Skulden och ansvaret

Utifrån Foucaults utestängningsmekanismer kan vi se hur följarna kommer in och spelar ett maktspel över de in uerare som ständigt övervakas. Det blir i förlängningen följarna som styr diskursen, eftersom följarna är de som har makten att peka och döma ut. Samtidigt är det viktigt att påpeka att följarna också övervakas, om än med en annan kritisk blick. Detta kan också kopplas till

dårens diskurs som separerats från förnuftet diskurs - vad är relevant, sant och legitimt (kap 5.4)?

Och vem är det som bestämmer vad som är sant och legitimt? Det vi anser är intressant i kontext till den sanningen som Foucault beskriver, är att denna diskurs handlar mycket om tolkningsfrågor. Tolkningsfrågor både när det kommer till privatpersoner och dennes kunskap kontra in ueraren och dennes kunskap. Det blir tydligt i diskursen att oavsett vad som är rätt och fel, så nns där ingen sanning i att den andra har mer eller mindre rätt än den första. Detta eftersom de båda innehar makt över varandra, som inte står sig högre för någon.

“[...] Håller med om att man måste ha möjlighet att förändra sitt bolag och därför också förlåta. Har kontakter som jobbar inne på Na-kd som tycker och även tyckte under krisen att det var ett toppen ställe att arbeta på, som bara blivit till det bättre. Såklart är det som uppdagats inte ok och rättfärdigar inte det, men snälla vilket bolag har inte skit under naglarna? Finns alltid någon chef eller någon avdelning som behöver göra bättre. Så länge man visar på förändring och vilja till förändring ser jag det som ett plus och nästa mer cred till det företaget [...]” -Anna (bilaga 4)

Återigen så är vi tillbaka på tolkningsfrågor. Denna kommentar som ett exempel, menar på att in uerarens roll i sammanhanget egentligen är irrelevant. Detta eftersom man aldrig riktigt kan veta hur alla företag jobbar. Därför går det att uttolka att ena sidan av diskursen menar på att ansvaret inte ligger i Angelicas händer eller hos andra in uerare, utan hos företaget och hur de väljer att arbeta. Samtidigt som den andra sidan i diskursen starkt yrkar på att det är deras ansvar att exempelvis avbryta samarbeten, vara en del i bojkottningen, och invänta en förbättring från företaget. Det mönster som framkommer inom diskursen, trots de olika sidorna inom diskursen, är att en överenskommelse gällande att börja arbeta med företag som Na-kd är något som är rimligt, om de kan bevisa på förbättring.

“Men anledningen till mina höga förväntningar, och därmed efterföljande besvikelse (som uttrycks tydligt i mina tidigare kommentarer…), är just på grund av att jag tidigare uppfattat att dessa frågor är viktiga för dig. Jag ser att du era gånger skriver att det är viktigt för dig (i ditt inlägg, din kommentar, på din instagram), men ditt agerande ger just nu helt andra signaler. Jag hade önskat att du funderat ytterligare ett varv på frågan ”varför?” (och kanske även ”hur”).” -Lina (bilaga 4).

Om vi applicerar utestängningsmekanismen tabut på situationen, vem som kan säga och göra vad, och konstatera att varken in uerare eller företag kan bojkotta sina följare. Trots att in uerare och företag har in ytande, så har de inget in ytande om de inte har någon att ha in ytelse över. Utifrån detta perspektiv är det snarare subjektspositionen följare som kan tala fritt och avgöra vem eller vilka som får ta utrymme, lite på samma sätt som att efterfrågan och tillgång styr marknaden. Detta talar för att bojkottskultur är resultatet av en marknadsekonomi där företag och influerare styrs av dess konsumenter (följare).

Debatter kring vad som får eller inte får sägas har alltid diskuterats i det o entliga. Den historiska skillnaden är att det snarare medierats av de klassiska maktpositionerna med institutioner i ryggen - det vill säga kyrkan, staten, universitet - än av de vi idag kallar följarna. På den tiden hade dagens följare sannolikt inte kunnat yttra sina åsikter och styra debatten som de gör idag. Och om de gjorde det, så hade deras sanning på den tiden inte klassats som en universell sanning på grund av avsaknaden av uppbackning. Deras sanningar hade därför fallit under dårens diskurs, den andra utestängningsmekanismen, vilket i förlängningen blir intressant eftersom det är ett vägskäl gällande vem som är den förnuftige i kontexten.

Eftersom den förnuftiges åsikt är den som respekteras och tas på allvar inom det som kallas dårens

diskurs, och i förläningen egentligen den enda som existerar (Mills, 2003) så är det här intressant att

analysera vem som ses som den förnuftige. Samtidigt som Na-kds agerande mot kritiken kan ses som förnuftigt, så kan även följarnas bojkott falla under denna tillskrivning. Exempelvis ser vi ett mönster från följarna att bojkotten inte gjorts för personlig vinning. Detta eftersom dessa typer av bojkott och stra inte bara tar sikte på den skyldige (i detta fall företaget Na-kd) utan även alla de runt omkring, som anses vara skyldiga till samma brott. Utifrån tidigare forskning som visar på att bojkottskultur är en typ av nätvåld, vilket visat samband med bristande moraliska värderingar och känslor (Perren och Gutzwiller-Helfen nger, 2012), kan följare däremot inte klassas som förnuftiga.

Genom att se till vad som är sant och falskt i diskursen, det vill säga den utestängningsmekanism som väger tyngst av dem alla, så uppstår snabbt frågan kring vem det egentligen är som är i maktposition. Då makt enligt Foucault nns överallt så går det inte att påstå att det är någon subjektsposition som står utanför en maktposition. Samtidigt är det ingen som har någon egentlig uppbackning av någon typ av institution. Däremot ser vi de följare och in uerare som backar upp företaget Na-kd, men också de följare och in uerare som backar varandra. Går det ens att påstå att det nns någon expert eller sanningstalare i fallet, eller faller allting under dårens diskurs? Det är möjligt att denna syn på vad som inom utestängningsmekanismerna klassi cerar som sant eller falskt är utdaterad, och att vi istället borde applicera Foucaults huvudsakliga teori kring kunskap/makt och sanningen - det vill säga att den inte ens är intressant att diskutera då vi aldrig kan nå fram till den.

8.4 Subjektspositioner

De subjektspositioner som vi identi erat i materialet är först och främst subjektspositionen följare, subjektspositioner influerare och subjektspositionen företag. Inom subjektspositionen företag identi erar vi även vad som kan kallas en hybrid-subjektsposition, det vill säga en blandning av två subjektspositioner, nämligen subjektspositioner influerar-företag. Vidare diskuterar vi de identi erade subjektspositionerna kvinna och bojkottare, som i synnerhet tydliggör hur rörliga subjektspositionerna är.