Slutsats - Barns utsatthet på nätet

Resultatet av att studera detta arbete visar att det kan vara svårt att bestämma vad sexuella övergrepp mot barn på internet är, då lagen inte definierar detta konkret.

Det är snarare en tolkningsfråga där sexualbrottslagarna används som grund. Detta är något som begränsar utredningarna av dessa brott, vilket i sin tur gynnar

förövarna.

Vad är sexulla övergrepp mot barn på internet?

För att ett övergrepp skall kunna kallas nätövergrepp måste övergreppet givetvis ske över nätet via olika sociala medier. Det måste också inkludera en enhet som är ansluten till internet som en mobiltelefon, dator eller surfplatta.

De övergrepp som diskuterats i denna uppsats är grooming och dokumenterade sexuella övergrepp på barn. Grooming är ett begrepp som innebär att en vuxen person tar kontakt med ett barn med syftet att begå ett övergrepp. För att en gärningsman skall kunna dömas för grooming måste gärningsmannen föreslå eller stämma träff med ett barn i sexuellt syfte.

Det finns även två olika typer av övergrepp, dessa kallas fysiska och icke-fysiska övergrepp. Icke-fysiska övergrepp kan tex vara när en förövare uppmanar barnet att posera framför en webbkamera. Ett fysiskt övergrepp är när offret tvingas begå övergrepp på sig själva medan förövaren ser på. Detta kan också kallas virtuella våldtäkter.

Hur vanligt är det att barn blir utsatta och på vilket sätt sker det?

Genom att studera resultatet i arbetet kan det konstateras att det är vanligare att barn och ungdomar utsätts för dessa typer av brott än vad många tror. Arbetet visar också att det sker på olika typer av sociala medier som de flesta ungdomar använder dagligen.

Enligt undersökningen som utförts har 108 av 136 stycken elever varit i kontakt med en okänd person över internet. Det är svårt att veta hur många av de fall som är relaterat till brott som grooming. I vissa fall har det visat sig att ungdomar pratat

med en okänd via sociala medier när de använt sig av olika tjänster som erbjudit spelfunktioner. Där är det väldigt lätt att komma i kontakt med okända personer.

Undersökningen visar dock tydligt att några av barnen varit med om att en äldre person kontaktat dom i sexuellt syfte. Det är också oroväckande att större andelen av de som varit med om detta är tjejer.

På vilka sociala medier sker brotten?

På vilka sociala medier detta skett är enligt undersökningen väldigt tydligt.

Snapchat är det mediet där ungdomarna, som deltagit i undersökningen som ligger till grund för detta arbete, upplever att det sker mest brott. Att förövarna använder snapchat kan bero på att konversationer och bilder försvinner när de visats. Det visade sig även att förövarna använder sig av andra typer av appar, som

spelapplikationer där någon typ av chattfunktion finns tillgänglig.

Vad kan samhället göra för att motverka dessa typer av brott?

Människor runt om i samhället kan agera på olika sätt och på olika nivåer. På den globala nivån finns det två stora organisationer som arbetar med dessa problem, INHOPE och UNICEF. Skulle man som enskild individ i Sverige stöta på illegalt material på internet och vill rapportera detta vidare kan detta göras via

organisationen ECPAT. Dessa organisationer har arbetat med barns utsatthet på nätet under en längre tid, men med tanke på hur internet expanderar tillkommer de nya organisationer och nya bekämpningsmedel ständigt.

Det krävs också mycket engagemang och tid från den enskilda individen för att förebygga och påverka utsattheten för barn. Det har visats att barn tycker att

föräldrar inte är tillräckligt insatta när det handlar om internet. Föräldrar, lärare och andra vuxna måste därför tillsammans ta ansvar för att öka kunskapen och

medvetenheten för de brott barn kan utsättas för på internet. Genom att aktivt visa intresse för vad barnen gör på internet kan föräldrar och andra vuxna få mer tillit från barnen vilket i sin tur kan leda till att barnen öppnar sig mer. Den enskilda

individen kan även använda sig av olika appar för att vara säkra på att de personerna barnen kommunicerar med faktiskt är dem de säger att de är.

Vidare forskning

För framtida forskning är det viktigt att avsätta mer tid och planering. Experimentet kan utvecklas på många olika sätt men denna utveckling är beroende av tid och engagemang. Hade det funnits mer tid hade Instagramkontona kunnat designas mer utförligt och varit mer aktiva. Det hade även funnits en möjlighet att groomingen genomförts via Instagram som det var tänkt från början.

Tekniskt sett skulle skapandet av en applikation vara ett bra steg på vägen. Det finns stora möjligheter att utveckla olika applikationer för föräldrar och andra vuxna för att öka medvetenheten och kunskapen kring internet. Det finns även möjligheter att utveckla fler applikationer som Trast, där föräldrarna får bättre översikt över vem deras barn pratar med. Det är dock viktigt att poängtera att dessa applikationer inte bör övervaka vad barnen gör på internet. Detta är den största utmaningen för programmerare och utvecklare.

Ett exempel på en applikation skulle kunna vara en app där föräldrar får en varning när vissa ord används i olika konversationer. Appen skulle kunna ha färdiga

ordlistor med ord som till exempel; “sex, nakenbilder, avklätt, smeka, kåt” osv. När för många av dessa ord uppkommer från en person i en och samma konversation skall föräldrarna kunna få ett meddelande med en varning. Alternativt att appen varnar barnet för att konversationen inte är lämplig och att barnet bör säga till någon i sin närhet.

Referenser

[1] ECPAT. “ECPAT hotline rapport”. ECPAT. 2016. Hämtad 27 april 2018. Tillgänglig:

https://www.ecpat.se/uploads/2.PDF/Rapporter/ECPAT-Hotlines-rapport-om-dokumenterade-sexuella-%C3%B6vergrepp-mot-barn-p%C3%A5-internet-2.pdf [2] Svenskarna och internet 2017. (2017). “2.Barn och internet”. Internetstiftelsen Sverige. Tillgänglig på http://www.soi2017.se/barn-och-internet/

[3] Netclean Rapporten. (2017). “Åtta viktiga insikter om barnpornografibrott”. NetClean.

Tillgänglig på https://www.netclean.se/netclean-rapporten-2017/

[4] Wagner, K. (2009). Alexandramannen, en berättelse om vår tids största nätsexhärva.

Bokförlaget Atlas.

[5] Emma Janke, Gurbet Aslan. “Kumlafallet”. P3 dokumentär. Stockholm. Mars 2017.

[6] Maria Holmin, “Polisen: Väldigt få anmäler nätsexbrott”, Svt Nyheter, mars 2015 [online] Tillgänglig: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/polisen-valdigt-fa-anmaler-natsexbrott

[7] L.Johansson, C-G. Svedin. (2017) “Barn utsatta för sexuella övergrepp på nätet”, Barnafrid Nationellt kunskapscentrum, vol 2.

[8] D.Nylén & K.Bergström. (2013). “Grooming - ur ett socialpsykologiskt perspektiv”.

Umeå Universitet.

[9] Ungar och medier. (2017). “Småungar & medier 2017”. Statens medieråd. Tillgänglig på

https://statensmedierad.se/publikationer/ungarochmedier/smaungarmedier2017.2343.ht ml

[10] Polisen. (2017) “Grooming - Skydda dig”. Polismyndigheten. Tillgänglig på https://polisen.se/utsatt-for-brott/skydda-dig-mot-brott/grooming/

[11] “Varannan tjej under femton är sexkontaktad på nätet”. (2018). Childhood.

Tillgänglig på https://childhood.se/varannan-tjej-femton-ar-sexkontaktad-pa-natet/

[12] Patric. (2017). “8,4 miljarder uppkopplade enheter”. Westsystem. Tillgänglig på http://westsystem.se/teknik/84-miljarder-uppkopplade-enheter/

[13] Regeringskansliet. (2007). “Barnet i fokus”. Statens offentliga utredningar, SOU 2007:54

Tillgänglig på http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2007/08/sou-200754/

[14] “Anmälda brott”. (2016). Brottsförebyggande rådet.

Tillgänglig på http://www.netclean.se/wp-content/uploads/2017/03/NetClean-rapporten-2016.pdf

[16] “ECPAT-hotline 2015”. (2015). EcpatSverige. Tillgänglig på

https://www.ecpat.se/uploads/2.PDF/Rapporter/ECPAT-Hotlines-%C3%A5rsrapport-om-

dokumenterade-sexuella-%C3%B6vergrepp-p%C3%A5-barn-p%C3%A5-internet-En-%C3%A5rsrapport-fr%C3%A5n-ECPAT-Hotline-2015.pdf

[17] SFS 1962:700. Brottsbalken. Stockholm: Justitiedepartementet

[18] “Level of analysis”. (2018). Wikipedia. Besökt 17 april 2018. Tillgänglig på https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Level_of_analysis&oldid=835257764 [19] L. Jonsson, C. Engvall. (2014). “Unga som har sex mot ersättning: En kunskapsöversikt till stöd och hjälp”. Edita Bobergs.

[20] TRAST. “Detta är Trast!”. (2018) Trast. Besökt 23 april 2018. Tillgänglig på http://trastpanatet.se/

[21] ECPAT. “Detta gör ECPAT”. (2018) ECPAT. Besökt 23 april 2018. Tillgänglig på https://www.ecpat.se/detta-gor-ecpat

[22] “What is INHOPE”. (2018). INHOPE. Besökt 23 april 2018. Tillgänglng på http://inhope.org/gns/who-we-are/at-a-glance.aspx

[23] “Vad vi gör”. (2018). UNICEF. Besökt 23 april 2018. Tillgänglig på https://unicef.se/vad-vi-gor

[24] “Sexuell exploatering av barn”. (2018). UNICEF. Besökt 23 april 2018. Tillgänglig på https://unicef.se/fakta/sexuell-exploatering-av-barn

[25] Intervju med ungdomspolis Thomas Turesson.

[26] A. Halvares. (2017). ”Sexuella övergrepp mot barn över nätet. Hur skyddar den svenska straffrätten barn?” Umeå universitet

[27] K. Eriksson & A. Åström. (2016). ”Det pedagogiska ansvaret kring nätmobbning”.

Örebro universitet.

Appendix

Om du kryssat i någon utav ovanstående:

Var hot inblandat?

______________________________________________________________________

På vilka sociala medier skedde detta?

______________________________________________________________________

7. Har ni pratat mycket om hur man ska bete sig på sociala medier i skolan?

Ja __

Nej __

Om ja, på vilket sätt?

______________________________________________________________________

8. Skulle du vilja få mer information om hur du skyddar dig mot okända på internet?

Ja __

Nej __

Om ja, på vilket sätt?

______________________________________________________________________

9. Har du varit med om något speciellt som du vill dela med oss? (Frivilligt) ______________________________________________________________________

______________________________________________________________________

Tack för att du medverkade!

Utdrag från konversationer med ”Lukas”

Utdrag av andra konversationer från Sverigechat.se och Quizkampen

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00

E-mail: registrator@hh.se Sanne Femling

In document Barns utsatthet på nätet (Page 64-79)