Slutdiskussion av Kim Esbjörnsson: Varför romantiseras cancel culture, trots dess viktiga innebörd?

Att analysera diskurser som du själv är en del av, där du själv har åsikter om innehållet - har varit en utmaning. Jag har många gånger sagt till mig själv, men också till Cassandra att: jag har för svårt för att förhålla mig till att inte tycka något. Däremot, så har det också slagit mig att det är ju en självklarhet att jag tycker något, att mina känslor och åsikter spelar roll för hur jag väljer att tolka något. Diskussionen kring diskursen gällande överträdelser i fallet, pratar vi just om detta - att det handlar om tolkningsfrågor. Det hade med andra ord varit en absurd tanke att ens försöka föra mig själv bakom ljuset och förbi diskursen, när jag är en del av den. Det har varit lika svårt som intressant - att ha ena foten innanför, och andra foten utanför.

Utifrån våra tolkningar och resultatet av analysen, så ser vi tydligt att det inte är någon som riktigt tagit på sig skulden för händelserna på Na-kds Göteborgskontor 2020. Företaget separeras från bojkotten, eftersom det blir de individer som är samlade runt omkring händelserna som får stå till svars för händelserna. Det är in uerarna som företaget byggt hela sin förmögenhet på som får bära skulden på sina axlar, eftersom de blir ansiktet utåt. Men, vad hade hänt om bojkotten faktiskt blivit en bojkott? För det vi ser i vårt resultat är ett misslyckande av en bojkott från era håll. Vi ser däremot ett tydligt avbrott, en reklampaus - vissa har bytt kanal, och andra har väntat ut pausen. Resultatet visar på att bojkottskulturen sker främst på en individnivå, där vi också kan se hur maktlösa följarna är till de stora företagen, och att en mobb av dessa maktlösa individer tillsammans inte direkt innefattar mer makt, utan istället avsätter mer ansvar till in uerarna. För det vår studie resulterar i är en typ av romantisering av ett begrepp som många gånger tidigare blivit misstolkat. För alla de individer som arbetat under dåliga arbetsförhållanden, så går händelserna inte obemärkta förbi och för Na-kd så var detta kanske det bästa som kunde hända. De är helt plötsligt mycket starkare än innan, och deras värdeord speglar deras påstådda bedrifter och allting verkar vara frid och fröjd. I förlängningen är det här problematiken speglar resultatet, hur individerna blir ansvariga för att behöva hantera strukturella problem. Vi ser ju i resultatet hur det främst är in uerarna som blir bojkottade av den anledningen att de samarbetar tillsammans med företaget, istället för att företaget blir bojkottat för att göra ett misstag. Hur kan det vara möjligt att en person ska bära ett företags misstag på sina axlar? Osynliggörandet av vem det faktiskt är som innehar den verkliga makten är en stor makt i sig, då fokuset återigen för yttas från brottet till brottslingen i sig.

För många lär säkert Na-kd aldrig riktigt kunna sona för sina brott, även om de gör helt rätt för sig och för vissa är ett misstag en lärdom, oavsett utgångsläge. Vi kan också gräva ännu djupare, och ställa oss själva till svars som konsumenter och följare. Vad gör vi för rätt och fel? Det Velasco (2020) menar på gällande kritiken mot bojkottskulturen och dess uttryck för intolerans mot åsikter som motstrider ens egna, är jag nu redo att hålla med om och har fått en annan typ av förståelse för påståendet. Det förekommer inga debatter eller diskussioner i diskurserna, utan endast förstärkandet av individernas egna åsikter i separata rum vilket i sin tur också har skapat en sorts gruppolarisering, som tidigare nämnt. Diskussionerna mellan följare och in uerare är mer monologer, eftersom många av de kritiska kommentarerna får avslag och inte besvaras, likaså mellan följare och företaget, där gapet är för stort för dem att mötas. Frågan är bara hur gapet mellan följare och företag ska minskas, om det ens nns en möjlighet. Visst, följarna som konsumenter kan sluta konsumera hos Na-kd, men eftersom det är ett trestegs led så kommer ju in uerarna fortfarande göra samarbeten, och följarna till in uerarna, kommer stötta in uerarna framför företaget. Vilket gör att det faktiskt bara blir en ond cirkel, där företaget Na-kd blir svåra att ta ur ekvationen, eftersom många in uerare uppenbart visat på att de tänker fortsätta arbeta med Na-kd efter händelserna. Är följarna till in uerarna villiga att ge upp in ueraren och för vad de står för, eller spelar det helt enkelt ingen roll för vissa?

Vi kommer heller aldrig kunna svara på vad som är rätt och fel, oavsett hur långt fram forskningen kommer och hur många diskurser vi än identi erar. Jag återkommer igen till det som diskuteras i diskursen gällande överträdelser inom fallet, att tolkningsfrågorna är för många, för breda och för ostrukturerade för att vi ska kunna sätta ngret på något liknande. Du som läser detta kanske håller med mig, eller så gör du inte det. Och det är precis detta jag menar, en slutsats inom ämnet gällande moraliska handlingar och etiska regler, kommer alltid väga olika tungt för alla. Jag vill komma fram till tyngden av våra egna bedrifter, hur vi alltid kommer tycka att våra egna bedrifter är det som är rätt, för annars hade vi inte gjort det? Jag anser det inte svårare än så, samtidigt som det försvårar allt.

Jag vill också återigen belysa den forskning Hooks (2020) genomfört, gällande att verbalt anta en bojkott inte måste betyda att en bojkott genomförs, där vårt resultat landar lika. Dessa hjältedåd och kampen för rättvisa, verkar tyvärr inte gälla alla och romantiseringen av hela händelsen förminskar den också. Med romantiseringen vill jag påstå att det ser för många bra ut att snabbt kasta sig in och aktivistiskt delta i en bojkott, men kanske inte lika viktigt att fullfölja den? Och kanske minst lika viktigt att visa på att man är en del av bojkotten, för att sen låta den bojkottade få komma in i värmen igen, samtidigt som man varit en “del av” bojkotten. Då har man gjort ett hjältedåd till viss del, samtidigt som man kanske kastat runt med begreppet “canceled” i onödan. Är det mer modernt och inne - än viktigt och modigt, att faktiskt delta i en bojkott? Är hävdandet av åsikter som kanske inte är dina egna, viktigare att förhålla sig till, för att det passar in i normen just

då, än att faktiskt kanske rannsaka sig själv och stå för det man tycker? Det är därför jag förundras över varför begreppet cancel culture romantiseras så, trots dess viktiga innebörd. Därför kommer jag också hålla ögonen öppna i hopp om att någon ska svara på de frågor vi lämnar efter oss.

10. Referenser

Aitchison, G & Meckled-Garcia, S (2020) Against Online Public Shaming: Ethical Problems with

Mass Social Media. Social Theory and Practice, forthcoming. Accepted 29 May 2020. [Link]

Angelica Blick (2021) “12 kommentarer om Na-kd”

https://angelicablick.se/2021/03/09/na-kd-2/#comments (hämtad 10/3 2021) Ansvarsfull Forskning (2020)

https://vastuullinentiede. /sv/forskningsarbetet/anvander-du-data-fran-sociala-medier-i-din-forsk ning?fbclid=IwAR0nIYHMP7cB0EitXgjf58JrefyjpsSxc0pZJAF4_S4B83fqtyjT-o6Dn_0 (hämtad 24/3 2021)

Benoit, W (1990) Isocrates and Aristotle on rhetoric, Rhetoric Society Quarterly, 20: 3, 251-259, DOI: 10.1080/02773949009390888

Bergström, G., & Boréus, K. (2017) Analyzing text and discourse: eight approaches for the social

sciences. London: SAGE

Berson, M. J (2000) The Computer Can't See You Blush, Kappa Delta Pi Record, 36:4, 158-162, DOI: 10.1080/00228958.2000.10518777

Bolander, E & Fejes, A (2019). Diskursanalys. I: Handbok i kvalitativ analys. Sidorna 91-115 Breakit (2020) Na-kd-grundaren Jarno Vanhatapio: Då kan vi gå till börsen.

https://www.breakit.se/artikel/26160/nakd-grundaren-jarno-vanhatapio-da-kan-vi-ga-till-borsen (hämtad 2/3 2021)

Breakit (2018) 60-timmarsvecka och obetald övertid - vardag på e-handelsraketen Na-kd

https://www.breakit.se/artikel/12235/60-timmarsvecka-och-obetald-overtid-vardag-pa-e-handelsra keten-na-kd (hämtad 9/3 2021)

Brown, D & Hayes, N (2008) Who really influences your customers? In uencer Marketing, UK: Elsevier Ltd

Broqvist, M. (2019) Den moderna skamstocken? : En diskursiv jämförelse mellan skamstraff och

namngivningar kopplade till #metoo.

https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1282043

Burgess, J & Green, J (2009) Youtube - Online Video and Participatory Culture, Polity Press. Change.org (2020) We are tired! GRANSKA NA-KD!

https://www.change.org/p/arbetsmilj%C3%B6verket-we-are-tired-granska-na-kd (hämtad 1/3 2021)

Clark, M. D. (2020) DRAG THEM: A brief etymology of so-called “cancel culture”. Volume: 5 issue: 3-4, page(s): 88-92 Article rst published online: October 16, 2020; Issue published: September 1, 2020 [Link]

Ehandel.se (2018) Kritiken mot Na-kd: “många blir utbrända”

https://www.ehandel.se/Kritik-mot-NA-KD-Manga-blir-utbranda,11844.html (hämtad 10/3 2021)

Ekström, M. & Johansson, B. (2019) Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur

Elhai, J.D., Montag, C., Moshagen, M., & Sindermann, C. (2020) Age, gender, personality,

ideological attitudes and individual differences in a person's news spectrum: how many and who might be prone to “filter bubbles” and “echo chambers” online? In Heliyon January 2020 6(1).

Elsevier Ltd [Link]

Expressen (2020) Cherrie bryter samarbetet med Nakd efter kritiken.

https://www.expressen.se/noje/cherrie-bryter-samarbetet-med-nakd-efter-kritik/ (hämtad 26/2 2021)

Facebook (2020) Lee Mondim Larssons berättelse.

Foucault, M., 1969/2002. Vetandets arkeologi. Lund: Arkiv förlag

Foucault, M (1987) Övervakning och straff. Fängelsets födelse. Fjärde upplagan. Lund: Arkiv moderna klassiker

Foucault, M (1993) Diskursens ordning: installationsföreläsning vid Collège de France den 2 december 1970. Stockholm:B. Östlings bokförl. Symposion

Ge, X (2020) Social media reduce users' moral sensitivity: Online shaming as a possible consequence, vol 46 - issue 5, 359-369, Wiley. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/ab.21904 Gino, F., Schweitzer, M. E., Mead, N. L., & Ariely, D. (2011) Unable to resist temptation: How

self‐control depletion promotes unethical behavior. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 115(2), 191–203. https://doi.org/10.1016/j.obhdp.2011.03.001

Göteborgs-Posten (2020) Arbetsmiljöverket granskar NA-KD – efter nästan 100 anmälningar. https://www.gp.se/ekonomi/arbetsmilj%C3%B6verket-granskar-na-kd-efter-n%C3%A4stan-100-a nm%C3%A4lningar-1.38690682 (hämtad 10/3 2021)

Heide, M., Johansson, C. & Simonsson, C (2005) Kommunikation & organisation. 1. uppl. Malmö: Liber.

Hinduja, S., & Patchin, J. W. (2010) Bullying, cyberbullying, and suicide. Archives of Suicide Research, 14(3), 206–221. https://doi.org/10.1080/ 13811118.2010.494133

Hooks, A, M (2020) Cancel culture: posthuman hauntologies in digital rhetoric and the latent values

of virtual community networks. Masters Theses and Doctoral Dissertations.

https://scholar.utc.edu/theses/669

Instagram (2020a) Nu kommer sanningen.

https://www.instagram.com/p/CIYmz2lgk9B/?utm_source=ig_embed (hämtad 24/2 2021) Instagram (2020b) “Angående mitt samarbete med Na-kd”. Från Cherries inlägg.

https://www.instagram.com/p/CIoQmUdF8_C/?utm_source=ig_web_copy_link (hämtad 1/3 2021)

Instagram (2021c) Help - Instagrams Datapolicy

https://help.instagram.com/519522125107875?helpref=page_content

Jackson, S. (2018) Young feminists, feminism and digital media. Feminism and Social Media, 28, 32-49. https://doi.org/10.1177/0959353517716952

Kingsize Magazine (2020) Cherrie avslutar samarbetet med Na-kd: “Jag måste stå för rätt sak”. https://www.kingsizemag.se/mode/cherrie-avslutar-samarbete-med-na-kd-jag-maste-sta-for-ratt-sak / (hämtad 26/2 2021)

Klonick, K (2016) Re-Shaming the Debate: Social Norms, Shame, and Regulation in an Internet

Age. Maryland Law Review 75 (2016): 1029–65.

Kowalski, R. M., & Limber, S. P. (2013). Psychological, physical, and academic correlates of

cyberbullying and traditional bullying. Journal of Adolescent Health, 53(1), S13–S20.

https://doi.org/10.1016/j. jadohealth.2012.09.018

Laidlaw, E. (2017) Online shaming and the right to privacy. Laws, 6(1), 3. https://doi.org/10.3390/laws6010003

Lindstedt, I (2019) Forskningens hantverk. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Lindberg, S. (2015) Jämställdhet och maktrelationer : En diskursanalys av hur föräldraideal konstrueras. https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:821135

LinkedIn (2020) Interns, culture and improvements of them during scaling (Updated 9 dec).

https://www.linkedin.com/pulse/interns-culture-improvements-them-during-hyper-jarno-vanhata pio/ (Hämtad 24/2 2021)

Lynch, R. A. (2011) Foucault's theory of power. Ur Taylor, D. (red.) Michel Foucault: Key Concepts (s. 13-26). Acumen Publishing Ltd., ISBN 978-1-84465-234-1

Lynch, R.A (1988) Is power all there is? Michel Foucault and the "Omnipresence" of Power Relations. Pages 65-70. https://doi.org/10.5840/philtoday19984217

Madarova, Z., Barbieri, D., Dahin, C., Guidorzi, B., Karu, M., Mollard, B., Salanauskaite, L. (2019) Gender equality and youth: opportunities and risks of digitalisation. 10.2839/148393. Retrieved from https://eige.europa.eu/publications/gender-equality-and-youth-opportunitiesand-

risks-digitalisation (2021-02-15)

Market (2021) NA-KD sålde för 700 miljoner mer – och agerar efter kritiken mot arbetsmiljön. https://www.market.se/nyhet/na-kd-salde-for-700-miljoner-mer-och-agerar-efter-kritiken-mot-arb etsmiljon (hämtad 31 mars 2021)

May, T (2011) Foucault's conception of freedom. Ur: Michel Foucault, Key concept, Taylor, D [red] 71-83. Durham: Acumen

Mc Mahon, C. (2014) Why We Need a New Theory of Cyberbullying. Available at SSRN: https://ssrn.com/abstract=2531796 or http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.2531796

Melk Og Honning (2020)

https://melkoghonning.no/nakd-far-krass-kritikk-na-boikotter-in uencere-klesgiganten/ (hämtad 1/3 2021)

Mendes, K., Ringrose, J., & Keller, J. (2018) #MeToo and the promise and pitfalls of challenging rape culture through digital feminist activism. European Journal of Women’s Studies, 25, 236–246. https://doi.org/10.1177/1350506818765318

Mills, S. (2003). Discourse. 2. ed. London: Routledge

Mitchell, K. J., Ybarra, M., & Finkelhor, D. (2007) The relative importance of online victimization

in understanding depression, delinquency, and substance use. Child maltreatment, 12(4), 314–324.

https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/1077559507305996

Moraeus, L., & Klæboe, K. (2006) Att definiera mångfald – governmentalitet som diskursivt

ramverk för hur begreppet mångfald används i policydokument.

https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1482119 Na-kd (2021a) Om oss.

https://www.na-kd.com/sv/om-oss?ssr=on&loadfailure=1 (hämtad 24/2 2021) Na-kd (2021b) Varumärkeslöften.

https://www.na-kd.com/sv/varumarkesloften (hämtad 10/3 2021)

Perren, S., & Gutzwiller‐Helfen nger, E. (2012). Cyberbullying and traditional bullying in

adolescence: Di erential roles of moral disengagement, moral emotions, and moral values.

European Journal of Developmental Psychology, 9(2), 195–209. https://doi.org/10.1080/ 17405629.2011.643168

Potter, J. (1996). Representing Reality. Discourse, Rhetoric and Social Construction. Los Angelse/London/New Delhi/Singapore: Sage.

Richards, D, P (2013) Dead Man’s Switch: Disaster Rhetorics in a Posthuman Age, University of South Florida, 2013, scholarcommons.usf.edu/etd/4933.

Roberts, L.D., Muirs.R., & Sheridan, L.P., (2020) The portrayal of online shaming in contemporary

online news media: A media framing analysis. Computers in Human Behavior Reports Volume 3,

January–July 2021, 100051. [Link]

Rose, G. (2001) Visual methodologies [Elektronisk resurs] : an introduction to the interpretation of visual materials. London: Sage Publications Ltd.

Runions, K. C & Bak, M (2015) Cyberpsychology, Behavior, and Social Networking. Jul 2015.400-405.http://doi.org/10.1089/cyber.2014.0670

Shaw, F. (2013). “These wars are personal”: methods and theory in feminist online research. Qualitative Research Journal, 13(1), ss. 90-101. https://doi.org/10.1108/14439881311314649 Shirdastian, H, Laroche, M and Richard, M-O (2019) “Using Big Data Analytics to Study Brand

Authenticity Sentiments: The Case of Starbucks on Twitter.” International Journal of Information

Management 48. 291–307. https://doi.org/10.1016/j.ijinfomgt.2017.09.007

Storm, I. (2020) Foucault, Fairclough och järnrörets diskursordning :En kritisk diskursanalys av maktförhållandet mellan representanter ur riksdagspartiet Sverigedemokraterna och

kvällstidningen Expressen under den så kallade ”Järnrörsskandalen” https,://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1456246 Svenska Dagbladet (2020) Nakd-stormen: “Vi kan få allt att rasa”.

https://www.svd.se/nakd-stormen-vi-kan-latt-fa-allt-att-rasa (hämtad 24/2 2021) Svenska Dagbladet (2021) Na-kds arbetsmiljö får kritik på flera punkter.

Svenskarna och Internet 2020. Kapitel 6: Traditionell media minskar och digital ökar.

http://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2020/mediekonsumtion-titta-l yssna-och-lasa/unga-i-aldern-16-35-ar-stodjer-upphovsman-direkt-och-koper-pa-rekommendation- av-in uencer-mer-an-andra-2/ (Hämtad 21/4 2021)

Taylor, C. (2011) Biopower. Ur Taylor, D. (red.) Michel Foucault: Key Concepts. Acumen Publishing Ltd., ISBN 978-1-84465-234-1

Tokunaga, R. S. (2010). Following you home from school: A critical review and synthesis of research

on cyberbullying victimization. Computers in Human Behavior, 26(3), 277– 287.

doi:10.1016/j.chb.2009.11.014

Velasco, J. C. (2020) You are Cancelled: Virtual Collective Consciousness and the Emergence of Cancel

Culture as Ideological Purging. Rupkatha Journal on Interdisciplinary Studies in Humanities;

2020, Vol. 12 Issue 5, p1-7, 7p [Link]

Winter Jørgensen, M. & Phillips, L., (2000) Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur AB

11. Bilagor

Bilaga 1.

Bilaga 2.

Bilaga 3.

(Angelica Blicks Instagraminlägg och ett handplock kommentarer. Här syns även kommentarer från Na-kds konto) Hämtad 13 mars.

Bilaga 4.

(Blogginlägg från Angelicablick.se och kommentarer på inlägget) Hämtad 10 mars. (Stäng kommentarsfält) Hämtat 31 mars.

Bilaga 5.

Bilaga 6.

Bilaga 7.

Bilaga 8.