DEL I ENTREPRENÖREN, BARNET OCH LÄRANDET
PRIO 1 – Prioritet Företagsamhet i Västerbottens län
13. Skolornas praktiska verksamhet
I kapitlen 11 och 12 redovisades de studerade skolorna, det vill säga, hur ele- ver, lärare och rektorer uppfattade och beskrev sin verksamhet. Med utgångs- punkt från de teman som behandlades innehåller följande kapitel en samman- fattande analys av skolornas praktiska verksamhet.
De olika skolornas sätt att arbeta, synen på kunskap och lärande, elevinflytande och ansvarstagande visar både på en samstämmighet mellan skolorna och på en variation. Baskunskaperna är enligt lärare och rektorer på samtliga skolor vikti- ga och det arbetas målinriktat för att nå de nationella kraven. Skolornas under- visning styrs också av vad de ska presentera i kvalitetsredovisningarna. I enlig- het med Foucaults teorier kan detta ses som ett sätt att kombinera den överva- kande hierarkins och den normaliserande sanktionens metoder.757 Det sker en
normaliserande granskning och övervakning som gör det möjligt att kvalificera, klassificera och även straffa. Han menar att på så sätt kan individer särskiljas. Skolornas kvalitetsredovisningar kan ses som ett exempel på detta där skolorna kan rangordnas efter i vilken utsträckning de lyckas uppnå de mål som stipule- rats. Granskningen sker av de kommunala instanserna men även av Skolverket. Foucault använder sig av begreppet examen för att beskriva denna företeelse och han menar att skolorna blir en ”sorts apparat för ideliga examina som hela tiden löper parallellt med undervisningen”.758 Lärarna upplever att de ställs
inför en paradox. De brottas med att uppfylla läroplanens intentioner att låta eleverna få ta allt större ansvar och inflytande över sitt eget lärande, samtidigt som de kontrolleras utifrån och offentligt ska redovisa att skolan verkligen uppnår de nationellt uppställda kunskapsmålen.
Tystnad och lugn, ordning och reda är något som samtliga skolor eftersträvar. Arbetet i klassrummet ska präglas av arbetsro, vilket är lärarnas ansvar. Ljudni- vån i klassrummet får alltså inte vara för hög. Pedagogen Ingrid Carlgren menar att lärarens kontrollförmåga framträder tydligt genom ljudnivån.759 När det
gäller att beskriva den undervisning som bedrivs använder vissa av lärarna och rektorerna sig av begreppen ”traditionell” eller ”gammeldags”. För dem be- tecknar det att läromedlen styr och att undervisningen i hög grad sker från katedern. Begreppen ”traditionell undervisning” och ”progressiv undervisning” framställs ofta i ett motsatsförhållande för att beskriva hur undervisningen är
757 Foucault, 1994b, 216. 758 Foucault, 1994b, 218.
759 Ingrid Carlgren, ”Klassrummet som social praktik och meningskonstituerande kultur”, Nor-
organiserad. Det traditionella klassrummet anses stå för en klassrumsundervis- ning som präglas av att läraren föreläser och ställer frågor och eleverna svarar. Det har visat sig att denna metod är seglivad och anledningar till det är enligt Carlgren att den metoden kännetecknas av att elevernas aktivitetsgrad då är högre än i de fall eleverna sitter i sina bänkar och arbetar självständigt.760 Detta
kan vara en förklaring till lärarnas känsla av att en lektion är bra när de genom- för en sådan lektion.
Att reflektera över vad kunskap är och hur man bäst tar till sig kunskap, att veta att man lär sig är något som inte tas upp till gemensam diskussion i de olika klasserna, även om utvärdering genomförs och eleverna där får ha syn- punkter på vad de arbetat med och om de skulle vilja förändra något. Eleverna accepterar att alla arbetar med samma sak samtidigt, även om de har tankar kring att de bör kunna göra olika eftersom de är olika. Lärarna anser själva att de styr undervisningen i stor utsträckning även om eleverna har möjlighet att vara delaktiga på så sätt att de får bestämma över arbetsformer i exempelvis temaarbeten. Disciplinen har enligt Foucault flera syften.761 Den ska å ena sidan
utveckla elevernas förmåga och skicklighet och förmå dem att utöka denna skicklighet. Å andra sidan har den till uppgift att styra elevens arbetsförmåga och kraft så att kraften inte utvinns i motsatt riktning. Disciplinen upprättas sålunda som en tvingande länk mellan ökad förmåga och ökad lydnad. Den disciplinerade makten använder lärarna när de vill skapa lugn och ro men även för att ledsaga eleverna mot önskade kunskaper.
Tema är något som eleverna tycker är roligt att arbeta med. Där upplever de att de är delaktiga och har inflytande. Dessa lektionspass är längre än de övriga. Lärarna tar också upp temalektionerna som exempel på kreativ verksamhet. Eleverna får under dessa lektioner möjlighet att pröva sig fram, experimentera och använda sin fantasi. Schemat vid skolorna är relativt styrt och tidsbundet även om det förekommer en viss flexibilitet. Kontroll av tiden, obligatoriska arbetsuppgifter och regelbundet återkommande förlopp menar Foucault är ett gammalt arv som utgör ett av skolans starkaste och effektivaste kontrollsy- stem.762 Rutiner i skolan är som vi sett tydliga och används både för att skapa
trygghet och för att skapa ordning. Eleverna arbetar också i stor utsträckning med samma sidor i böckerna samtidigt.
Elevinflytande och elevmedverkan är en komplicerad och svårlöst fråga för lärarna. Som tidigare nämnts är det också en fråga som i stort sett likadan ut sedan år 1997. I Lgr 62 innebär elevinflytandet elevers möjligheter att vara med
760 Carlgren, 1997, 13. 761 Foucault, 1994b, 162-163. 762 Foucault, 1994b, 175-176.
och utforma regler och normer i skolan. I Lgr 69 sägs att elever ska få ”äga inflytande” när det gäller val av innehåll och form. Lgr 80 betonar elevers del- aktighet och att de tillsammans med läraren ska komma överens om innehåll och arbetssätt. Elevinflytandet har dock inte utvecklats till att omfatta under- visningens innehåll utan stannat vid yttre praktiska detaljer. Elever har rätt till inflytande i undervisningen och detta är reglerat i skollagen. Lärarna anser emellertid att de saknar både kunskap och verktyg för att arbeta medvetet mot ett ökat elevinflytande. Det är heller inte en fråga som diskuteras generellt i kollegiet på de undersökta skolorna. Lärarna hamnar här i en konfliktsituation där de har till uppgift att dels leda och organisera arbetet med att fostra elev- erna till demokratiska medborgare, dels ta tillvara elevers önskemål om infly- tande. Enligt pedagogen Eva Forsberg kan denna konflikt leda till att lärare tror att de måste abdikera för att eleverna ska få ett reellt inflytande.763 Hon menar
att det därmed inte är så konstigt att elevinflytande uppfattas som något främ- mande och svårfångat inom skolans värld.
Att arbeta i arbetslag ses som en styrka i de fall det fungerar. Även om arbetsla- gens organisation ser olika ut vid de olika skolorna skiljer sig inte synen på vad vinsterna är med att arbeta tillsammans.
Lärarnas kontroll och övervakning över det som sker i klassrummet kan liknas vid det panoptiska system som Foucault talar om när han vill peka på maktsy- stem som råder inom institutioner. Eleverna kontrolleras och styrs utifrån lä- rarna och läromedlen. Kontrollen av eleverna sker via deras placering i rummet där lärarna har överblick över dem, men även genom regelbundna prov och läxförhör och att de arbetar med de sidor i läromedlen som de blir ålagda att göra.
”Ansvar” är ett vanligt förekommande begrepp inom skolan. Elever förväntas ta olika grad av ansvar utifrån ålder och mognad. Det är dock ett begrepp som inte är helt förankrat och entydigt varken hos lärare eller hos rektorer vid de studerade skolorna. Det handlar om att ta ansvar för det som ska göras under lektionerna, samt att ta ansvar för sina saker och hemuppgifter. Hur ansvar- uppgifterna ska förändras med ökad ålder finns inte uttalat annat än att det ska ske stegvis. Ansvar används också i samband med kunskap. Eleverna ska lära sig att ta ansvar både för sitt lärande och arbetet i klassrummet. Hur detta lärande förväntas ske finns inga tydliga strategier för. Det verkar som om lärare tar ansvaret för givet. Elevers ska ta ansvar över både sitt beteende och sitt eget lärande.
763 Se bl.a. Eva Forsberg, ”Dialog som styrning och elevers inflytande”, Utbildning och Demokrati 7:1 (1998): 24; Eva Forsberg, Elevinflytandets många ansikten. Avhandling för doktorsexamen. (Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2000), 123-128.
Kommunikation och dialog mellan lärare och elever är något som betonas och lyfts fram som bärande delar i undervisningen. Genom kommunikation ges eleverna möjlighet att påverka och lära sig saker. Kommunikation mellan elever under lektionstid är däremot inget som uppmuntras eftersom det anses störan- de om det blir alltför pratigt i klassrummet.
Havsskolans arbetslag arbetar så gott som fristående från varandra. Även om det inte uttrycks explicit existerar olika undervisningsformer i de olika arbetsla- gen. Lärarna i årskurs 5 anser att de styr undervisningen genom att de planerar och bestämmer vad eleverna ska lära sig, medan arbetslaget i årskurs 6 mer betonar att elevernas idéer möjliggör inflytande över undervisningens innehåll. Läromedlen är utgångspunkten i båda arbetslagens undervisning. Skogsskolan präglas av arbetet med skolans överlevnad där nyskapande och flexibilitet är nödvändigt för skolans fortlevnad. Detta ligger mer på det organisatoriska pla- net. När det gäller undervisningen överlag anser de att de befinner sig inom en traditionell skoldiskurs som varvas med mer experimenterande. Läromedlen dominerar och lärarna planerar och styr undervisningen. Fjällskolans lärare arbetar, liksom Havsskolans på olika sätt i de skilda arbetslagen. Undervisning- en i de studerade klasserna kan dock betraktas som traditionell i det avseende att läromedlen dominerar och lärarna ser på sig själva som styrande och tradi- tionella. Sjöskolans verksamhet präglas av en klassrumstradition som betonar en diskurs kring den enskilde lärarens rättigheter att sköta sig själv. Men även Sjöskolan anser att de befinner sig inom en traditionell skoldiskurs eftersom de är beroende av läromedlen och att det är lärarna som planerar och styr under- visningen.