Slutord

8.3 Slutord

Visst vore det idealiskt att kunna tillämpa en didaktik som möjliggör en ömsesidig påverkan sett till lärarens kunskaps- som fostransuppdrag? Vårt arbete har i huvudsak syftat till att un-dersöka huruvida ett sådant tillvägagångssätt är möjligt. Undersökningen har visat på förutsätt-ningar för en integrativ didaktik, med fokus på hållbarhetsfrågor. Vi ser att det skönlitterära innehållet kan utgöra underlag för kritiska reflektioner liksom konstruktiva diskussioner. Stof-fet finns att tillgå i ett antal modaliteter och motsvarar följaktligen Skolverkets kriterier för vidgat textbegrepp. En sådan definition av texten angör den i vårt samtida digitala samhälle och möjliggör, enligt forskningen, ökade tillfällen till metakognition vilket i sin tur kan möjliggöra förutsättningar för individuell mognad och demokratisk medvetenhet.

Vi har i generell mening undersökt huruvida särskild litteratur kan utgöra underlag för sär-skild undervisning. Vi har förståelse för att den öppet intresserade kartläggningen i viss mån initialt varit färgad av våra preferenser. Vi valde Aniara av anledningen att vi anser den tillhöra en representativ del av den svenska litteraturskatten. Ett sådant iakttagande skapar frågeställ-ningar; det inledande urvalet var som sagt till viss utsträckning förutbestämd och överenskom-men redan innan arbetet tog sin början.

Hur avgör vi vilken litteratur som är god? Är det personliga preferenser, eller teoribild-ningar? I den bästa av världar kunde det avgöras av Klafkis idé om den kategoriala bildningen där läraren tillämpar en ”exemplarisk princip” i sitt urval. Klafkis ambition innebär att besvara en av didaktikens problem med sina frågeställningar. Dock ser vi svårigheter med att alltid finna den bästa av lösningar, beroende på lärandesituation samt elevgrupp. Skolverkets dubbla upp-drag, skulle kunna kallas för ett dubbelt budskap. Den skönlitterära undervisningen uppmuntras och skrivs fram i syfte att stärka demokratin, dock läggs inga medel på forskningen och summa-tiva kunskapsutvärderingar prioriteras.

Undersökningen har, för att återigen citera Månsson och Nordmark (2015:2), visat att: “Li-vet i skolan handlar [...] om en socialisationsprocess av den uppväxande generationen, genom vilken de blir sociala varelser som tillsammans upprättar en gemensam förståelse av omvärlden och det allmänna bästa”. Litteraturstudier samt skönlitterär analys har utmynnat i insikter om litteraturundervisningens beskaffenhet i relation till det dubbla uppdraget. Att uppmuntra och tillämpa estetisk läsning i undervisningen bör, enligt vår slutsats, ha funktionen som kunskaps-bärande och utvecklande för den unga individen, det vill säga utbildande samt bildande.

53

Källförteckning

Andersson, Sten. 2014. Om positivism och hermeneutik: en introduktion i vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.

Arvidsson, Stefan. 2016. Morgonrodnad: socialismens stil och mytologi 1871–1914. Lund: Nordic Academic Press.

Billing, Björn. 2001. Modernismens åldrande: Theodor W. Adorno och den moderna konstens

kris. Ny utg. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion.

Björkvall, Anders. 2009. Den visuella texten: multimodal analys i praktiken. Stockholm: Hall-gren & FallHall-gren.

Bloom, Harold. 2018. Hur läsa & varför. Stockholm: Modernista.

Brante, Göran. 2016. Allmän didaktik och ämnesdidaktik - en inledande diskussion kring gränser och anspråk. Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik 2 (1): 52–68.

http://noad.ub.gu.se/index.php/noad/article/viewFile/33/18 (Hämtad 2020-04-02).

Bruner, Jerome S. 1997. The culture of education. Ny uppdat. uppl. Cambridge: Harvard Uni-veristy.

Canton, James. (red.). 2016. Stora boken om litteratur. Stockholm: Lind & Co.

Degerman, Peter; Johansson, Anders. 2010. Läsa normalt. En kritik av Rosenblatts reader-re-sponse teori. Tidskrift för litteraturvetenskap 40 (3–4): 59–69. doi: 130.241.16.45.

Dewey, John. 1966. Democracy and education: an introduction to the philosophy of

educa-tion. Free Press paperback edieduca-tion. New York: The Free Press.

Egidius, Henry. (red.). [2020]. Skuggan. Psykologiguiden. https://www.psykologigui-den.se/psykologilexikon/?Lookup=skuggan (Hämtad 2020-04-03).

Englund, Tomas. 2005. Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension. Göteborg: Dai-dalos.

Erixon, Per-Olov; Löfgren, Maria. 2018. Ett demokratilyft för Sverige?: Om relationen mellan literacy, skönlitteratur och demokrati i Läslyftet. Utbildning och demokrati 27 (3): 7–34. http://urn.kb.se/resolve?urn:nbn:se:umu:diva-158238

FN. 2013. De osynliga klimatflyktingarna. https://unric.org/sv/de-osynliga-klimatflykting-arna/ (Hämtad 2020-04-28).

Fritzell, Christer; Lena Fritzén. (red.). 2007. Integrativ didaktik i olika ämnesperspektiv. Växjö:

54 Gadamer, Hans-Georg. 1997. Sanning och metod: i urval. Göteborg: Daidalos.

Giddens, Anthony. 2010. En skenande värld hur globaliseringen är på väg att förändra våra

liv. Johanneshov: TPB.

Gilje, Nils; Grimen, Harald. 2007. Samhällsvetenskapernas förutsättningar. 3. uppl. Göte-borg: Daidalos.

Holmberg, Claes-Göran; Ohlsson, Anders. 1999. Epikanalys: en introduktion. Lund: Student-litteratur.

Hultén, Britt. 2000. Journalistikanalys – en introduktion. Lund: Studentlitteratur. Hutcheon, Linda. 2013. A Theory of Adaptation. Andra utgåvan. New York: Routledge. Håkansson, Jan; Sundberg, Daniel. 2012. Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk

och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.

Jansson, André. 1998. Smakernas begränsade frihet:Om kulturindustrins makt över sin publik.

Sociologisk forskning 35 (3–4): 7–31. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25758

Jung, C. G. 1993. Valda skrifter Psykologiska typer. Rev. ny utg. Stockholm: Natur och kul-tur.

Kemp, Peter. 2005. Världsmedborgaren: politisk och pedagogisk filosofi för det 21

århundra-det. Göteborg: Daidalos.

Klafki, Wolfgang. 1997. Kritisk-konstruktiv didaktik. I Uljens, Michael (red.). Didaktik:

te-ori, reflektion och praktik. Lund: Studentlitteratur, 215–228.

Lagerroth, Erland. 1980. Litteraturvetenskapen vid en korsväg: traditionell forskning,

marx-ism, strukturalmarx-ism, hermeneutik, humanmarx-ism, finalism. Stockholm: Rabén & Sjögren.

Langer, Judith A. 2005. Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär

förståelse. Göteborg: Daidalos.

Langer, Judith A. 2017. Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär

förståelse. Andra upplagan. Göteborg: Daidalos.

Lundgren, Ulf P. 2014. Läroplansteori och didaktik – framväxten av två centrala områden. I Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger och Liberg, Caroline (red.). Lärande, skola, bildning:

[grund-bok för lärare]. 3.uppl. Stockholm: Natur & kultur.

Malmgren, Gun. 2003. Svenskämnet som demokrati och “värdegrundsämne”. Utbildning &

Demokrati 12 (2): 63–76. http://lup.lub.lu.se/record/124560

Martinson, Harry. 2004. Aniara: en revy om människan i tid och rum. Ny utg. Stockholm: Bonnier.

55 Midbøe, Gunilla; Säfvestad, Inger. 2014. Analytisk Psykologi. En introduktion till jungiansk teori och praktik. Tidskriften Psykoterapi. (23) 3: sida saknas. https://jungstiftelsen.org/analy-tiker/artikel%20ur%20psykoterapi.html

Månsson, Niclas; Normark, Jonas. 2015. Den allmänna didaktikens gränser. Om möjligheter och begränsningar för en samhällsomvandlande didaktik. Utbildning & Demokrati 24 (3): 1– 18 https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och-demokrati/2015/nr-3/mansson--nordmark---den-allmanna-didaktikens-granser.pdf Nordlund, Anna. 2014. Litteraturvetenskaplig analys genom hundra år: åtta sätt att läsa

Gösta Berlings saga. Ny uppdat. uppl. Stockholm: Publit.

Nordmark, Jonas; Jonsson, Linda och Månsson, Niclas. 2018. Att bilda eller bedöma - om skapandet av demokratiska medborgare. Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik 4 (2): 3–16. http://noad.ub.gu.se/index.php/noad/article/download/106/35

Olin-Scheller, Christina. 2007. Vidgat textbegrepp hinder eller möjlighet? Nationella konfe-rensen i svenska med didaktisk inriktning. Fjärde nationella konfekonfe-rensen i svenska med

di-daktisk inriktning: tala, lyssna, skriva, läsa, lära - modersmålsundervisning i ett nordiskt per-spektiv: 83–96. Umeå: Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-141959

Ontologi. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ontologi (Hämtad 2020-03-26).

Petersson, Margareta. 2007. Varför läsa litteratur? Nationella konferensen i svenska med di-daktisk inriktning. Fjärde nationella konferensen i svenska med didi-daktisk inriktning: tala,

lyssna, skriva, läsa, lära - modersmålsundervisning i ett nordiskt perspektiv: 97–112. Umeå:

Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning. http://urn.kb.se/re-solve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-141959

Petersson, Margareta (red.). 2011. Världens litteraturer: en gränsöverskridande historia. Lund: Studentlitteratur.

Rosenblatt, Louise M. 2002. Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Lund: Stu-dentlitteratur.

Rönnerstrand, Torsten. 1993. Arketyperna och litteraturen: om arketypbegreppet i litteratur

och litteraturanalys. Malmö: Gleerup.

Selander, Staffan; Ödman, Per-Johan (red.). 2005. Text och existens: hermeneutik möter

sam-hällsvetenskap. Göteborg: Daidalos.

Sjöström, Jesper. 2018. Didaktik i integrativa lärarprofessionsämnen. Studier i

læreruddan-nelse og -profession 3 (1): 94–199. doi: 10.7146/lup.v3i1.97571

Sjöström, Jesper. 2019. Didaktisk modellering. Naturvetenskapernas och teknikens didaktik 1 (3): 121–132. doi: 10.3384/atena.2019.1.1

56 SKOLFS 2009:19. Om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling.

SKOLFS 2011:144. Läroplan för gymnasieskolan.

Skolinspektionen. 2012. Skolornas arbete med demokrati och värdegrund. Kvalitetsgransk-ning rapport/Skolinspektionen: 9. Stockholm: Skolinspektionen. https://www.skolinspekt- ionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/Sko-lornas-arbete-med-demokrati-och-vardegrund/

Skollagen 2010:800. Skolans värdegrund och uppgifter.

Skolverket, 2019. Hållbar utveckling, gy. https://larportalen.skolverket.se/#/modul/01-hallbar-utveckling/Gymnasieskola/902-Hallbar-utveckling-GY (Hämtad 2020-04-30).

Svedjedal, Johan. 2002. Litteratursociologi. I Bergsten, Staffan (red.). Litteraturvetenskap: en

inledning. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, 81–98.

Svenska Akademien. 2020. Nobelpriset i litteratur - pristagarna. https://www.svenskaakade-mien.se/nobelpriset/nobelpriset-i-litteratur-pristagarna (Hämtad 2020-02-19).

Szklarski, Andrzej. 2009. Fenomenologi som teori, metodologi och forskningsmetod. I Fejes, Andreas och Thornberg, Robert (red.). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber, 106– 121.

Tilander, Åke. 1991. Arketyper och troll - om C G Jungs arketypteori. Häften för kritiska

stu-dier 24 (4): 35–50. Stockholm: Unga filosofer.

Tilander, Åke. 2008. Jungiansk psykologi och film. Bogart och Betel: texter om film och

re-ligion (1): 93–103. Uppsala: Swedish Science Press.

Thavenius, Jan. 2001. Det oavslutade och andra essäer om estetik. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion.

Uljens, Michael (red.). 1997. Didaktik: teori, reflektion och praktik. Lund: Studentlitteratur. Wahlström, Ninni 2015. Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerup.

Wennerström, Wohrne, Maria. 2015. Samspelet mellan tolkning och självreflektion i unga vuxnas läsning av skönlitteratur. I Tengberg, Michael och Olin-Scheller, Christina (red.).

Svensk forskning om läsning och läsundervisning. Lund: Gleerups Utbildning, 97–110.

Wessbo, Simon. 2019. Novell och film i svenskämnets medieekologi - resultat från en empi-risk undersökning. I Nordenstam, Anna och Parmenius Swärd, Suzanne (red.). Digitalt. Stockholm: Natur & Kultur, 119–134.

Westlund, Barbro. 2009. Att undervisa i läsförståelse – Lässtrategier och studieteknik. Stock-holm: Natur & Kultur.

57 Ödman, Per-Johan. 2007. Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. 2. uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.