Vägen in i skolan

I föregående två kapitel beskrevs hur den entreprenöriella skoldiskursen for- mats. Kommande avsnitt innehåller sex kapitel och behandlar praktiken kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan. Det inledande kapitlet redogör för hur entreprenörskap har sammanförts med skolpraktiken, det vill säga dess väg in i skolans praktik. Därefter följer en presentation av de studerade skolorna och hur skolornas praktiska verksamhet är utformad. Avslutningsvis redovisas de projekt i entreprenörskap och företagsamhet i skolan som skolorna deltar i och hur dessa gestaltas i den diskursiva praktiken.

Utgångspunkter

Arbetslöshet bland unga och förändrade behov i samhället uppges som en anledning till att begreppet ”företagsamhet” nu finns på flertalet av OECD- ländernas agenda.574 _{Enligt OECD har samhället behov av individer som kan}

ta ansvar och initiativ, och som är kreativa. Därför behövs åtgärder som stärker den företagsamma kapaciteten, inte bara inom ekonomin utan även hos de enskilda individerna. Det handlar till stor del om att försöka ta tillvara de ungas kapacitet och utveckla deras företagsamma kompetenser. De företagsamma individer som eftersträvas definierar OECD på följande sätt.

An enterprising individual has a positive, flexible and adaptable disposition towards change, seeing it as normal, and as an opportunity rather than a problem. To see this change in this way, an enterprising individual has a se- curity borne of self-confidence, and is at ease when dealing with insecurity, risks, difficulty, and the unknown. An enterprising individual has the capac- ity to initiate creative ideas, and develop them, either individually or in col- laboration with others, and see them through into action in a determined manner. An enterprising individual is able, even anxious, to take responsi- bility and is an effective communicator, negotiator, influencer, planner and organiser. An enterprising individual is active, confident and purposeful, not passive, uncertain and dependent.575

Denna definition visar på en idealbild som både kan passa in i skola och i ar- betsliv. Den innehåller det mesta som är positivt som kan tänkas sägas om en

574 _{OECD/CERI 1989, 5, 12.} 575 _{OECD/CERI 1989, 36.}

individ. Varken skola eller arbetsliv kan påstå att de inte är i behov av en sådan person. Beskrivningen gäller inte endast individer, utan OECD betonar att dessa färdigheter även kan överföras på företagsamma organisationer, samhäl- len och skolor.576

Problematiken med ungdomsarbetslösheten anses alltså vara central. OECD menar att arbetslivet påverkas av strukturella och teknologiska förändringar i samhället vilket i sin tur medför att en förändring av undervisning och praktik i realiteten blir oundviklig och därmed också är nödvändig.577 _{Elever och skol-}

personal är således en betydelsefull målgrupp i denna satsning och en utveck- ling av de företagsamma färdigheterna ses som en viktig komponent i under- visningen.578 _{GEM, Global Entrepreneurship Monitor, konstaterar i en jämfö-}

rande internationell studie att Sveriges entreprenöriella aktivitet är låg.579 _An-

ledningarna till detta uppges vara flera. Den demografiska strukturen med den svaga befolkningstillväxten, den stora offentliga sektorn och den trögrörliga arbetsmarknaden är några exempel.580 _{Sverige har ett relativt lågt antal entre-}

prenörer med eftergymnasial utbildning och dessutom är kvinnliga entreprenö- rer starkt underrepresenterade.

I Sverige fokuserade en stor del av 1990-talets ekonomiska politik på att redu- cera den enorma statsskuld som byggts upp under välfärdens tidigare år.581

Storstäderna expanderade, medan andra delar i landet avfolkades. Arbetslöshe- ten bland de unga steg och alltfler ungdomar lämnade gymnasieskolan utan godkända betyg. Landström ser just denna ekonomiska kris med stigande ar- betslöshet och stagnerande ekonomi som ett skäl till att utveckla entreprenörs- kap och menar samtidigt att man i samhället under de senaste decennierna försökt stimulera och utveckla entreprenörskapet.582 _{Även Johannisson och}

Madsén tar upp 1990-talets sysselsättningskris och menar att det under en så- dan kris blir naturligt att försöka hitta alla tänkbara vägar för att stimulera och

576 _{OECD/CERI 36-37.} 577 _{OECD/CERI 1989, 18-19.} 578 _{OECD/CERI 1989, 12.}

579 _{Arbetet med att genomföra en “Global Entrepreneurship Monitor” startade år 1997 mellan} Babson Collegi i USA och London Business School i Storbritannien. Forskare vid dessa högsko- lor ville öka kunskapen om sambandet mellan entreprenöriella aktiviteter och ekonomisk tillväxt. Den första studien genomfördes år 1999 och omfattade G7-länderna (Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA) samt Danmark, Finland och Israel. Inför GEM 2000 tillkom Argentina, Australien, Belgien, Brasilien, Indien, Irland, Norge, Singapore, Spanien, Sverige och Sydkorea. Fréderic Delmar & Magnus Aronsson, Entreprenörskap i Sverige (ESBRI: Rapport 2001:1), 5.

580 _{Delmar & Aronsson, 2001, 28-31.} 581 _{Lundahl, 2002, 690.}

initiera nya etableringar.583 _{Men då behövs också kunskap om förnyelser i sam-}

hället och förmåga att omsätta dessa kunskaper i handling. Detta kan enligt dem förknippas med entreprenörskap. Dessutom menar de att entreprenörskap som fenomen och skolning är flerdimensionellt.584 _{Entreprenörskapet kan be-}

traktas som ett kulturellt fenomen eftersom det bygger på värderingar och atti- tyder, men också som ett praktiskt och politiskt. Praktiskt i den betydelsen att det genom konkreta handlingar kan skapas nya verksamheter och produkter. Politiskt eftersom det påverkar olika intressegrupper. Inom utbildningsväsendet kan nya relationer uppstå både mellan dem som finns inom skolan och mellan skolan och närsamhället. För att nå dit krävs praktisk övning och för detta är det viktigt med handlingsutrymme, uppmuntran och goda exempel på lyckade projekt.

Røe Ødegård ser entreprenörskap som ett svar på det ökade behovet av ständig förnyelse och omställning i den västliga industrialiserade världen.585 _{Hon tar}

fasta på den framtid som ska förvaltas av våra barn och unga och betraktar entreprenörskap som nyckeln till den framtiden. Skolan och närsamhället har enligt henne ett gemensamt ansvar att utveckla den entreprenöriella potential som barn och unga har.586 _{Därför menar hon att entreprenörskap i pedagogisk}

mening handlar om allt ifrån förmågan att se resurser och möjligheter i sin omgivning till att vara nyskapande i arbetsliv och samhälle. Enligt Røe Ødegård innebär entreprenörskap i skolan långt mer än bara samverkan skola – närings- liv. Entreprenörskap i skola och undervisning innefattar ”hela mänskligheten i sin kontext”.587 _{Motiven att skapa entreprenörskap i skolan ligger enligt henne}

helt i linje med den utveckling som skolan står inför och ger följande exempel:

Grundmotivet, att skolan ska utveckla människor som inte först och främst

ska bli arbetstagare utan arbetsskapare,

Det lokalpolitiska motivet, att motivera och skola ungdomar till att utveckla närsamhället och utnyttja befintliga samhälleliga resurser som en motvikt till centraliseringstendenserna,

Arbetsmarknadsmotivet, att ge elever kunskaper om industri och näringsliv i

en tid som kräver omställning och handlingskompetens,

Företagsekonomiska motivet, att skolan ska ge eleverna kunskap i ekonomi, ma-

tematik och administration,

Allmänpedagogiska motivet, att skolan ska se på eleven som kreativ, initiativ-

rik och arbetsvillig samhällsmedborgare. 588

583 _{Johannisson & Madsén, 1997, 9.} 584 _{Johannisson & Madsén, 1997, 9-10.} 585 _{Røe Ødegård, 2000, 19.}

586 _{Røe Ødegård, 2000, 14.} 587 _{Røe Ødegård, 2000, 153.}

De politiska och ekonomiska motiven blir tydliga eftersom även det pedagogis- ka motivet handlar om att fostra arbetsvilliga samhällsmedborgare. OECD är inne på samma linje när de talar om den kärnkompetens som dagens männi- skor behöver för att få ut så mycket som möjligt av alla typer av verksamheter och arbetsliv.589 _{En intressant tanke är att vända på den meningen. Kan man då}

säga att företagsamhet handlar om den kärnkompetens som dagens arbetsliv behöver för att få ut så mycket som möjligt av dagens människor? OECD säger sig inte se någon anledning att utesluta utbildningssystemet från en företagsam kultur om den redan finns ute i samhället.590

NUTEK åskådliggör i sitt handlingsprogram för ungt företagande hur läropla- nerna Lpo 94/LPF 94 kan ge förutsättningar för att arbeta med entreprenörs- kap i skolan. Man hänvisar till Johannissons och Madséns utredning I entrepre-

nörskapets tecken där samma jämförelse gjorts. I handlingsprogrammet betonas

att entreprenörskap inte ”ska betraktas som ett enskilt ämne utan som ett för- hållningssätt till lärande”.591 _{Definitionen som ges är att:}

[E]ntreprenörskap i skolan kännetecknas av alla arbetsformer som stimule- rar elevernas självtillit, självkännedom, kreativitet, handlingskraft, samarbete och kommunikationsförmåga.592

Det kan alltså enligt denna definition handla om det mesta i skolan. ”Entrepre- nöriella egenskaper” definierar NUTEK som ”självtillit, kreativitet, förmåga att ta risker, kommunicera, samarbeta samt handlingskraft”.593 _{Johannisson och}

Madsén går dock ett steg längre i sin jämförelse med styrdokumenten eftersom de uttrycker att de saknar begreppen ”entreprenörskap och den företagsamme eleven.”594 _{De saknar också en tydligare beskrivning av kopplingen mellan sko-}

lan och närsamhället för att se det som en pedagogisk möjlighet.

Tolkningar av skolans nationella styrdokument ses både av Johannisson och Madsén samt NUTEK som ett viktigt medel för införandet av entreprenörskap i skolan. NUTEK har i sitt handlingsprogram föreslagit nya typer av insatser men framför allt betonat de delar i läroplanen som de anser hör ihop med ent- reprenörskap i skolan.595 _{Genom att framhålla vad som står i läroplanen och}

589 _{Se tidigare resonemang på sid. 94.} 590 _{OECD/CERI 1989, 26.} 591 _{NUTEK, 2000, 47.} 592 _{NUTEK, 2000, 47.} 593 _{NUTEK, 2000, 79.}

594 _{Johannisson & Madsén, 1997, 116.} 595 _{NUTEK, 2000, 46.}

jämställa det med entreprenörskap vill de ge en bild av entreprenörskapets självklara plats i utbildningssystemet.

Utbildningsdepartementet och Skolverket

Vad har då Utbildningsdepartementet och Skolverket att komma med i denna fråga? Hittills har de inte kommit med några tydliga riktlinjer för entreprenörs- kap och företagsamhet i grundskolan. Däremot har Utbildningsdepartementet tagit initiativ till utredningen Samverkan mellan skola och arbetsliv: Om möjligheterna

med lärande i arbete, Ds 2000:62. Följande står att läsa i kapitel 4 under rubriken

”Samverkan mellan skola och arbetsliv”:

Regeringen bör ta vissa initiativ i syfte att stärka de lokala samverkansmöj- ligheterna. Ett nationellt åtgärdsprogram bör utarbetas i syfte att öka grundsko- lans samverkan med arbetslivet, så att målen i läroplanen (Lpo 94) nås i högre utsträckning än idag. Åtgärdsprogrammet bör tas fram i samverkan med arbetsmarknadens parter.596

Detta citat innehåller ett antal ”bör” och ger därmed inte några klara direktiv. Den tanke som uttrycks är att de nationella målen i högre utsträckning ska nås med hjälp av detta handlingsprogram. Det som vidare tas upp i rapporten är att kontakterna med arbetslivet bör öka i grundskolan, framför allt genom arbets- livsorientering. Kontakten med arbetslivet kan bidra till att både göra eleverna att bli mer samhällsorienterade men kan också användas ”som stoff för under- visning i olika ämnen”.597 _{För att en samverkan ska komma till stånd är rektors,}

arbetslivets och kommunernas intresse och inställning viktiga. Syftet med ar- betslivskontakter i grundskolan är dels att arbetslivet utgör en stor del av det ”livs- och meningssammanhang” som eleverna ingår i, dels att det är i arbetsli- vet som alla elever en gång ska utgöra en del av.598 _{Man menar också att sam-}

verkan bör ske i varierade former och att arbetslivskunskapen ska integreras i de olika ämnena. Utbildningsdepartementet förefaller inte vara nöjd med mål- uppfyllelsen i skolan utan verkar se samarbetet med arbetslivet som ett sätt att nå målen i läroplanen. Vilka av målen som åsyftas framgår inte. De är försiktiga i sina uttalanden om hur det ska ske men menar att det bör ske i varierande former. Här tycks det vara fritt för eget tolkande.

596 _{Ds 2000:62, Samverkan mellan skola och arbetsliv: Om möjligheterna med lärande i arbetet, 65-66.} Kursiverat i källan.

597 _{Ds 2000:62, 8.} 598 _{Ds 2000:62, 74.}

Vidare fick Skolverket i uppdrag av regeringen att utarbeta ett nationellt åt- gärdsprogram för att öka grundskolans samverkan med arbetslivet. Uppdraget bygger på Ds 2000:62 och resulterade i försöksverksamheten Gro (Grundskola Omvärld) som genomfördes under åren 2002 – 2003 i nio kommuner i Sveri- ge.599 _{Målet med Gro är det som nämns i läroplanen under rubriken ”Skolan}

och omvärlden”.

Skolan skall sträva efter att varje elev

• inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att

- kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden

- få en inblick i närsamhället och dess arbets- , förenings- och kulturliv och

- få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder.600

Skolverkets uppgift är ”att utveckla former och rutiner för ökat samarbete mel- lan skolor och närsamhälle samt utveckla modeller för att tillvarata effekterna av samarbetet i undervisningen”.601 _{Ett utökat samarbete med närsamhället är}

alltså önskvärt, men Skolverket håller sig inom läroplanens riktlinjer och ger inga övriga direktiv på hur detta samarbete ska genomföras. Försöksverksam- heten är nu slutförd men ännu har det inte kommit någon utvärdering och förslag på åtgärder.

Det är intressant att notera att det först är Närings- och handelsdepartementet och sedan NUTEK som kommit med ett nationellt program för hur entrepre- nörskap ska få en given plats i dagens skola. Ambitionen är klar. Entreprenörs- kap ses som ett sätt att trygga tillväxt och sysselsättning och för detta behövs skolans hjälp. Utbildningsdepartementet och Skolverket ligger fortfarande lågt i den här frågan och uttrycker sig vagt om vad regeringen bör göra. Det är läro- planens mål som ligger till grund för vad som bör göras, men läroplanen behö- ver tydligen hjälp av ett nationellt åtgärdsprogram för att målen ska uppfyllas. Den hjälpen kommer från näringslivet.

På senare år drivs entreprenörskap i skolan mer aktivt från regeringshåll. Även här är det klart att det handlar om tillväxt och företagande. För tidigare när- ingsministern, numera utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky, är det den företagande delen som han syftar på när han kopplar ihop skola och entre- prenörskap. Han betonar vikten av att ungdomar ska få ”lära sig om entrepre-

599 _{Skolverket: www.skolverket.se/skolarb/grundskolan, 2003-05-15.} 600 _{Lpo 94, 17.}

nörskap som något självklart i skolundervisningen”, för att de sedan inte ska känna sig främmande inför tanken att starta eget.602 _{Regeringen har även gett}

NUTEK i uppdrag att arbeta fram ett förslag till utökat nationellt entrepre- nörskapsprogram som ska sträcka sig mellan åren 2005 och 2007.603 _{För för-}

skola och grundskola anges i projektplanen att det handlar om allt ifrån lek och problemlösning till projektarbete.604 _{För gymnasieskolans del har Skolverket}

kommit med förslag till att utöka de tidigare fyra perspektiven som ska prägla undervisningen med ytterligare tre, nämligen ett naturvetenskapligt perspektiv, ett genusperspektiv och ett entreprenörskapsperspektiv.605

I slutet av 1990-talet påbörjades en rad olika projekt inom entreprenörskap och företagsamhet i skolan, både nationellt och internationellt, men framför allt regionalt, i grundskolans lägre åldrar. Projekten var mycket olika till sin karaktär och innefattade allt ifrån teaterföreställningar till att driva miniföretag. De syf- ten och mål som angavs med de olika projekten var framför allt att stärka ele- vernas självförtroende, öka kreativitet, motivation och initiativförmåga samt ge framtidstro, allt i enlighet med tolkningar av styrdokumenten. Det fanns även ett regionalpolitiskt syfte, nämligen att ge elever de kunskaper och färdigheter som behövs för att starta ett eget företag och stanna kvar i bygden. Entrepre- nörskap och företagsamhet i skolan sågs dessutom som ett medel att förändra skolans arbetsmetoder. Ett viktigt inslag var också samarbetet med närsamhäl- let. Ett exempel från Västerbotten var projektet PRIO 1 vilket redovisas utför- ligare nedan. PRIO 1 låg till grund för min empiriska studie.