson ska framställas som mindre viktig (Dalen 2015).
6.5 Tillförlitlighet, trovärdighet och användbarhet
Tillförlitlighet, trovärdighet, och användbarhet är tre begrepp som går att sammankoppla med kvalitativa metoder. Samtliga delar i studien behöver inneha dessa begrepp för att påvisa studiens äkthet (Dalen 2015).
För att frågan om kvalitetsprövning ska kunna lyftas inom en kvalitativ studie, behöver vi som forskare tillförsäkra studiens trovärdighet. Detta innebär att den giltiga studiens datainsamling har skett på ett passande sätt och att resultatet speglar sig i den verklighet som studerats (Yin 2013). Som forskare har vi valt att intervjua verksamma skolkuratorer som arbetar förebyggande mot fenomenet mobbning. Valet av att genomföra intervjuer som metod, föll på att få fram skolkuratorers egna utsagor och berättelser. Deras utsagor blev därmed användbart för studiens resultat och När det kommer till tillförlitligheten i en kvantitativ metod, symboliserar det att mäta siffror och statistik men då vi genomfört en kvalitativ studie har vi istället redovisat tillvägagångssättet samt hur vi har bearbetat materialet på ett systematiskt sätt, för att nå studiens resultat (Lundström 2008). För att styrka att intervjumaterialet är tillförlitligt och trovärdigt har intervjuerna spelats in och sedan transkriberats för att användas till studiens resultat- och analysdel. På så sätt har det inspelade materialet arbetats igenom och blivit användbart till studiens syfte utförande (Dalen 2015).
Innan genomförandet av en studie bör forskaren även redogöra eventuell förförståelse till ämnet och diskutera eventuella påverkan, vilket har genomförts i studien (Dalen 2015). Under studiens gång har vi dessutom diskuterat huruvida vi har varit objektiva och detta har minskat risken för att
egna uppfattningar har påverkat studiens resultat. Med att vara objektiv menar vi att vi har varit opartiska och inte låtit den förförståelsen som funnits från början ha en påverkan under studiens genomförande. Studien har lett fram till att den tidigare förförståelsen har blivit djupare för oss som forskare avseende den kunskapen som tidigare funnits inom ämnet. Resultaten av det insamlade datamaterialet visar att intervjupersonerna berättelser liknar varandra, vilket har bidragit till att det är trovärdigt.
Under den här studien har liknande resultat kommit fram likaså i den tidigare forskningen. Till följd av detta bedöms det att framtida forskning kan komma att leda till liknande resultat som i den här studien. Det har även under studiens gång framkommit hur det förebyggande arbetet är viktigt i skolan för att det är där elever spenderar mycket av sin tid (Gilje och Grimen 2014).
6.6 Forskningsetiska överväganden
Det är viktigt att ta ställning till etiska överväganden för att en forskningsstudie ska genomföras på ett etiskt försvarbart sätt. Vid genomförandet ska forskaren vara varsam med hur medverkande i
forskningen behandlas. Inför en forskningsstudie ska det undersökas hur och om en intervjuperson tar psykisk eller fysisk skada av genomförandet av studien. Inför intervjuerna skickade vi ut ett informationsbrev (se bilaga 1) till samtliga intervjupersoner. Informationsbrevet innehöll i enlighet med informationskravet, information om studiens upplägg, syfte och varför studien kommer att genomföras. Det framgick även vilka rättigheter de deltagande hade och det förtydligades att deltagandet är frivilligt samt att intervjupersonerna kunde avbryta sitt deltagande i studien, utan att behöva
samt att där påmindes om att videosamtalen spelades in för transkriberings syfte (Vetenskapsrådet 2017).
Vidare har intervjupersonerna enligt konfidentialitetskravet identifierats vilket har lett till att det inte är möjligt att spåra intervjupersonerna eller vilka skolor de arbetar på. Det insamlade materialet förvarades på våra privata datorer med privata lösenord, för att ingen obehörig skulle komma åt de inspelade intervjuerna eller kunna identifiera deras ansikten. En annan viktig aspekt som beaktades var nyttjandekravet, vilket innebär att materialet endast har använts i syfte för att genomföra detta arbete. Trots att högskolestudier enligt 2§
(2003:460) inte omfattas av att genomgå en etikprövning, har vi som uppsatsförfattare ändå beakta de ovanstående aspekterna. Detta för vi anser att det är viktigt att den här studien håller god forskningssed även om den förekommer på högskolenivå (Vetenskapsrådet 2017).
6.7 Metoddiskussion
Ahrne och Svensson (2015) belyser hur den kvalitativa metoden bidrar till en förståelse för hur saker och ting sätts i ett sammanhang, exempelvis genom att få kännedom om individers känslor och livsberättelser. Det finns både fördelar och nackdelar med kvalitativ metod inom forskning. En positiv aspekt med intervjuer, som har genomförts i denna studie, är att vi fick höra skolkuratorernas egna tankar och berättelser om studiens ämne. Å andra sidan kan det även få konsekvenser, då intervjupersonerna kan öppna upp sig på en känslomässig nivå utifrån deras berättelser. Detta kan leda till att forskaren får svårt att behålla en objektiv roll och frångår sin roll som intervjuare, då den påverkas känslomässigt av berättelserna (Dalen 2015).
Om studien däremot hade genomförts med en kvantitativ metod hade vi som forskare inte träffat intervjupersonerna och på så sätt hade vi inte påverkats av
deras berättelser om de utsatta eleverna. Däremot hade vi inte kunnat få de välutvecklade svaren på frågeställningarna, eftersom resultaten i kvantitativa metoder ofta baseras på enkätundersökningar. Då vi intervjuade nio verksamma skolkuratorer blir det dock svårt att generalisera resultatet. Detta då svaren inte representerar alla yrkesverksamma skolkuratorer som arbetar förebyggande mot mobbning och kränkande behandling (Yin 2010). Trots att det går att diskutera huruvida nio stycken skolkuratorer inte presenteras en hel profession, fick vi av de deltagande skolkuratorerna välformulerade och intressanta svar som resulterade till studiens empiri.
Valet av semistrukturerade intervjuer ansågs vara en lämplig metod för genomförandet av denna studie då intervjuguiden gav oss utrymme till att ställa relaterade följdfrågor till intervjupersonerna. Vi ser det positiva i att vi fick mycket material att arbeta med, samtidigt negativ aspekt var att arbetet blev tidskrävande i och med alla transkriberingar. I efterhands har det diskuterats att vi eventuellt kunnat använda oss av fokusgruppsintervjuer i stället för enskilda. Vi en sådan studie hade intervjupersonerna kunnat ställa sina berättelser mot varandra. Dock hade det kunnat vara svårt schemalägga samtliga intervjupersoner vid ett eller två tillfällen då alla skolkuratorer hade varierande arbetsscheman (Dalen 2015).
Gällande studiens urval valdes avsiktligt- samt bekvämlighet urval. Båda dessa urval anser vi var relevanta för att samla in studiens data. Det avsiktliga urvalet var relevant för att det var den specifika yrkesgruppen skolkuratorer som var av intresse att intervjua. I bekvämlighetsurvalet använder sig forskaren av kontakter i sin omkrets (Yin 2013). Detta gjorde även vi i sökandet av intervjupersoner. En nackdel med detta urval är att de som deltog
ett bra urval, då de personerna vi hade kännedom om innan genomförandet av denna studie inte var personer i vår umgängeskrets.
I resultatdelen har vi försökt att citera de olika intervjupersonerna lika mycket.
Detta eftersom vissa intervjupersoners berättelser blir mer markanta och framträdande vilket Dalen (2015) menar blir “nyckelpersoner”, men som inte var vår avsikt. För att undvika nyckelpersoner går det även att diskutera att undvika framställandet av citat. Vid ett sådant fall blir det dock att vi som uppsatsförfattare endast återberättar intervjupersonernas utsagor istället för att lyfta fram vissa av deras skildringar.
Åtta av nio skolkuratorer arbetade på kommunal skola medan en av dem arbetar på en privat skola. Detta var dock inget som vi såg ha en negativ aspekt under intervjuerna då intervjufrågorna fungerade oavsett kommunal eller privat skola. Dock kan det vara viktigt att beakta detta, då ekonomi och resurser kan se olika ut om skolkuratorn arbetar privat eller kommunalt. Även om det kan ha en negativ aspekt kan vi se att den skolkurator som jobbar på privat skola även jobbar mot förebyggande insatser lika väl som de kommunanställda.
6.8 Arbetsfördelning
Under arbetsprocessen har vi samarbetat kring samtliga avsnitt och innebörden av detta är att allt material har bearbetats, dokumenterats samt diskuterats tillsammans. För att effektivisera arbetets tillvägagångssätt valde vi att ansvara för olika delar även om dessa sammanställdes tillsammans.
Arbetsfördelningen för denna studie valde vi att göra på detta vis då vi bedömde att det är av vikt att ha ett gemensamt arbetssätt. Detta ledde till att vi resonerat och överlagt allt tillsammans för att få en fördjupad förståelse av studien och därmed nå vidare analyser.
Den tidigare forskningen delade vi upp för att kunna effektivisera sökandet efter relevanta artiklar. Därefter sammanställdes sammanfattningen av tidigare forskning gemensamt. Etiska ansatsen och vetenskaplig ansats har diskuterats fram tillsammans. Under intervjuerna med samtliga intervjupersoner, har båda varit med och utfört dem. Vi har delat upp ansvarsområdet emellan oss på vissa delar. Dock har det ständigt diskuterats gemensamt över delarnas framväxt och vi har båda tagit gemensamt ansvar över studiens innehåll.
7 Resultat och analys
7.1 Skolkuratorernas förebyggande arbete mot mobbning
Skolkuratorns uppdrag utgår från elevhälsan och arbetar med det sociala inom skolan. År 1944 blev alla kommuner i Sverige skyldiga att införa skolhälsovård (Isaksson 2016). Lunneblad et al. (2016) illustrerar att mobbning blev ett begrepp under 1960-talet. Samtliga intervjupersoner beskriver hur de utformar och genomför förebyggande arbete mot kränkande behandling på skolorna de arbetar på. Nästintill alla angav att arbetet funnits sedan lång tid tillbaka men att de även varit med och utvecklat det förebyggande arbetet över tid. IP 8 förklarar att det inte fanns något aktivt förebyggande arbete när hon påbörjade sin tjänst som skolkurator.
Inledningsvis berättar IP 1 att hon är skolkurator på fyra olika skolor och att det bedrivs förebyggande arbete på samtliga av dessa. Hon tycker att arbetet med att förebygga kränkande behandling har en positiv effekt. Trots att det tidigare funnits negativa åsikter från eleverna, upplever hon att det förebyggande arbetet gått bättre än förväntat. Exempelvis anger IP 1 att motstånd har skett från elevernas sida eftersom de tyckt att arbetet varit onödigt och jobbigt. Detta kom främst från de äldre eleverna, men när de väl förstod orsaken med det arbetet tyckte de att det var viktigt.
Det var en del motstånd från eleverna i början, men det blev bra i slutändan. Vi har gjort utvärderingar på alla olika grupperna vi har haft och de har varit nöjda efteråt.
(IP 1)
Samtliga skolor som IP 1 arbetar på har trivselenkäter och trygghetsteam.
Genom att skolor använder sig av trivselenkäter kan det bidra till tydligare inblick i elevernas mående och det kan bidra till att utveckla det förebyggande arbetet (Olweus och Limer 2010).
IP 2 diskuterade hur hon tillsammans med elevhälsoteamet arbetar aktivt med att introducera värdegrund för eleverna. Hon berättar att de under hösten inlett terminen med att ha en hel dag med värdegrundsarbete där varje klass övade på gruppdynamik och att samarbeta med varandra. Vidare berättade hon även hur skolan involverade BRIS när de skulle arbeta med empati och sympati. IP 2 introducerade även BRIS för eleverna och hur de kunde vända sig dit om eleverna skulle behöva hjälp. Eriksson et al. (2010) menar att det inte alls är ovanligt att skolor på liknande sätt använder sig av ideella organisationer i sitt arbete med mobbning.
I det förebyggande arbetet mot mobbning har IP 2 tillsammans med sina kollegor även utvecklat en adventskalender med värdegrunds-tema. I
adventskalendern visar skolan upp olika filmer för varje dag som handlar om mobbning och kränkande behandling, vilket eleverna senare får diskutera tillsammans med varandra. Även IP 5 redogjorde hur de under december arbetade med en snäll-kalender där eleverna fick uppdrag att utföra varje dag.
IP 3 diskuterade hur han ägnat en del tid åt att inhämta kunskap från forskning och utifrån det har han kommit fram till att mycket av det förebyggande arbetet utgår från att arbeta med värdegrund och likabehandlingsarbete, vilket även IP 9 gjorde. IP 9 berättade att hon introducerar deras plan mot diskriminering och kränkande behandling för eleverna redan vid skolstarten. Sedan fortsätter hon att arbeta förebyggande där hon går ut i klasserna och arbetar med olika teman och
värderingsövningar kontinuerligt. Som framgår av tidigare forskning infördes värdegrundsarbete i skolorna på 1990-talet, då de mer systematiskt och medvetet började skapa åtgärder och utforma strategier för att förebygga
IP 8 dock besvarade gemensamt, var att de inte får utrymme till att arbeta så förebyggande, utan att det sker mer på ett åtgärdande stadie. IP 3 och IP 8 belyste hur de upplevde att deras sitt handlingsutrymme inte blev aktuellt förens något akut hände och de arbetade utifrån tertiära preventioner.
Mycket av arbetet tror jag många skolkuratorer känner igen sig i, handlar ju om att åtgärda.
Man får inte riktigt utrymme och möjlighet till att jobba förebyggande utan oftast handlar vi på det åtgärdande planet när en händelse väl har inträffat. (IP 3)
Det som IP 3 menar kan sammankopplas till Lipsky (2010) där han beskriver hur skolkuratorers handlingsutrymme kan begränsas från ledningen, men i detta fall menade IP 3 att begränsningen kom från skolpersonal. Det går att se det som en begränsning då annan skolpersonal endast förväntade skolkuratorerna att agera när händelser väl hade inträffat.
IP 4 beskriver att hon tillsammans med skolsköterskan lägger stor vikt på värdegrund inom elevhälsoteamet på deras skola. I möten med skolpersonal lägger skolkuratorn stor vikt på att påminna och stödja dem med värdegrundsarbetet i klassrummen.
Om det är lärarna som genomför arbetet med värdegrunden tillsammans med eleverna så är arbetet mer levande och på så sätt bidrar det till det förebyggande arbetet, än att det kommer in någon utifrån två-tre gånger om året och kör sin grej.
(IP 4)
Under intervjuerna påpekade samtliga skolkuratorer vikten att vara synliga för eleverna och finnas bland dem, vilket i sig är en form av det
förebyggande arbete. Att eleverna upplever skolkuratorns närvaro kan bidra till att de känner sig stärkta och finner ett socialt befinnande i skolans miljöer (Skolinspektionen 2015). Skolkuratorns roll bland eleverna blir naturlig för dem och inte enbart synligt vid tertiära preventioner (Skolverket 2014). IP 5 resonerade om att skolkuratorns roll är viktig när det kommer till att vistas i allmänna skolmiljöer. De eleverna som hon träffade blir glada när hon
kommer gående. Sedan något år tillbaka har IP 5 och elevhälsoteamet infört en snäll-kalender med olika uppdrag för att få eleverna att engagera sig: “Det kan vara att eleverna får en “hemlig kompis” eller får ett uppdrag med en snäll handling. Vi utgår helt enkelt på deras nivå”. (IP 5). IP 5 och IP 6 menade att den nivån de utgår ifrån kan innebära att sitta tillsammans i matsalen eller i korridoren och prata med eleverna. Följaktligen belyser IP 7, som IP 3 och IP 9 gjorde, att vissa elever han kom i kontakt med, enbart skedde i tertiära preventionen.
En elev som är 15 år kanske inte vill gå till den lustiga mannen med skägg och glasögon, men om jag då kan leda in lite ämnen som verkar som eleven är intresserad av kan jag sedan föra ett samtal. Så helt enkelt gäller det att fatta vad kidsen gillar idag. Det går inte att alltid tänka akademiskt i samtal, utan det behövs på deras nivå. (IP 7)
I ovanstående citat framgår det att i den tertiära preventionen försöker IP 7 anpassa sig till olika situationer i samtal med elever. I citatet exemplifierar han hur han försöker hitta gemensamma nämnare med eleven samt att han visar sin närvaro i mötet. Oavsett om eleven är mottaglig till detta eller inte, styrker skolkuratorn sin närvaro.
7.2 Skolkuratorers handlingsutrymme
Skolkuratorers handlingsutrymme lägger stor vikt vid hur de arbetar i relation till elever, samt i det förebyggande arbetet (Svensson, Johnsson och Laanemets 2008). Skolkuratorernas förebyggande arbete sker ständigt i kontakt med eleverna. Dock kan de ibland behöva agera snabbt vilket kan bidra till att hjälpa eleven när en akut situation uppstår (Lipsky 2010). I
IP 2, att de inte tyckte att begränsningarna är så stora. Dock menade IP 3 att han vid en akut händelse kunde göra det som behövdes utan att ställas till svars.
Det är mer om man känner att man vill gå ut med någon generell information som till exempel till alla elever på skolan eller vårdnadshavare. Då behöver jag förankra ett sådant beslut med ledningen innan jag skickar iväg någonting. (IP 3)
Isaksson (2016) belyser hur skolkuratorernas känsla av att handlingsutrymmet är begränsat sker på grund av att exempelvis lärare inte samarbetar i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling, utan arbetet sker sporadiskt.
Dock kan de uppleva att när det skett någon form av kränkande behandling, kopplas skolkuratorerna in samt att det är då som skolan behöver hjälp med att utgå från det formella.
Samtliga skolkuratorerna uppgav att de känner att de har ett hanterbart handlingsutrymme på skolan de är anställda inom och att de kan lägga fram idéer till rektorn om olika grupper eller teman som kan bidra till det förebyggande arbetet. Dock upplever IP 1 och IP 4 att de är styrda i sitt handlingsutrymme på grund av att rektorn på skolan inte är lättillgänglig och därmed inte kan ta tid att behöva boka ett möte för att lägga fram förslag.
Liknande upplevde IP 9 när det kom till rektorns engagemang. Hon menar att rektorn inte heller alltid förstår det arbete som hon utför och att hen ibland inte riktigt förstår problematiken.
Det finns ju sådana stunder då man känner sig väldigt maktlös och där känner jag kanske inte att det är min rektor som jag kan få förståelse av, men då har jag ju mina kurators kollegor och skolsköterskan som stöd. (IP 9)
För övrigt menade IP 9 att hon arbetar väldigt självständigt och har ett relativt stort handlingsutrymme då rektorn har förtroende för hennes arbete.
Handlingsutrymmet kan se olika ut inom respektive organisation (Svensson, Laanemets och Karlsson 2008). Flera av intervjupersonerna i studien angav olika funderingar om vad som annars kan leda till att deras roll inte anses lika
viktigt som lärarnas roll. Under flera intervjuer fördes ett resonemang om hur deras handlingsutrymme kan ha påverkats av att de är anställda på en arbetsplats där det pedagogiska kan gå före det sociala. IP 6 resonerade kring att handlingsutrymmet som skolkurator kunde varit annorlunda om rektorn hade en bakgrund inom exempelvis socialt arbete. Han menade ändå att han upplevde ett förtroende av rektorn och att han kan nyttja det handlingsutrymmet han har.
Jag pratar ofta med rektorn innan jag inför något i klassernas schema eller liknande, men min rektor litar på att mitt jobb blir gjort. Det är inte så att jag behöver stå till svars för alla saker jag gör. (IP 6)
Ett handlingsutrymme i skolans värld innebär att det kan vara svårigheter att använda sitt professionella utrymme, till skillnad från om intervjupersonerna skulle vara verksamma inom någon annan organisation (Lipsky 2010). Om skolkuratorn arbetar som socialarbetare inom socialt arbete är både chefen och kollegor socionomer eller har likvärdiga utbildningar, vilket gör att arbetssättet kan ses annorlunda. Ett exempel som uppkom i intervjun med IP 5 var att hon ibland kunde uppleva att lärarna främst sökte upp henne när det uppstått ett problem i klassen.
Det känns som de missat lite poängen med det förebyggande arbetet och vill att jag ska komma och ta med mig den stökige eleven typ. Det gör dem ju inte till dåliga människor men vi ser olika på våra roller. (IP 5)
Isaksson (2016) belyser glappet mellan det pedagogiska och sociala i skolan men dock är detta inte något som kunnat frångå, eftersom skolkuratorn är en socialarbetare inom skolans värld. Majoriteten av intervjupersoner nämner att de har ett har ett relativt stort handlingsutrymme förutom IP 4 och IP 8. IP 8
Jag känner mig inte så styrd och begränsad av regler och sånt när det kommer till mitt handlingsutrymme, men skolans bristande engagemang kan göra att det känns lite trögt och att de inte alltid förstår vitsen med varför det sociala är viktigt. (IP 8)
IP 8 upplevde en viss begränsning enligt ovanstående resultat. Dock upplevde hon att denna begränsning främst berodde på att hon var nyanställd som skolkurator, samt att det inte fanns något förebyggande arbetet mot kränkande behandling. Hon berättade även att hon var tvungen att hitta en roll som passade henne. Även IP 4 angav hur hon var styrd i sitt arbete som skolkurator men inte av samma orsaker som IP 8. IP 4 menade att det kunde bero på att rektorn på hennes skola helt enkel inte hade någon kännedom om vad en skolkurators arbete gick ut på. Under senare tid har rektorns kunskaper ökat eftersom IP 4 då behövt börja lägga fram förslag till honom gällande hennes arbetssätt. Även om det har blivit bättre, anger IP 4 att hon känner sig styrd av resurser och få godkännande av framförda förslag.
7.3 Mobbning som samhällsfenomen och likabehandlingsplaner
Både skollagen och diskrimineringslagen stadgar att skolorna ska arbeta mot kränkande behandling i skolan (Skolverket 2014). Likabehandlingsplanerna ligger till grund för skolkuratorers och skolpersonalens arbete med elevhälsa, då det i skollagen står att alla skolor ska ha en likabehandlingsplan. Arbetet varierar mellan skolorna beroende på vilken kommun de är verksamma inom (Alexius 2019). IP 1 preciserade att de i möten med arbetslagen gick igenom likabehandlingsplanen medan IP 7 att det skedde när nya lärare började på skolan och på så vis fick all skolpersonal en genomgång av rutinerna.
Skolverket (2006) belyser att likabehandlingsplaner finns till för både elever och skolpersonal. IP 1 menade att hon och hennes kollegor i elevhälsoteamet
