Vi vill inledningsvis betona vår ambition med detta arbete, vars fokus på det kompensatoriska uppdraget skulle kunna ses som en ansats till en studie med uppdragsrelevans (se Nilholm, 2019), där den specialpedagogiska relevansen i sin tur är av stor betydelse utifrån
specialpedagoguppdraget. Ett uppdrag som i förhållande till det kompensatoriska uppdraget avser att utjämna skillnader i elevers olika förutsättningar på vägen mot utbildningens mål. Vi vill även betona att denna studie ämnar bidra till att synliggöra lärares och specialpedagogers förutsättningar gällande det kompensatoriska uppdraget, hur uppdraget framställs i
styrdokumenten och mynnar ut i vardagsnära tolkningar som på olika sätt påverkar det
praktiknära arbetet. De förutsättningar man har och upplever sig ha torde i sin tur påverka hur man arbetar med att utjämna skillnader i elevers förutsättningar på vägen mot utbildningens mål. Analyser och slutsatser i resultatdiskussionen ämnar bidra till reflektion hos läsaren, vilket i sin tur skulle kunna bidra till vidare forskning om en likvärdig skola. Något vi ser som nödvändigt då den senaste Pisarapporten (Skolverket, 2019a) påvisar att likvärdigheten i svensk skola minskar.
Syftet med denna studie är att främst bidra till den specialpedagogiska delen av det
kompensatoriska uppdraget, vilket vi menar att vi gör. Gidlund och Bodströms (2017) diskussion om vikten av specialpedagogers och lärares kunskap och kompetens vad avser det kompensatoriska uppdraget, menar vi stärker specialpedagogens funktion i skolan. Specialpedagogens roll i relation till det kompensatoriska uppdraget, menar vi, är ytterst centralt, för att skolan ska kunna vara en skola för alla. Denna professions uppdrag är att genom sin kunskap och kompetens förmedla och bygga broar mellan teori och praktik (se även Ahlberg, 2013). Vi hävdar att det handlar om att bidra till att klyftan minskar, dock tror vi inte på någon allena lösning. Att synliggöra det
kompensatoriska uppdraget, och därmed verka för likvärdighet, bör ske via ett tillsammansarbete professioner emellan.
Vi anser att det är en lagenlig skyldighet att tydliggöra, kunna, känna till varandras uppdrag och veta innebörden av de kompensatoriska begreppen. Detta bör ske genom ett utvidgat
tillsammansarbete där analys av styrdokumentens frirum står i centrum. Detta påstående grundar sig främst på det ovan redovisade resultatet, vilket visar att alla elever inte får det stöd de har rätt till och därmed uppfyller inte skolan det kompensatoriska uppdraget. Vi anser det vara av vikt att här återigen tydliggöra vad som står i Skollagen (2010:800) dvs. utbildningen inom skolväsendet ska främja alla elevers utveckling och lärande. Skolan ska i sin verksamhet dessutom ta hänsyn till
49 elevers olika förutsättningar och behov (SFS 2010:800, 1 kap. 4 §). I detta sammanhang menar vi att det inte finns något frirum som tyder på något annat. Utbildningen ska vara formad på det sättet att alla elever ska kunna tillgodose sig den och utvecklas. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv innebär det att alla elever ska få utbildning efter sina egna förutsättningar och behov. Kopplat till flera, i denna studie påtalade, forskares slutsatser, däribland Ryffés (2019), blir dock ändå frågan: Är det möjligt?
Berg (2012) hävdar att det är av stor vikt att frirummet utnyttjas, utifrån ambitionen om
likvärdighet, samt utifrån målet att erbjuda en skola för alla (se även Ahlberg, 2013; Nilholm, 2019; Ryffé, 2019). Frirummets tolkningsmöjligheter medför dock att olika skolor och professioner tolkar innebörden av det kompensatoriska uppdraget olika, vilket i sin tur skulle kunna påverka
likvärdigheten i negativ mening (se Skolverket, 2019a). Vi vill utifrån studiens resultat hävda att så är fallet. Skolorna och professionerna tolkar det kompensatoriska uppdraget olika. Alla elever får inte det stöd de har rätt till av olika skäl och vi vill hävda att ett skäl är tolkningsvariationer av uppdraget. Dock vill vi återigen påpeka vikten av diskussion professioner emellan för att på bästa sätt ta vara på de möjligheter styrdokumentens frikostighet innebär. I detta fall utifrån ett
likvärdighetsperspektiv med elevens bästa i fokus. Samtidigt som resultatet visar att
specialpedagoger och lärare brister i kunskaper vad anser innebörden av det kompensatoriska uppdraget, upplever de själva att de har kunskap om det kompensatoriska uppdraget men inte alltid vet hur de ska utföra uppdraget i verksamheten. Detta menar vi är en diskrepans mellan kunskap och kompetens, vilket vi menar kan likställas med diskrepans mellan teori och praktik.
Professionerna vet vad de ska göra men inte alltid hur, vilket för oss in på begreppet lärarprofessionalism. Är det verkligen så att en skicklig lärare lyckas möta ALLA elever i undervisningen? Vi menar att den uppenbara komplexiteten kring uppdraget som helhet och de paradoxer tidigare forskning belyser (se Ahlberg, 2013; Ryffé, 2017), bidrar till en “stukad” lärarprofessionalism. Är det så att uppdraget både är för komplext och för otydligt? Att det helt enkelt är för svårt? Hur mycket förväntas egentligen specialpedagoger och lärare kunna? I detta sammanhang hävdar vi återigen att det är viktigt med tvärprofessionellt samarbete för att på så sätt synliggöra det kompensatoriska uppdraget. Ytterligare en fråga, kopplat till att likvärdigheten i svensk skola är satt i risk (se t ex Skolverket, 2019a), är om lärarprofessionalismen inom och mellan skolor brister? Vilken typ av kunskap och kompetens behöver specialpedagoger och lärare i så fall för att ta sig an det kompensatoriska uppdraget? Detta för in studien på ytterligare en väg vad avser vidare forskning i meningen hur lärarprofessionalismen ser ut i förhållande till olika aspekter av
50 likvärdighet i svensk skola, och vad som kan tänkas behövas för att klara uppdraget att möta alla elever i undervisningen, socialt och kunskapsmässigt.
Vad avser vidare forskning avseende det kompensatoriska uppdraget i sin helhet såsom det framställs i styrdokumenten, är det även relevant med fördjupade kunskaper om insatsen särskilt stöd. Resultatet av vår studie visar att lärare sällan eller aldrig är delaktiga när det kommer till just särskilt stöd, trots att det kompensatoriska uppdraget som helhet är allas ansvar. Detta har väckt en nyfikenhet hos oss om vilka typer av insatser särskilt stöd kan tänkas omfattas av, på nationell nivå. Om syftet med det kompensatoriska uppdraget är likvärdighet i enlighet med Skollagens (2010:800) definition; lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildningen och en utbildning som är
kompenserande, skulle skolors tolkningar av insatsen särskilt stöd som sådan kunna motverka dess syfte. Exempelvis omfattas särskilt stöd, enligt Skollagen (2010:800), av bland annat anpassad studiegång och särskild undervisningsgrupp. Hur man väljer att tolka dessa två insatser skulle kunna bidra till att skolan varken lyckas med sitt socialisationsuppdrag eller sitt kunskapsuppdrag, och då blir insatserna som sådana både paradoxala och kontraproduktiva i förhållande till
Skollagens (2010:800) definition. Regleringen som sådan behöver därför inte per automatik innebära ett ökat stöd för den enskilde eleven. Kan dessa två insatser då kallas kompensatoriska? Dessa funderingar leder oss till följande avslutande reflektion. Om vi lyfter blicken rör det
kompensatoriska uppdraget som en skolreell angelägenhet skolan som helhet på en mängd olika nivåer, kopplat både till den lokala skolverksamheten och till samhället i stort. Skolpolitiska, skoljuridiska och specialpedagogiska infallsvinklar ska implementeras och omsättas i den lokala skolverksamheten där också kommunaliseringen av skolan, det fria skolvalet och friskolereformen utgör ytterligare påverkansfaktorer i sammanhanget (se t ex Ahlberg, 2013; Nilholm, 2019; Ryffé, 2019; Wall, 2018). Skolan är, både som myndighet och som organisation, en komplex verksamhet och den rättsliga styrningen tenderar att bli problematisk och i vissa fall, som tidigare forskning visar, också tämligen paradoxal (se t ex Ahlberg, 2013; Ryffé, 2019; Wall, 2018). Det
tolkningsutrymme som detta medför leder, i enlighet med resultatet av vår studie, till problem. Otydligheten och komplexiteten i styrdokumenten tenderar att bidra till en lärarprofessionell “bakbundenhet” som i sig påverkar förutsättningarna vad avser det praktiknära arbetet. Detta skulle kunna uttryckas som att det råder ett glapp mellan teori och praktik, kopplat till frirummets yttre gränser. Samtidigt finns också ett glapp mellan teori och praktik vad avser frirummets inre gränser. Detta glapp berör exempelvis organisatoriska och didaktiska förutsättningar, kunskap och
51 mån saknas, och som därmed utgör informanternas main concern. Detta dubbla glapp bidrar
sammantaget till en ständig känsla av otillräcklighet. Liksom Kerstin Göransson, Gunilla Lindqvist, Gunvie Möllås, Lena Almqvist och Claes Nilholm (2017) menar vi därför att fokus i första hand bör ligga på syftet med ett skolsystem, och vad vi egentligen vill uppnå. Först när vi når konsensus gällande den aspekten kan fokus riktas mot skolans uppdrag som helhet, där det kompensatoriska uppdraget är en betydande del. Först då är det möjligt att nå konsensus gällande vad skolans
definition av likvärdighet ska omfattas av och således vad det kompensatoriska ska bestå av, och på vilket sätt uppdraget bör regleras. Innebär exempelvis Skollagens (2010:800) definition av
likvärdighet lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildning och en utbildning som är
kompenserande i sin tur att likvärdighet kan och måste vara detsamma som måluppfyllelse? Innebär en ökad reglering i sin tur att ”kvalitet, likvärdighet och rättssäkerhet” (Prop.2009/10:165. s. 206) säkerställs? Vår slutsats utifrån denna studies resultat är att vi inte är så säkra på det.
52
8 Referenser
Ahlberg, Ann (1999). På spaning efter en skola för alla (Specialpedagogisk rapport 1999:08, nr 15). Göteborg: Göteborgs universitet. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/22995?locale=sv
Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. (2., [förändrade] uppl.) Stockholm: Liber.
Ainscow, Mel, Dyson, Alan, Godrick, Sue & West, Mel (2012). Making schools effective for all: rethinking the task. School, Leadership and Management. 32(3), 197-213. doi:
10.1080/13632434.2012.669648
Berg, Gunnar (2003). Att förstå skolan: En teori om skolan som institution och skolor som organisationer. Lund: Studentlitteratur.
Berg, Gunnar (2012). Ledarskap, skolkultur och skolans uppdrag. I: Gunnar Berg, Frank Sundh och Christer Wede (Red.), Lärare som ledare-i och utanför klassrummet (s. 209-228). (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Berg, Gunnar (2018). Skolledarskap och skolans frirum. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3. uppl.). Stockholm: Liber.
Charmaz, Kathy (2014). Constructing grounded theory (2. uppl.). London: Sage Publications. Datainspektionen (2016). Dataskyddsförordningens grundläggande principer.
https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/grundlaggande-principer/ Denscombe, Martyn (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2019). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Andreas Fejes & Robert Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (s. 16 - 42). Stockholm: Liber. Gadler, Ulla (2011). En skola för alla-gäller det alla? (Avhandling, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap). http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:412729/FULLTEXT02
Gerrbo, Ingemar (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2012. Göteborg.
Gidlund, Ulrika & Boström, Lena (2017). What is Inclusive Didactics? Teachers’ Understanding of Inclusive Didactics for Students with EBD in Swedish Mainstream Schools. International
53 Glaser, Barney (2001). The grounded theory perspective. Conceptualization contrasted with
description. Mill Valley: The Sociology Press.
Guvå, Gunilla & Hylander, Ingrid (2003). Grundad teori. Stockholm: Liber.
Guvå, Gunilla & Hylander, Ingrid (2012). Diverse perspectives on pupil health among professionals in school-based multiprofessional teams. School Psychology International, 33(2), 135-150. doi: 10.1177/0143034311415900
Göransson, Kerstin, Lindqvist, Gunilla, Möllås, Gunvie, Almqvist, Lena & Nilholm, Claes (2017). Ideas about occupational roles and inclusive practices among special needs educators and support teachers in Sweden. Educational Review, 69(4), 490-505. doi: 10.1080/00131911.2016.1237477 Hjörne, Eva (2016). The narrative of special education in Sweden: History and trends in policy and practice. Discourse Studies in the Cultural Politics of Education, 37(4), 1-13. doi:
10.1080/01596306.2015.1073017
Jobér, Anna (2015). Social klass i skolan. Det kompensatoriska uppdraget. Stockholm: Natur & Kultur.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, Gunilla, Nilholm, Claes, Almqvist, Lena & Wetso, Gun-Marie (2011). Different
agendas? The views of different occupational groups on special need education. European Journal of Special Education, 26(2), 143-157. doi: 10.1080/08856257.2011.563604.
Lindqvist, Gunilla (2013). SENCO:s: vanguards or in vain? Journal of Research in Special Educational Needs, 13(3), 198-207. doi: 10.1111/j.1471-3802.2012.01249.x
Messiou, Kyriaki & Ainscow, Mel (2016). Responding to learner diversity: Students views at a catalyst for powerful teacher development. Teaching and Teaching Education. 51, 246-255. doi: 10.1016/j.tate.2015.07.002
Nilholm, Claes (2019). En inkluderande skola: möjligheter, hinder och dilemman. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Paterson, David, Graham, Lorraine & Stevens, Robert (2014). Inclusion and equity in Australian secondary schools. Journal of International Special Needs Education, 17(2), 1-9. doi:
10.9782/2159-4341-17.2.79
Paterson, David (2007). Teachers’ In-Flight Thinking in Inclusive Classrooms. Journal of Learning Disabilities, 40(5), 427-435. doi: 10.1177/002221940070400050601
54 Patton, Michael Quinn (2002). Qualitative research & evaluation methods. (3. uppl.). Thousand Oaks: Sage Publications.
Persson, Bengt (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. (3., omarb. uppl.) Stockholm: Liber
Prop. 2009/10:165. Den nya skollagen: för kunskap, valfrihet, och trygghet: regeringens proposition 2009/10:165.
https://www.regeringen.se/49b729/contentassets/c507a849c3fa4173b7d03df20bad2b59/den-nya- skollagen---for-kunskap-valfrihet-och-trygghet-hela-dokumentet-prop.-20092010165
Regeringskansliet (2018). Konvention om barnets rättigheter. Stockholm: Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/49d199/globalassets/regeringen/dokument/socialdepartementet/barnets- rattigheter/konventionen-om-barnets-rattigheter-svenska-2018.pdf
Rennstam, Jens & Wästerfors, David (2015). Att analysera kvalitativt material. I Göran Ahrne & Peter Svensson (Red). Handbok i kvalitativa metoder. (s. 220-236). (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
Repstad, Pål (2007). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Roos, Helena & Gadler, Ulla (2018). Kompetensens betydelse i det didaktiska mötet - en modell för analys av möjligheter att erbjuda varje elev likvärdig utbildning enligt skolans uppdrag. Pedagogisk forskning i Sverige. 23(3-4). https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1740/1566
Ryffé, David (2017). Ambition och praktik-om reell rättssäkerhet inom skolväsendet. I Scheutz, Sverker (Red). Rättssäker utbildning. (s. 179-195). (1. uppl.). Uppsala: Iustus förlag.
Ryffé, David (2019). Omöjligt uppdrag: om rättslig styrning och normkollisioner i skolans kompensatoriska uppdrag. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2019. Göteborg.
Ryle, Gilbert (1949). The concept of minds. London: Hutchinson.
Sandström, Margareta; Klang, Nina & Lindqvist, Gunilla (2019). Bureaucracies in Schools - Approaches to Support Measures in Swedish Schools Seen in Light of Skrtic`s Theories.
Scandinavian Journal of Education Research, 63:1. 89-104. doi: 10.1080/00313831.2017.1324905
Sayers, Adrian (2007). Tips and tricks in performing a systematic review. Preliminary evidence gathering: snowballing and reverse snowballing. British Journal of General Practise. 57(538), 425. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2151802/pdf/bjpg57-759.pdf
Skolinspektionen (2014). Från huvudmannen till klassrummet - tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn till kvalitetsgranskning. Stockholm: Skolinspektionen.
55 Skolinspektionen (2016). Skolans arbete med extra anpassningar - Kvalitetsgranskningsrapport. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmen. Reviderad 2019. https://www.skolverket.se/getFile?file=4206
Skolverket (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014). Stödinsatser i utbildningen – om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2018). Särskilt stöd i grundskolan läsåret 2017/2018. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=3952
Skolverket (2019a). PISA 2018:15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=5347
Skolverket (2019b). Att göra extra anpassningar av undervisningen och ge särskilt stöd. https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/extra- anpassningar-och-sarskilt-stod
Skolverket (2020). Samverkan för bästa skola. https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och- organisera-skolan/samverkan-for-basta-skola
SOU 1974:53 Skolans arbetsmiljö-utredningen om skolans inre arbete. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Svensson, Peter (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I: Göran Ahrne & Peter Svensson (Red), Handbok i kvalitativa metoder. (s. 208-219). (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
Sverige (2018). Skollagen (2010:800): med lagen om införande av skollagen (2010:801). (Nionde upplagan). Stockholm: Norstedts juridik.
Thomassen, Magdalene (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: introduktion till vetenskapsfilosofi. (1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.
Thornberg, Robert & Fejes, Andreas (2019). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Andreas Fejes & Robert Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (s. 273-295). Stockholm: Liber.
Thornberg, Robert & Forslund Frykedal, Karin (2019). Grundad teori. I Andreas Fejes & Robert Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (s. 44-71). Stockholm: Liber.
56 Vetenskapsrådet (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wall, Gustaf. (2018). Stödåtgärder i skolan: likvärdighet, handläggning och byråkratisk symbolik. (1. uppl.). Uppsala: Iustus förlag.
Ödman, Per-Johan (2017). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1
Redovisning av aktuella artiklar och avhandlingar (se Tidigare forskning samt Referenser)
Ann Ahlberg (1999): På spaning efter en skola för alla. En fallstudie om skolans uppdrag samt ”skolan som en social, institutionell verksamhet där lärande pågår” (s. 74), och ett specifikt fokus på lärarens möte med specialpedagog. Det empiriska underlaget har insamlats utifrån aktionsforskning och består av handledningssamtal och intervjuer.
Mel Ainscow, Alan Dyson, Sue Goldrick och Mel West (2012): Making schools effective for all: rethinking the task. Bygger på en forskningsstudie där författarna har analyserat en serie studier över en 20-årsperiod för att undersöka skolutveckling som är effektiv och gynnar alla elever. Ulla Gadler (2011): En skola för alla-gäller det alla? En avhandling om statliga styrdokuments betydelse i skolans verksamhet. Det empiriska materialet består av fem studier; en litteraturstudie, en dokumentstudie, en enkätstudie, ännu en dokumentstudie samt en intervju med två
elevassistenter.
Ingemar Gerrbo (2012): Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken. En avhandling som bygger på specialpedagogers, klasslärares, rektorers och speciallärares
narrativer som utgår från synen på den specialpedagogiska praktiken.
Kerstin Göransson, Gunilla Lindqvist, Gunvie Möllås, Lena Almqvist och Claes Nilholm (2017): Ideas about occupational roles and inclusive practices among special needs educators and support teachers in Sweden. En enkätstudie med specialpedagoger och speciallärare i tio svenska kommuner om deras yrkesroller i förhållande till en inkluderande verksamhet.
Eva Hjörne (2016): The narrative of special education in Sweden: History and trends in policy and practice. En analys av specialpedagogens roll historiskt i förhållande till politik och verksamhet. Ulrika Gidlund och Lena Boström (2017): What is inclusive didactics? Teachers´s understanding of inclusive didactics for students with EBD in Swedish mainstream schools. Fokusgruppintervjuer med mellanstadielärare om hur lärare uppfattar arbetet med elever i känslomässiga och
beteendemässiga svårigheter i förhållande till en inkluderande praktik.
Gunilla Guvå och Ingrid Hylander (2012): Diverse perspectives om pupil health among professionals in school-based multiprofessional teams. Fokusgruppintervjuer om den nya elevhälsan, multiprofessionella team och ett tvärprofessionellt samarbete.
Gunilla Lindqvist (2013): SENCOs: vanguards or in vain? En enkätstudie om möjliga förändringar i skolans verksamhet i samband med den nya specialpedagogrollen (på organisationsnivå) och
huruvida denna utmanar etablerade strukturer i skolans värld.
Gunilla Lindqvist, Claes Nilholm, Lena Almqvist och Gun-Marie Wetso (2011): Different agendas? The views of different occupational groups on special needs education. En enkätstudie riktad mot
olika yrkesgrupper i skolan om elever i olika typer av svårigheter, hur dessa elever kan stöttas och specialpedagogens roll i det arbetet.
Kyriaki Messiou och Mel Ainscow (2016): Responding to learner diversity: Students views at a catalyst for powerful teacher development. Ett aktionsforskningsprojekt med lärar-och forskarteam på åtta engelska högstadieskolor med syftet att låta elevens syn på lärandet fungera som en
katalysator för skolutveckling ur ett inkluderingsperspektiv.
David Paterson (2007): Teachers´in-flight thinking in inclusive classrooms. En intervjustudie med fem högstadielärare om deras arbete med elever med inlärningssvårigheter i förhållande till
inkludering.
David Paterson, Lorraine Graham och Robert Stevens (2014): Inclusion and equity in Australian secondary schools. Artikeln belyser ett större kvalitativt forskningsprojekt som gjordes i en av del av Australien där skolornas resultat var mycket bra och vars fokus var likvärdighet och inkludering. Sju likvärdighetsprogram undersöktes vars mål var elever i olika typer av svårigheter.
Helena Roos och Ulla Gadler (2018): Kompetensens betydelse i det didaktiska mötet-en modell för analys av möjligheter att erbjuda varje elev likvärdig utbildning enligt skolans uppdrag. En artikel vars syfte ”är att skapa en modell för att kunna analysera kvaliteten på det didaktiska mötet” (s. 1). Modellen består av tre komponenter som berör elevers olika förutsättningar kontra likvärdighet, den professionella kompetensen samt hur man tolkar och genomför skolans dubbla uppdrag.
David Ryffé (2017): Ambition och praktik-om reell rättssäkerhet inom skolväsendet. Ett refereegranskat kapitel i en antologi om rättssäkerheten inom skolväsendet som bygger på en granskning av styrdokumenten.
David Ryffé (2019): Omöjligt uppdrag. En avhandling som behandlar det kompensatoriska uppdraget utifrån en normkollision där kollektivistiska värden i skolans värld sätts mot individens rättigheter och behov. Ryffé beskriver avhandlingens metod som en kritisk analys av rättskällor och praktiska situationer i pedagogens arbete.
Margareta Sandström, Nina Klang och Gunilla Lindqvist (2017): Bureaucracies in schools- approaches to support measures in Swedish schools seen in the light of Skrtic´s theories.
Fokusgruppintervjuer med rektorer, lärare, specialpedagoger och elevhälsoteam om reformen ”extra anpassningar”.
Gustaf Wall (2018): Stödåtgärder i skolan: likvärdighet, handläggning och byråkratisk symbolik. En refereegranskad bok om det kompensatoriska uppdraget och den rättsliga styrningen som bygger på en granskning av styrdokumenten.
Bilaga 2
Förfrågan om deltagande
Hej!
Vi heter Jessica Björnwall och Christine Skillborg och skriver under våren vårt examensarbete vid