Som inledningsvis nämnts tyder mycket på att företagsboten under de senaste åren kommit att tillämpas i allt större utsträckning. 2006 års lagändringar verkar alltså ha uppnått önskad effekt. Frågan är emellertid vad detta beror på. Har kunskapen kring regleringen ökat eller har reglerna blivit mer lätthanterliga?
Enligt min mening uppvisar regleringen fortfarande betydande brister och konstruktionen av företagsboten är illa genomtänkt. Först måste brott styrkas, eventuellt utan att en eller flera gärningspersoner identifieras. Sedan måste avgöras om näringsidkaren är att klandra för att denne inte vidtagit skäliga brottsförebyggande åtgärder. Genom företagsbotsregleringen har man också pålagt en viss typ av medborgare en plikt att vid straffansvar förhindra brott. Fram träder en bild av företagsboten som en straffrättslig sanktion för annans brott, utan preciserad gräns för näringsidkarens garantansvar. Samtidigt som räckvidden av denna tillsynsplikt är oklar har lagstiftningen en långt vidsträcktare räckvidd än vad som egentligen var avsett från början och ansvaret kan aktualiseras vid en rad olika och vitt skilda situationer.
En sanktions effektivitet kan inte mätas enbart mot dess tillämpningsfrekvens, utan också mot dess allmänpreventiva effekt och kvalitet. Straffnormer måste vara tillräckligt precisa för att dess adressater skall kunna rätta sig efter dem. De måste också vara tillräckligt lättförståeliga för att domstolar skall kunna tillämpa dem på ett enhetligt och rättvist sätt. Företagsbotens kärnrekvisit riskerar att skapa förvirring och därmed riskerar sanktionens effektivitet och genomslag i det praktiska rättslivet att hotas. Samtidigt synes utrednings- och bevissvårigheter ha föranlett att ansvaret åläggs som ett slags strikt ansvar i form av presumtioner om att näringsidkaren är att klandra. Det förefaller därmed också som att de problem som förknippas med företagaransvaret har letat sig in i reglerna om företagsbot. Till företagsbotens försvar kan sägas att den många gånger torde innebära en mer rättvis ansvarsplacering än det personliga straffansvaret, men lagtexten är illa disponerad och förtjänar en närmare analys.
Effektivitetssynpunkter gör sig inte enbart gällande vid val av formulering av straffnormer, utan också vid bestämmandet om kriminalisering över huvud taget bör äga rum. Visst är det uppenbart att det finns behov av någon form av sanktionssystem för överträdelser som sker inom ramen för företags verksamheter, men straffrätten är endast ett av många tillgängliga styrmedel. Lagstiftaren har i vällovliga syften försett rättsvården med en mängd olika redskap för att motverka brott i näringsverksamhet och
företagsbot är endast en av flera ekonomiska sanktioner som kan komma i fråga. Möjligen kan det förhålla sig så att förekomsten av alla dessa sanktionsformer riskerar att skapa villrådighet rörande tillämpningen av företagsboten. Ett effektivt ingripande mot den företagsrelaterade brottsligheten förutsätter att den straffrättsliga regleringen samordnas med andra preventiva och reaktiva åtgärder. Det finns m.a.o. behov av ett mer enhetligt och konsekvent tänkande kring sanktioneringen av den företagsrelaterade brottsligheten.
Det kan ifrågasättas varför inte en förbättrad kvalitativ tillämpning, istället för en ökad kvantitativ tillämpning läggs till grund för lagstiftarens effektivitetssträvanden. Det är uppenbart att lagstiftarens konstruktion av företagsboten är präglad av tradition, snarare än av rationella kriminalpolitiska överväganden om effektivitet. Ifall man stannar för en straffrättslig sanktionering av den företagsrelaterade brottsligheten vore kanske en ansvarsmodell likt den norska vara lämplig. Detta förutsätter emellertid att den svenske lagstiftaren reviderar den nuvarande definitionen av brott, skuld och straff.
KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING
Offentligt tryck
Sverige:
Prop. 1975:103 Om förslag till ny aktiebolagslag, m.m.
Prop. 1981/82:142 Om ändring i brottsbalken (ekonomiska sanktioner vid brott i näringsverksamhet)
Prop. 1985/86:23 Om ändring i brottsbalken m.m. (företagsbot)
Prop. 1998/99:32 EU-bedrägerier och korruption
Prop. 2001/02:149 Sveriges tillträde till Förenta nationernas internationella konvention om bekämpande av finansiering av terrorism Prop. 2002/03:146 Sveriges tillträde till Förenta nationernas konvention mot
gränsöverskridande organiserad brottslighet
Prop. 2003/04:70 Europarådets straffrättsliga konvention om korruption, m.m.
Prop. 2005/06:59 Företagsbot
Prop. 2006/07:74 Sveriges tillträde till Förenta nationernas konvention mot korruption
Prop. 2007/08:68 Förverkande av utbyte av brottslig verksamhet
Prop. 2012/13:143 Effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna
SOU 1993:27 Miljöbalk Del 1 – Huvudbetänkande av
Miljöskyddskommittén
SOU 1993:81 Översyn av arbetsmiljölagen – Betänkande av Utredningen om
översyn av arbetsmiljölagen
SOU 1996:185 Straffansvarets gränser – Delbetänkande av
straffansvarsutredningen Del I: överväganden och förslag, Del II: Bilagor [Martin Borgeke]
SOU 1997:127 Straffansvar för juridiska personer – Betänkande av
Företagsbotsutredningen (Del A) [Dag Victor]
SOU 2006:58 Sanktionsavgift i stället för straff – områdena livsmedel, foder och djurskydd
SOU 2012:12 Penningtvätt – kriminalisering, förverkande och
dispositionsförbud
Ds Ju 1978:5 Företagsböter – En kartläggande undersökning av korporativt ansvar [Gunvor Bergström]
Ds Ju 1979:10 Företagsböter – Förslag till lagtexter [Gunvor Bergström]
Ds Ju 1981:3 Ekonomiska sanktioner vid brott i näringsverksamhet
Ds Ju 1984:5 Företagsbot - Delbetänkande av Kommissionen mot
ekonomisk brottslighet
Ds 2001:69 Företagsbot
Dir. 1982:101 Åtgärder mot ekonomisk brottslighet m.m.
Dir. 1995:95 Företagsbot
JuU 1981/82:53 Justitieutskottets betänkande om ekonomiska sanktioner vid brott i näringsverksamhet
Nordiskt samarbete:
NU 1975:5 Bötesstraffet – Betänkande avgivet av Nordiska
straffrättskommittén
NU 1986:2 Företagsböter (Yhteisösakko) – Betänkande avgivet av
Nordiska straffrättskommittén
Norge:
Ot.prp. nr. 90 (2003-2004) Om lov om straff (straffeloven)
NOU 1989:11 Straffansvar for foretak. Straffelovkommisjonens delutredning
III.
Rapporter m.m.
BRÅ 1977:7 Nytt straffsystem. Idéer och förslag Arbetsgruppen rörande kriminalpolitik
RättsPM 2006:19 Företagsbot, Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i
Malmö, uppdaterad juni 2007
RättsPM 2006:19 Företagsbot, Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i
Malmö, uppdaterad maj 2011
Rapport 2013:4 Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning -
Arbetsmiljöbrottens, omfattning, struktur och utveckling, Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet
Rättsfonden Straffrätten och straffprocessrätten i förändring. Seminarium anordnat av Rättsfonden den 14-15 februari 1986 över temat ”Statens ekonomiska intresse som ledstjärna inom straffrätten”. Rättsfonden/Norstedts tryckeri, Stockholm 1986 [Gustaf Petrén s. 129-133]
NJM 1975 Det syvogtyvende nordiske juristmøde i Reykjavik den 20-22 augusti 1975. Udgivet av den islandske styrelse
NJM 2011 Det 39:e nordiska juristmötet i Stockholm 18-19 augusti 2011.
Del 1. Utgivna av den svenska styrelsen
Litteratur
Andenæs, J, Matningsdal, M och Rieber-Mohn, F, Alminnelig strafferett, Uppl. 5, Förlag, Oslo 2004
Andersson, H, Ansvarsproblem i skadeståndsrätten. Skadeståndsrättsliga
utvecklingslinjer. Bok 1. Iustus förlag, Uppsala 2013
Asp, P, Ulväng, M och Jareborg, N, Kriminalrättens grunder, Uppl. 1, Iustus förlag, Uppsala 2010
Asp, P, (diss.) EG:s sanktionsrätt – Ett straffrättsligt perspektiv, Iustus förlag, Uppsala 1998
Bourner, C och Karlmark, S, Är företagsboten ändamålsenlig vid miljöbrottslighet?, JT nr 2 2012/13 s. 495-506.
Dahlqvist, A-L och Holmquist, R, Brotten i näringsverksamhet, Uppl. 2, Norstedts Juridik, Stockholm 2010
Dotevall, R, Bolagsledningens skadeståndsansvar, Uppl. 1:3, Norstedts Juridik, Stockholm 1999
Friberg, S, Företagsbot och individuellt straffansvar, Festskrift till Josef Zila, Iustus förlag, Uppsala 2013
Hellner, J och Radetzki, M, Skadeståndsrätten – En introduktion, Uppl. 3, Norstedts Juridik, Stockholm 2007
Høivik, K (diss.) Foretaksstraff – En analyse av ansvarskonstruksjonen og dens
historiske, rettspolitiske og moralske forutsetninger, Cappelen Damm AS, Bergen 2012.
Iseskog, T, Företagsbot – en sanktion vid brott i näringsverksamhet, Thomson Fakta, Stockholm 2006
Jareborg, N, Allmän kriminalrätt, Iustus förlag, Uppsala 2001
Jareborg, N & Zila, J, Straffrättens påföljdslära, Uppl. 2, Norstedts Juridik, Stockholm 2010
Johansson, S, Svensk associationsrätt i huvuddrag, Uppl. 10, Norstedts Juridik, Stockholm 2010
Jönsson, S, (diss.) Straffansvar och modern brottslighet – En idékritisk studie av
straffansvar för juridiska personer, Iustus förlag, Uppsala 2004
Lehrberg, B, Praktisk juridisk metod, 6 uppl., Institutet för bank- och affärsjuridik 2010 Matningsdal, M och Bratholm, A (red.), Straffeloven med kommentar. Første Del.
Almindelige Bestemmelser. Uppl. 2, Oslo 2003
Pieth, M och Ivory, R (red.), Corporate Criminal Liability – Emergence, Convergence,
and Risk, Ius Gentium: Comparative Perspective on Law and Justice, Volume 9,
Springer, 2011. E-bok. DOI: 10.1007/978-94-007-0674-3
Sandgren, C, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare. Ämne, material, metod och
argumentation, Uppl. 2, Norstedts juridik, Stockholm 2007
Svernlöv, C, Styrelse- och VD-ansvar i aktiebolaget. En introduktion, Norstedts Juridik, Stockholm 2008
Träskman, P.O, Straffrättsligt ansvar i samfund de lege ferenda, NTfK 1977 s. 257-272. Träskman, P.O, Straffrätt och ekonomisk brottslighet, Festskrift till Hans Thornstedt, PA Norstedt & Söners förlag, Stockholm 1983
Träskman, P.O, Svensk miljöstraffrätt – bister men näbblös hök?, NTfK nr. 2 2013 s. 245-256
Victor, D, Ansvar utan klander? Några tankar om straffansvar för juridiska personer, NTfK 1998 s. 368–378
Warnling-Nerep, W, Sanktionsavgifter – särskilt i näringsverksamhet, Uppl. 1:1, Norstedts juridik, Stockholm 2010
Wennberg, S, Är kriminalisering en relevant metod för den kommersiella rättens
efterlevnad?, JT 2003/04 s. 599-607
Wennberg, S, Företagsledares ansvar för brott som begås i verksamheten, Flores juris et legum – festskrift till Nils Jareborg, Iustus förlag, Uppsala 2002
Zila, J, (diss.) Istället för straff – Sanktionsavgifter som kriminalpolitiskt medel mot
bagatellbrottslighet, Juristförlaget, Stockholm 1992
Internetkällor och otryckta källor
Redaktionen, NCC erkände att man vållade Viktors död, Folkbladet 2011-06-22 (2014-02-28), http://www.folkbladet.nu
Rodin, J, NCC fälls för vållande till annans död, Västerbottens-Kuriren 2011-07-08 (2014-02-28), http://www.vk.se
Selberg, N, Företagsbot: om brott och bot i näringsverksamhet. Examensarbete Juridiska fakulteten, Lunds universitet. 2006.
Thornefors, C, Kommentaren till rättegångsbalken (1942:740). I: Karnov (12/12 2013) http://www.thomsonreuters.se Rättsfall Högsta domstolen NJA 2001 s. 579 NJA 2007 s. 369 Dom 2012-12-03 i mål nr 5960-10
Hovrätterna. Publicerade och opublicerade avgöranden
RH 1992:73 RH 2009:41 RH 2011:54
Göta hovrätt dom 2012-03-20 i mål nr B 2567-11
HovR för Västra Sverige dom 2008-04-14 i mål nr B 3531-07 HovR för Västra Sverige dom 2011-12-16 i mål nr B 4597-10 HovR för Övre Norrland dom 2011-03-03 i mål nr B 818-10 HovR för Övre Norrland dom 2012-05-10 i mål nr B 599-11
HovR över Skåne och Blekinge dom 2011-02-08 i mål nr B 1736-09 HovR över Skåne och Blekinge dom 2011-12-08 i mål nr B 1057-10 HovR över Skåne och Blekinge dom 2012-02-20 i mål nr B 65-10 HovR över Skåne och Blekinge dom 2012-04-19 i mål nr B 2701-11 HovR över Skåne och Blekinge dom 2013-01-10 i mål nr B 774-12 HovR över Skåne och Blekinge dom 2013-11-18 i mål nr B 921-13 Svea HovR dom 2011-11-15 i mål nr B 1007-11 och B 1008-11 Svea HovR dom 2012-04-12 i mål nr B 8587-11
Svea HovR dom 2012-11-14 i mål nr B 5075-12 Svea HovR dom 2013-03-27 i mål nr B 1950-12
Tingsrättsavgöranden
Mark- miljööverdomstolen MÖD 2001:21 MÖD 2001:22 MÖD dom 2001-05-21 i mål nr M 6957-00 MÖD dom 2001-05-21 i mål nr M 6958-00 Norsk Retstidende Rt. 2002 s. 1312 Europadomstolen
Janosevic mot Sverige, ansökan nr 34619/97, dom av den 23 juli 2002, ECHR 2002-VII.
Salabiaku mot Frankrike, ansökan nr 10519/83, dom av den 7 oktober 1988.
Västberga Taxi AB och Vulic mot Sverige, ansökan nr 36985/97, dom av den 23 juli 2002.
Internationellarättsakter
Council of Europe, No. R (88) 18 of the Committee of Ministers to Member States concerning Liability of Enterprises Having Legal Personality for Offences Committed in the Exercise of their Activities (Adopted 1988-10-20)
Europarådets straffrättsliga konvention om korruption, Strasbourg 1999-01-27, ETS nr. 173, Undertecknad av Sverige 1999-01-27, Ratificerad av Sverige 2004-06-25, Ikraftträdande 2004-10-01.
Europarådets konvention om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott och om finansiering av terrorism, CETS 198, Warszawa 2005-05-16, Undertecknad av Sverige 2005-05-16.
OECD:s konvention om bekämpande av bestickning från utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförhållanden, Paris 1997-12-17, Ratificerad av Sverige 1999-06-08, Ikraftträdande 1999-08-07.
FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet
(Palermokonventionen), New York 2000-11-15, Undertecknad av Sverige 2000-12-12, Ratificerad av Sverige 2004-04-01, Ikraftträdande 2004-05-30.
FN:s internationella konvention om bekämpande av finansiering av terrorism, New York 1999-12-09, Undertecknad av Sverige 2001-10-15, Ratificerad av Sverige 2002-06-06, Ikraftträdande 2002-07-01.
FN:s konvention mot korruption, New York 2003-10-31, Undertecknad av Sverige 2003-12-09, Ratificerad av Sverige 2007-09-25, Ikraftträdande 2007.