Tillämpning av metod

Vår förhoppning är att genom tolkning i en hermeneutisk process finna förklaring till huruvida

32 didaktik. Analyserna tar således sin utgång i hermeneutiken men färgas av de begrepp som härrör uppsatsens teoretiska underlag. I den hermeneutiska processen har närläsning varit ett inslag och fokus riktat mot materialets innehåll, inte Martinsons avsikter. I tolkningsprocessen har vi strävat efter ett distanserat och kritiskt förhållningssätt till egna uttydningar. Presenterade tolkningar är produkter av en ständigt kritisk diskussion mellan teoretiska perspektiv och vår förförståelse. Tolkningarna relaterats även till uppsatsens avsikt, att undersöka didaktiska i pot-ential i ett skönlitterärt verk.

Gadamers hermeneutik, innefattande den hermeneutiska cirkelns principer och förförståelse, fungerar som fundament i respektive analys. Vi väljer dock att inte hänge oss till Gadamers idéer fullt ut då vi kan se behållning i Ricoeurs inställning till metoder. De ovan presenterade premisserna för reliabla tolkningar utgör en grund i arbetets analytiska processer. Nedan pre-senteras hur vi förhåller oss till den hermeneutiska cirkeln i respektive analys. Därefter följer en redogörelse av egna erfarenheter samt hur förförståelsen kan tänkas inverka på nämnda tolk-ningsprocesser.

5.2.1 Den hermeneutiska cirkeln

Det holistiska kriteriet är en grundförutsättning i Gadamers beskrivning av den hermeneutiska cirkeln. Detta har, i arbetets analysprocesser, utgjort en kärna. I den litterära analysen har ett urval hämtat i Aniara utgjort den konkret formulerade analysmaterialet, dock har verket som helhet haft en betydande inverkan på hela processen. Det har varit av vikt att göra tolkningar som är av ett sådant slag att de kan härledas från del till helhet och från helhet till del. Det har inneburit att vi tagit hänsyn till verket som en del av den större helhet samhället utgör, litterärt samtida som vårt nutida.

Den hermeneutiska cirkeln har även fungerat som ramverk i den didaktiska analysen. Ett urval av frågor ur Klafkis teori fungerar som teoretisk bas. Dock ges Klafkis teori som helhet möjlighet att spela med i analysen. I syfte att skapa ett vidare perspektiv av arbetets ämne har vi låtit fler teoretiker än de primära tala i analysen. Klafkis teori utgör en del av ett stort fält. Vi har dock inte möjlighet att lyfta fältets alla teoretiker: en komplett helhetsbild är omöjlig att förmedla. Vår uppfattning är de teoretiker som valts svarar väl mot uppsatsens syfte och kan resonera med Klafkis idéer.

5.2.2 Vår förförståelse

Våra språk- och begreppsvärldar kommer spela roll i analyserna. Vi har båda svenska som mo-dersmål och har snart fullföljt en gymnasielärarutbildning. Våra världsuppfattningar grundar sig i västerländska begrepp. Dock är det av relevans att poängtera att trots dessa likheter är våra begreppsvärldar inte identiska: vi är två olika individer med varsin unik historia och bakgrund. Vi ser det som en styrka att vår begreppsliga förförståelse får mötas och förhandlas i analyserna. Våra respektive världsbilder skapar tillsammans förutsättningar för nyanserande tolkningar. Den litterära analysen präglas i viss mån av redan tillräknade kunskaper från utbildningens religionsvetenskapliga samt litteraturvetenskapliga kärna. Vi har under lärarprogrammet tilläg-nat oss kunskaper om Jungs teorier samt andra teoretiska perspektiv, dels på egen hand, dels genom studentkollegers tolkningar.

33 I likhet med språk och begrepp kommer våra personliga erfarenheter spela en roll i den di-daktiska analysen, liksom i den litterära. Våra erfarenheter av didaktik och litteraturvetenskap kommer främst från den gemensamma, just nu pågående, lärarutbildningen. Vi delar med andra ord teoretisk utgångspunkt. Dock innebär inte detta att vi tolkar det lästa på samma sätt. Genom utbildningen har vi tillägnat oss och tolkat det material vi mött utifrån våra personliga preferen-ser. I de kommande tolkningsprocesserna kommer vi även i detta avseende behöva förhandla och förena våra sätt att tolka.

Bakgrundsavsnittets presenterade material utgör också delar av vår förförståelse och kom-mer därför vara av betydelse i tolkningsarbete. Det är förförståelse som vi till övervägande del tillgodogjort oss under utbildningstiden.

5.2.3 Genomförande litteraturanalys

Det verk som valts för litteraturvetenskaplig analys i arbetet, Aniara, har funnits med oss sedan utbildningens första termin. Under utbildningens gång har verket lyfts för diskussion oss emel-lan vid ett flertal tillfällen. När vi bestämde oss för att skriva detta examensarbete tillsammans var utgångspunkten därför självklar. Dock visste vi inte hur vi skulle angripa verket, eller inom vilken teoretisk kontext, bara att det skulle utgöra en central del av utbildningens avslutande arbete. Den hermeneutiska tolkningsprocessens början kan därmed härledas till utbildningens inledning.

Vi har läst verket ett flertal gånger och desto fler gånger plockat ur brottstycken som vi begrundat. Vi känner oss väl förtrogna med verket: dock förundras vi varje gång över upptäck-ten av nya fynd som varje läsning för med sig. Läsningen har genererat i arbetets urval. I enlig-het med den hermeneutiska cirkeln kommer vi att analysera urvalet i relation till verket i sin helhet: beståndsdelar kommer att analyseras och relateras till urvalet som helhet och till verket i sin fullständighet.

I tolkningsprocessen utgår vi från Jungs definition av universella symboler som dels indivi-duella och mänskliga, dels som en yttring av det kollektivt omedvetna. Vi ämnar identifiera arketypen Skuggans beskaffenhet och betydelse i en hermeneutisk process. Samhället och sko-lans dubbla uppdrag har en centraliserad roll i tolkningsprocessen. Vi har därför även valt att tillföra ytterligare en teoretisk röst i analysen, Adornos dialektiska perspektiv. Förhoppningen är att de skilda perspektiven ska utmynna i en dialog om stoffets tematiska element med olika intressen för ögonen. De valda delarna ur Jungs teori syftar till att se på själsliga och psykiska skeenden, vilka vi bedömer som mikroperspektiv, medan Adornos dialektiska idébildning in-tresserar sig för den prägel ekonomi och mänskliga beslut har på samhället, sett ur ett makro-perspektiv.

5.2.4 Genomförande didaktisk analys

Vår didaktiska analys kommer att ta avstamp i den litterära uttolkningen av Aniara. Ur ett hel-hetsperspektiv sett till det valda teoretiska underlaget har vi valt att tillämpa ett urval av Klafkis fem frågor, dock görs analysen med hänsyn till hela Klafkis teoribildning. I Gadamers anda har vi gått från helhet till del och i den analytiska processen kommer vi att gå från del till helhet i ett växlande skeende. Utöver nämnda teori har tillämpning av bakgrundsavsnittets innehåll till övervägande del agerat som ramverk i syfta att förankra våra antaganden. Som exempel

34 hänvisar vi till Skolverkets syftesbeskrivning av litteraturundervisning, arbetets övrigt teore-tiska delar samt tidigare forskning. Begrepp som tillämpas redogörs för tidigare i arbetets olika delar.