It-forensik och informationssäkerhet
Barns utsatthet på nätet
Informationssäkerhet 15 hp
Halmstad 2018-11-23
Sanne Femling och Malin Granquist Klasson
Kandidatuppsats 2018 Maj
Författare: Sanne Femling & Malin Granquist Klasson Handledare: Urban Bilstrup
Examinator: Stefan Axelsson
Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik Högskolan i Halmstad
Box 823, 301 18 HALMSTAD
© Copyright Sanne Femling & Malin Granquist Klasson, 2018. All rights reserved
Kandidatuppsats Rapport, IDE11XX
Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik Högskolan i Halmstad
ISSN xxxxx
Denna uppsats är skriven med syftet att uppmärksamma barns utsatthet på internet samt att upplysa den enskilda individen om hur detta kan motverkas.
Detta är en kartläggning av barns utsatthet på internet med fokus på grooming, som är när en vuxen person tar kontakt med ett barn i sexuellt syfte. Arbetet innehåller en litteraturstudie, ett experiment, en undersökning samt två intervjuer som tillsammans svarar på frågeställningar kring barnens erfarenheter på internet.
Litteraturstudien presenterar grundläggande fakta om ämnet. Undersökningen gav resultat som visar att flera elever i varje klass blivit utsatta på internet.
Det sociala experimentet visar hur stort problemet egentligen är. Genom att skapa falska identiteter på unga flickor har vi kunnat kartlägga hur gärningsmän går till väga för att genomföra övergrepp på internet.
1 Introduktion ... 1
1.1 Problemställning ... 2
1.2 Problemkritik ... 3
1.3 Positionering ... 4
2 Teori ... 7
2.1 Sexuella övergrepp mot barn ... 7
2.1.1 Grooming ... 8
2.1.2 Dokumenterade sexuella övergrepp mot barn ... 8
2.2 Vad säger lagen? ... 9
2.3 Vad gör samhället? ... 12
2.3.1 Enskilda individen ... 13
2.3.2 Organisationer ... 13
2.3.3 Globalt ... 15
3 Metod ... 17
3.1 Metodval ... 17
3.1.1 Litteraturstudie ... 17
3.1.2 Enkätundersökning ... 18
3.1.3 Experiment ... 18
3.1.4 Intervju ... 19
3.2 Metodkritik ... 19
3.3 Positionering ... 21
4 Empiri ... 23
4.1 Experimentuppställning ... 23
4.2 Resultat av experiment ... 23
4.3 Undersökning ... 28
4.4 Resultat undersökning ... 29
4.5 Intervjuer... 38
5 Diskussion ... 43
5.1 Experiment ... 43
5.2 Undersökning ... 46
6 Slutsats ... 55
1 Introduktion
Under år 2016 fick organisationen ECPAT, End child prostitution, Child
Pornography, and Trafficking of Children for sexual Purposes, in 6 558 tips på olika former av kommersiell sexuell exploatering av barn till deras hotline. Det är en siffra som ökat från 2 754 tips på fem år. [1] Det är svårt att veta om detta är på grund av att internetanvändningen ökat eller om den enskilda individen, tillsammans med polisen och andra rättsväsenden blivit bättre på att hitta och klara upp fall.
Åldern på barn och ungdomar som använder internet minskar ständigt. Majoriteten av alla tvååringar, 79 % (2017), använder internet och över hälften av barnen som är tre år och äldre använder det dagligen. Majoriteten av dessa barn använder internet för att spela spel. Detta är en stor ökning de senaste fem åren. [2] I netcleans rapport för 2017 berättar poliser att de upplever att groomingfallen på nätet ökar och att spelplattformar för barn ofta används av förövare för att skapa kontakt. Grooming är när en vuxen person tar kontakt med ett barn i sexuellt syfte.
De vittnar också om hur sociala medier används till att skapa kontakter för att sedan flytta över konversationerna till privata chattrum. [3]
År 2006 döms Atheer as-Suhairy till tio års fängelse på 51 åtalspunkter. Under flera år har han haft kontakt med upp till 56 flickor på internet under namnet Alexandra.
Alexandra uppger sig vara en 25-årig modell och lockar flickorna med modelljobb där dem kan tjäna snabba pengar. Hon ger flickorna många komplimanger och berättar att de kan tjäna pengar om dem tar lite sexiga bilder på sig själva i
webbkamera och skickar till henne. Alexandra berättar att flickorna kan tjäna ännu mer pengar om de går med på att träffa en man, umgås med honom och om allt känns bra, ha sex med honom. Många av de unga flickorna har det svårt i skolan, jobbigt hemma eller ont om pengar. Mannen som Alexandra “känner” är Atheer as- Suhairy själv. Atheer fälls sedan i Tingsrätten för bla åtta våldtäkter, fjorton fall av grovt utnyttjande av underårig, femton fall av sexuellt ofredande och sjutton fall av förförelse av ungdom. Domen överklagades och Hovrätten justerar sedan vissa av åtalen men Atheer döms till tio års fängelse och livstids utvisning. [4]
I mars år 2013 valde 13-åriga Linn att ta sitt liv genom att ställa sig framför tåget.
Detta var början på en lång utredning som kommer att kallas “Kumlafallet” där en 44-årig man hotade och sextrakasserade Linn. Mannen som uppgett sig för att vara en 15-årig kille under alias bealarson97 hade under en tid kontakt med Linn via den internetbaserade kommunikationstjänsten Skype. Genom att skapa manipulerade nakenbilder av Linn hotade mannen att sprida dessa om hon inte gick med på hans krav. Trakasserierna ledde sedan till att Linn avslutade sitt liv. [5]
Detta är bara två av många fall där barn utsatts för sexuella handlingar med hjälp av internet. Fallen visar hur illa det kan sluta för de drabbade, samt hur viktigt det är att föräldrar och andra vuxna blir mer medvetna om vad barn gör på internet. I denna uppsats analyserar och undersöks detta med hjälp av fyra olika frågeställningar som besvaras med hjälp av fyra olika metoder.
1.1 Problemställning
Syftet med denna uppsats är att problematisera och analysera vilka risker och brott barn kan utsättas för när de använder sig av sociala medier. Sedan försöka hitta vilka metoder och mönster förövarna använder sig av för att lura barnen. Uppsatsen inkluderar även en undersökning samt ett experiment där syftet är att kartlägga hur vanligt förekommande det är. Sista steget är att studera vad samhället gör för att förebygga dessa typer av brott.
Syftet kommer att besvaras genom följande frågeställningar:
• Vad är sexuella övergrepp mot barn på internet?
• Hur vanligt är det att barn blir utsatta och på vilket sätt sker det?
• Vad kan samhället göra för att motverka dessa typer av brott?
• På vilka sociala medier sker brotten?
Den första frågeställningen ger en definition av vad barn kan utsättas för på internet. Detta för att klargöra vilka brott som är relaterade till detta ämne. Den andra frågeställningen undersöker hur vanligt det är att barn och ungdomar utsätts för dessa typer av brott. Samt kartlägger på vilket sätt det sker. Använder förövarna några speciella sätt för att lura barnen? Den tredje frågeställningen kartlägger vad samhället kan göra. Utifrån en samhällsuppdelning med tre nivåer, micro-, meso- och macronivå, diskuteras det fram vad samhället kan göra för att motverka dessa typer av brott. Detta förklaras genomgående under kapitlet Teori. Den sista
frågeställningen undersöker på vilka sociala medier brotten sker. Det är viktigt att kartlägga vilka sociala medier både offer och förövare använder sig av. Det är också viktigt att se över om det finns tydliga mönster på de olika sociala medierna där brotten sker.
1.2 Problemkritik
Då sexuella övergrepp är en samlingsterm inom ett stort område är det viktigt att reda ut vilka brott som faktiskt ingår inom detta begrepp. I brist på kunskap kan definitionen av sexuella övergrepp vara olik hos den enskilda individen gentemot vad lagen säger. Det finns även andra faktorer som kan påverka som kön, ålder, egna upplevelser etc. Det är därför viktigt att studera och diskutera vad som ingår inom detta område. I denna uppsats ställs frågeställningen ”Vad är sexuella övergrepp mot barn på internet?”. Det är viktigt att reda ut vilka handlingar som kan bedömas som sexuella övergrepp mot barn över internet. Dock är frågeställningen bred och svårdefinierad och kan besvaras olika beroende på vem som frågas eller vad som studeras. Det är också viktigt att studera vad lagen säger. Många lagar beskriver sexuella övergrepp överlag och inkluderar inte internet. Däremot kan lagen tolkas på olika sätt och användas till fall där en förövare använt sig av internet för att begå ett övergrepp. Därför har valet gjorts att studera sexuella övergrepp i form av
grooming, som kan inkludera fler lagar, och dokumenterade sexuella övergrepp mot barn.
Det kan också bli svårt att definiera vad ett brott är. Eftersom sexuella övergrepp
avgöra i vilken utsträckning brottet har begåtts. Men även vilka lagar som skall tillämpas.
Polisen vittnar om att det finns ett stort mörkertal gällande hur många barn som blir utsatta för dessa typer av brott då det är under fem procent som anmäler. [6]
Det är därför svårt att få exakta statistiska siffror. För att kunna studera redan publicerad statistik kommer det i detta arbete genomföras en undersökning samt ett experiment gällande barns utsatthet på internet. Resultaten kommer sedan att jämföras med tidigare arbeten.
Ett annat problem kan vara att definiera “samhället” på ett bra sätt då det kan bli väldigt brett. I denna uppsats kommer termen “level of analysis” användas. Det är en term som används i samhällsvetenskapen för att peka ut en specifik plats, storlek eller omfattning av ett forskningsmål. Termen delar in samhället i tre olika grupper som heter Micro-, Meso- och Macronivå. Detta kommer göra att det blir lättare att kartlägga vad den enskilda individen samt organisationer på nationella och globala nivåer kan ta till för åtgärder.
1.3 Positionering
Rapporten Barn utsatta för sexuella övergrepp på nätet, skriven av Linda Jonsson och Carl Göran Svedin har syftet att undersöka barn och ungas erfarenheter av sexuella övergrepp via nätet.[7] Detta genom att besvara frågor om barnens bakgrund, erfarenheter av mobbning, våld, övergrepp etc. De har även valt att undersöka hur barnen påverkas av dessa typer av brott och jämför övergrepp på internet med övergrepp som sker utanför internet. I denna uppsats är huvudsyftet istället att kartlägga hur vanligt det är att barn blir utsatta för övergrepp på nätet.
Kartläggningen inkluderar även olika typer av övergrepp och på vilka medier dessa sker.
Daniel Nylén och Kristina Bergström ställer frågan ”Hur har arenan internet påverkat groomingprocessen?” i kandidatuppsatsen Grooming. [8] Här väljer dem
att diskutera grooming ur ett socialpsykologiskt perspektiv medans grunden i denna uppsats är att studera grooming och andra brott på ett mer övergripande sätt.
Resultatet av detta ger en bra grund för att sedan kunna besvara dem andra frågeställningarna. Den andra frågeställningen i rapporten från Nylén och
Bergström lyder “Vad har föranlett att flickorna blivit utsatta för sexuella övergrepp via internet?”. [8] Denna frågeställning är riktat mot den socialpsykologiska
bakgrunden till varför flickor blir utsatta för sexuella övergrepp via internet. I denna uppsats ställs istället frågan hur vanligt det är och på vilka sociala medier det sker mest. I undersökningen som ligger grund till en del av resultatet har deltagarna varit både flickor och pojkar vilket Nylén och Bergström inte har gjort utan bara inriktat sig på flickor.
2 Teori
2.1 Sexuella övergrepp mot barn
Sexuella övergrepp mot barn kan definieras på olika sätt. Enligt FN:s
barnrättskommitté är sexuella övergrepp mot barn när ett barn övertalas eller tvingas att medverka i någon olaglig eller psykiskt skadlig sexuell aktivitet. För att övergreppet skall kallas nätövergrepp måste övergreppet givetvis ske över internet via olika sociala medier, spelsajter där barn kan spela onlinespel eller när barnet använder sig av en mobiltelefon, dator eller surfplatta. [3]
Det finns två olika kategoriseringar av sexuella övergrepp mot barn på nätet, dessa två är fysiska och icke-fysiska övergrepp. Det är enklare för en förövare att börja med icke-fysiska övergrepp genom att till exempel uppmana barnet att posera framför en webbkamera eller ta nakenbilder på sig själv. Detta kan i sin tur leda till fysiska övergrepp genom utpressning. Ofta hotar förövaren med att sprida dessa bilder eller information om offret till föräldrar eller vänner om det inte gör som förövaren vill. På detta viset kan förövaren fortsätta med övergreppen som kan bli värre och till slut övergå till fysiska övergrepp. Ett fysiskt övergrepp är när offret tvingas begå övergrepp på sig själv medan förövaren ser på. Denna typ av fysiska övergrepp benämns som virtuella våldtäkter. [3]
Debutåldern för barn på internet har under de senaste åren sjunkit markant. År 2005 var den genomsnittliga debutåldern för internetanvändning 9 år. År 2017 hade denna ålder sjunkit ner till 3 år. Undersökningen ”Småungar & medier 2017”, som genomförts av Statens Medieråd, visar att 52 % av barn i åldrarna 5-8 har tillgång till en mobiltelefon i hemmet. [9]
Eftersom barnen oftast använder internet till att kolla på film eller spela spel [9] blir dem tidigt introducerade till appar men även sociala medier. Det finns idag många spelappar som har någon typ av kommunikationsfunktion i form av en chat. Redan här har barnen hamnat i riskzonen för att bli kontaktade av en vuxen på internet.
Med hjälp av en falsk identitet kan en vuxen person säga sig vara ett barn och
försöka skapa relationer till andra barn. Görs detta även i sexuellt syfte kallas dessa för grooming.
2.1.1 Grooming
Begreppet grooming innebär att en vuxen person tar kontakt med ett barn, som är under 15 år, med syftet att begå ett övergrepp. Övergreppet, som oftast sker i sexuellt syfte, börjar vanligen med hjälp av tekniska hjälpmedel. [10] Att genomföra en sådan handling är straffbart i Sverige sedan 1 juli 2009 men för att bli straffad krävs det att den vuxna personen kommer överens med barnet att träffas, samt att något konkret utförs för att mötet blir av, som att boka en bussbiljett.
Ett känt exempel på grooming är fallet Alexandramannen. Detta var en vuxen man som utgav sig vara en tjej vid namn Alexandra. Alexandra tog kontakt med andra tjejer i syfte att få en god relation till tjejerna för att sedan träffa dem och utnyttja dem sexuellt. Hovrätten fastställde att Alexandramannen använt sig av namnet Alexandra som täckmantel för att locka till sig sina offer. Alexandramannen dömdes sedan till 10 års fängelse och livstids utvisning. [4]
Enligt en Sifo-undersökning som organisationen TRAST har gjort tillsammans med Childhood Foundation har varannan tjej under 15 år blivit kontaktad av vuxna på nätet i sexuella syften. Undersökningen besvarades av ungdomar i åldrarna 16-20.
De fick bland annat svara på hur många gånger de blivit utsatta och vad de blivit utsatta för innan de fyllt 15 år. Varannan tjej som blivit utsatt har kontaktats mer än sex gånger. [11]
2.1.2 Dokumenterade sexuella övergrepp mot barn
2017 räknade man med att det skulle finnas ca 8,4 miljarder uppkopplade enheter runt om i världen. Detta är beräkning som det amerikanska konsultföretaget
Gartner gjort. Gartner skriver också att detta är en ökning med 31% från föregående år och om trenden fortsätter kan det finnas runt 50 miljarder uppkopplade enheter år 2020. [12] I takt med att människor i dagens samhälle blir allt mer uppkopplade antas även att efterfrågan av sexuell exploatering av barn på nätet ökar. Under de
första åren av 2000-talet ökade antalet anmälda barnpornografibrott markant. År 2000 anmäldes 239 barnpornografibrott och fyra år senare hade 600
barnpornografibrott anmälts under 2004. [13] Under år 2016 anmäldes 709 fall av barnpornografibrott och av dessa var 510 internetrelaterade. [14]
Barnpornografi är dokumenterade sexuella övergrepp på barn. Enligt svensk lag kan den som som framställer, sprider eller äger barnpornografiskt material dömas till fängelse i högst två år. Den som även förmedlar kontakten mellan köpare och säljare av barnpornografiskt material kan också dömas. Det finns väldigt lite forskning på just barnpornografi. I undersökningar som NetClean gjort vittnar poliser om att den största anledningen till att barnpornografibrott ökat är att fler antal fall anmälts då mängden bilder och antal förövare ökat, men detta inte enbart på grund av negativa faktorer. [15 ]Det beror också på att polisen har bättre teknik och mer utbildning samt att samhället ökat medvetenheten kring ämnet. Polisens resurser har ökat och detta bidrar till att polisen hittar fler fall och många fler fall har blivit uppklarade.
Poliserna vittnar också om att brotten blir allt mer grövre och barnen blir yngre.
Under 2015 fick organisationen Ecpat in 1026 tips om dokumenterade sexuella övergrepp på barn. Av dessa 1026 tips var 17% pubertetsutvecklad, 78%
förpubertal och 6% spädbarn. [16]
2.2 Vad säger lagen?
Sexuellt tvång, brb 6:4
Lagen om sexuellt tvång stadgas i 6 kap. 4 § BrB. Enligt lagen ska den person som har samlag med ett barn under femton år eller genomför en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar jämförlig med samlag med ett sådant barn, dömas för våldtäkt mot barn till fängelse i lägst två år och max sex år. Straffansvar gäller detsamma för den person som begår en gärning som avses mot ett barn som är mellan 15 och 18 år och är ättling till gärningsmannen eller står under fostran av eller har ett liknande förhållande till gärningsmannen.
Om brottet anses som grovt döms gärningsmannen för grov våldtäkt mot barn till fängelse i fyra till tio år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om fler än en förgripit sig på barnet eller på annat sätt deltagit i
övergreppet, om gärningsmannen använt våld eller hot om brottslig gärning, eller som gärningsmannen med hänsyn till tillvägagångssättet eller barnets låga ålder eller annars visat särskild hänsynslöshet. Enligt §5, döms gärningsmannen för sexuellt utnyttjande av barn till fängelse i högst fyra år, om brottet anses som mindre allvarligt. [17]
Sexuellt utnyttjande av barn, brb 6:5
Enligt 6 kap. 5 § BrB stadgas att ett brott som avses i 4 § första eller andra stycket eller med hänsyn till omständigheterna vid brottet att anse som mindre allvarligt, döms för sexuellt utnyttjande av barn till fängelse i högst fyra år. Lag (2005:90). [17]
Sexuellt övergrepp mot barn, brb 6:6
I 6 kap. 6 § BrB stadgas att den person som genomför en annan sexuell handling än vad som avses i 4 och 5 §§ med ett barn under femton år, eller med ett barn som fyllt femton men inte arton år och som gärningsmannen står i ett sådant förhållande till som avses i 4 § andra stycket, döms för sexuellt övergrepp mot barn till fängelse i högst två år. Om brottet är grovt, döms personen för grovt sexuellt övergrepp mot barn till fängelse i lägst ett och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningsmannen är närstående till barnet eller i övrigt utnyttjat sin ställning eller missbrukat ett särskilt förtroende eller om fler än en förgripit sig på barnet eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om brottet med hänsyn till tillvägagångssättet eller barnets låga ålder eller annars inneburit ett hänsynslöst utnyttjande av barnet. Lag (2013:365) [17]
Utnyttjande av barn för sexuell posering, brb 6:8
Den som stödjer eller utnyttjar att ett barn under femton år utför eller medverkar i sexuell posering, döms för utnyttjande av barn för sexuell posering till böter eller fängelse i högst två år. Desamma gäller den som begår en sådan gärning mot ett
barn som fyllt femton men inte arton år, om poseringen är ägnad att skada barnets hälsa eller utveckling. Enligt 6 kap. 8 § BrB. Om brottet anses som grovt döms gärningsmannen för grovt utnyttjande av barn för sexuell posering till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömandet om brottet är grovt skall särskilt beaktas om brottet avsett en verksamhet som bedrivits i större omfattning, medfört betydande vinning eller inneburit ett hänsynslöst utnyttjande av barnet.
Lag (2005:90). [17]
Sexuellt ofredande, brb 6:10
I Kap 6. 10 § BrB stadgas att den som, i annat fall än vad som avses förut i kapitlet, sexuellt berör ett barn under femton år eller förmår barnet att företa eller medverka i någon handling med sexuell innebörd, döms för sexuellt ofredande till böter eller fängelse i högst två år. [17]
Kontakt med barn i sexuellt syfte, brb 6:10a
Enligt Kap 6. 10a § BrB döms den som, i syfte mot ett barn under femton år begå en gärning för vilken straff föreskrivs i 4, 5, 6, 8 eller 10 §, föreslår en träff eller
stämmer träff med barnet, för kontakt för att träffa ett barn i sexuellt syfte till böter eller fängelse i högst två år. Lag (2017:1068) [17]
Brott mot allmän ordning, brb 16 § 10a I Kap 16. 10a § stadgas att den som
1. skildrar barn i pornigrafisk bild,
2. sprider, överlåter, upplåter, förevisar eller på annat sätt gör en sådan bild av barn tillgänglig för någon annan,
3. förvärvar eller bjuder ut en sådan bild av barn,
4. förmedlar kontakter mellan köpare och säljare av sådana bilder av barn eller vidtar någon annan liknande åtgärd som syftar till att främja handel med sådana bilder, eller
5. innehar en sådan bild av barn eller betraktar en sådan bild som han eller hon
berett sig tillgång till
döms för barnpornografibrott till fängelse i högst två år.
Är ett brott som avses i första stycket ringa, döms till böter eller fängelse ihögst sex månader. [17]
Anses brottet vara grovt döms han eller hon för grovt barnpornografibrott till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om det har begåtts yrkesmässigt eller i vinstsyfte, utgjort ett led i brottslig verksamhet som utövats systematiskt eller i större omfattning, avsett en särskilt stor mängd bilder eller avsett bilder där barnen är särskilt unga, utsätts för våld eller tvång eller utnyttjas på annat särskilt hänsynslöst sätt. Lag (2010:1357).
[17]
2.3 Vad gör samhället?
Detta kan analyseras på olika nivåer, i denna uppsats kommer termen “level of analysis” användas. Det är en term som används i samhällsvetenskapen för att peka ut en specifik plats, storlek eller omfattning av ett forskningsmål. Detta kan delas in i tre olika grupper som heter Micro-, Meso- och Macro-nivå.
Micro-nivån är den minsta analysenheten och där ingår individen i sin sociala miljö.
Exempel på detta är en enskild person, en medborgare, partnerskap, familj eller grannskap.
Nästa nivå är Meso-nivån och är ingår en större befolkningsstorlek. Exempel på detta är en större gemenskap, en organisation, en stad eller stat.
Den sista nivån kallas Macro-nivån och där spårar man i allmänhet det slutliga resultatet av olika samspel, ex ekonimiskainteraktioner. Detta kallas också den globala nivån och där ingår exempelvis nationer och civilisationer. [18]
2.3.1 Enskilda individen
Statens medieråd gjorde under 2017 en undersökning som heter Ungar & medier. I denna undersökning visas att barn mellan 9-12 år som använder internet har ökat dramatiskt de senaste tio åren. År 2005 var det 7% som använde internet mer än tre timmar per dag, denna siffra har ökat till 24% år 2016. I åldrarna 13-16 ökade det från 22% till 62%. [9]
Debutåldern för ett barn på internet var år 2016 tre år. [2] Eftersom debutåldern blir lägre och lägre är det viktigt att vuxna människor blir mer medvetna om vad barn och unga gör på internet. Under EU-projektet SPIRTO kom det fram att den främsta anledningen till varför barn inte pratar med sina föräldrar om vad de gör på internet är för att de upplever att föräldrarna inte är tillräckligt insatta i ämnet.[19]
Därför krävs det att föräldrar och andra vuxna får mer utbildning kring barns användning av internet. Det är viktigt att upplysa vuxna om vad som kan hända och hur det kan förebyggas. Detta tillsammans med ökad uppmärksamhet hos föräldrar och andra vuxna. Att aktivt intressera sig för vad barnen gör på internet, vilka appar de använder samt vem eller vilka de pratar med kan öka medvetenheten om vad som händer.
2.3.2 Organisationer Trast
Trast är en nyskapad svensk organisation vars mål är att barn ska kunna vara fria och trygga på nätet. De håller på att utveckla en applikation som hjälper föräldrar att ha koll på vem som chattar med deras barn. Applikationen heter Trast och kommer alltid vara gratis. Programmet garanterar att det finns en känd identitet bakom kontot som barnen pratar med, men övervakar inte vad de pratar om. Det bygger på den elektroniska signaturen bank-id där föräldern skapar ett konto och kopplar samman detta med barnens konton på sociala medier. När barnen chattar med någon som inte är kopplad till appen får denna person ett meddelande om att identifiera sig själv för att få fortsätta skriva. På detta sätt kan en föräldrar alltid veta vem barnen chattar med, utan att barnen känner sig övervakade. [20]
Ecpat
Det finns många organisationer som arbetar med dessa frågor, men en global organisation som endast arbetar mot barnsexhandel och barnpornografi är Ecpat.
Ecpat står för “End Child Prostitution, Child Pornography and Trafficking in Children for Sexual Purposes” och är en barnrättsorganisation som arbetar mot
barnsexhandel. Organisationen är medlem i INHOPE som är en paraplyorganisation för hotlines som arbetar mot sexuella övergrepp mot barn på internet. INHOPE gör att de internationella insatserna mot sexuell exploatering av barn utvecklas och stärks. Detta genom att samverka mellan organisationer, myndigheter och näringsliv.
Ecpat grundades år 1990 i Thailand och är idag ett globalt nätverk med över 102 organisationer i 93 länder. År 1996 bildades ECPAT Sverige som idag är en
självständig medlem i ECPAT Internationals globala nätverk. Organisationen arbetar för att påverka politiker, makthavare och människor i samhället till att ta upp frågor om barnsexhandel samt att öka kunskapen kring ämnet. De ser till så att nödvändiga åtgärder tas och arbetsinsatser görs.
ECPAT arbetar för att förebygga dessa typer av brott, detta med hjälp av ECPAT hotline som tar emot tips från allmänheten om misstänkt barnsexhandel. De är även initiativtagare till samarbeten mellan polisen och flera internetleverantörer för att kunna blockera de sidor som sprider dokumenterade sexualla övergrepp på barn.
Verksamheten har stor påverkan med goda resultat. Under 2016 hölls en konferens om sexuell exploatering av barn på nätet där 250 nordiska deltagare möttes. Det var folk från den offentliga, privata och civila sektorn. Samma år granskades även 6558 tips från ECPAT Hotline, varav 1100 bedömdes som illegala. Av dessa tips var det 98,6 % som rörde dokumenterade sexuella övergrepp på barn. De arbetar även ständigt för att få en stärkt lagstiftning när det kommer till barnsexhandel och barnpornigrafibrott. [21]
2.3.3 Globalt INHOPE
INHOPE är en organisation som fungerar som ett globalt nätverk av hotlines där människor erbjuds att anonymt rapportera in misstankar om illegalt
internetmaterial. Detta inkluderar sexuella övergrepp mot barn som barnpornografi och grooming. INHOPE tittar sedan igenom materialet och letar reda på en relevant brottsbekämpningsbyrå. De har även andra funktioner som att stödja nyöppnade hotlines, utbyte av olika rapporter mellan hotlines men också utbilda och informera ledare på internationell nivå. INHOPE växer för varje år. I december 2016 fanns 49 stycken hotlines runt om i världen. [22]
UNICEF
UNICEF står för United Nations Children’s Fund och arbetar under FN och FN:s barnkonvention, konvention om barnets rättigheter. [23] UNICEF är en global organisation som arbetar både Micro-, Meso- och Macro-nivån. De arbetar
tillsammans med stora grupper som regeringar, rättsväsen, sociala myndigheter och medier men även de mindre grupperna som lokala ledare, skolor, familjer men allra viktigast barnen själva. En annan viktig uppgift för UNICEF är att arbeta tillsammans med lokalsamhällen och allmänheten för att uppmärksamma problemet kring barns utsatthet. Men även vara med och påverka attityden kring sexuellt exploatering av barn. [24]
3 Metod
I detta avsnitt presenteras och beskrivs de metoder som använts för att genomföra arbetet. Metodval, datainsamling och utförande av experiment kommer att
beskrivas. Metodvalen kommer även kritiseras och positioneras.
3.1 Metodval
För att genomföra detta arbete kommer fyra olika metoder att kombineras. En litteraturstudie kommer att genomföras för att samla in vetenskaplig information som bakgrund till arbetet. Denna litteraturstudie kommer sedan att kompletteras med en undersökning, två intervjuer och ett experiment. Detta i syftet av att samla in data baserat på våra egna frågeställningar. Genom att kombinera en
litteraturstudie med resultatet från vår egna data kan arbetet jämföras och diskuteras mot andra arbeten.
3.1.1 Litteraturstudie
För att få en grundläggande bakgrundsinformation kring sexuella övergrepp mot barn på internet har en litteraturstudie gjorts genom olika sökningar i skolans databas och google scholar. Denna studie har resulterat i flera vetenskapliga referenser i form av journaler, artiklar och böcker. Litteraturens källhänvisningar granskades noggrant och endast de pålitliga referenserna används till arbetet.
Genom att studera och läsa dessa arbeten har relevant data samlats in. Bortsett från de vetenskapliga referenserna har information hämtats från polismyndigheten, brottsförebyggande rådet samt organisationer som Rädda barnen och Trast. Denna information är pålitlig och har tillfört viktig information till arbetet.
3.1.2 Enkätundersökning
En enkätundersökning har genomförts för att samla in äkta data direkt från de utsatta, barnen. Flera besök har gjorts på en skola i Halmstad och ett frågeformulär har delats ut och besvarats av elever i årskurs sju till nio. Detta formulär består av frågor som är relevanta till frågeställningarna i arbetet. För att skapa en första kontakt med skolan har mailkontakt använts med rektorer och kuratorer. Tanken var att undersökningen skulle ske på flera olika skolor inom Halmstads kommun.
Detta för att se om det finns ett mönster rent geografiskt. Gensvaret vi från skolorna har dock varierats och endast en skola hade möjlighet att medverka. Något som har uppmärksammats är att det märks att det är ett känsligt ämne som många helst undviker att prata om. Det har varit en utmaning att anpassa frågorna i enkäten till representanternas ålder samtidigt som resultatet måste vara användbart. Målet var att samla in data från ca hundra elever i åldrarna tio till femton och sammanställa denna data till ren statistik, för att sedan jämföra resultatet med andra
undersökningar.
3.1.3 Experiment
För att samla in data som visar hur enkelt det är för vuxna att utnyttja barn på internet har ett experiment utförts. Genom att skapa flera påhittade identiteter, i form av en minderåriga flickor, skapades profiler på olika sociala medier, som facebook, instagram, chatroulett etc. Anledningen att flera identiteter skapades var för att göra verkliga profiler med vänner och följare utan att blanda in någon utomstående. Inga riktiga profilbilder användes, utan bilder i form av katter, blommor eller andra intressen barn kan ha, användes istället. Detta för att ingen person ska komma att bli en måltavla ifall kontakt med en förövare skapas. När de olika profilerna skapades gjordes det försök till att få kontakt med äldre män. Detta för att se vilka medel en vuxen människa använder för att lura och utsätta barn.
3.1.4 Intervju
För att komplettera undersökningen med mer specifika frågor har två intervjuer genomförts. De två respondenterna bestod av en en ungdomspolis och en IT Forensiker som arbetar på Polisen i Halmstad.
Intervjun hos polisen inkluderade ungdomspolisen Thomas Turesson och IT-
forensikern Fredrik Danielsson. Intervjun genomfördes då de har stor expertis inom ämnet och stor inblick i rättsväsendets processer.
3.2 Metodkritik
Dessa fyra metoder kombineras för att på lämpligt sätt få fram information som svarar på frågeställningarna. Anledningen till att det är fyra metoder som används är för att de kompletterar varandra.
Litteraturstudien är som sagt en viktig grund till arbetet, som ger läsaren en
introduktion och förståelse av ämnet samt definierar de olika delarna arbetet riktar in sig på. Denna metod hade inte gett arbetet tillräckligt med data för att kunna svara på frågeställningarna, därför har den kombinerats med de andra metoderna.
Undersökningen bidrar med egen statistik som behövs för arbetet och för att kunna jämföra med andra liknande undersökningar. Detta för att kunna svara på hur vanligt det är att barn blir utsatta för dessa typer av brott. Intervjuerna har bidragit med nödvändig information om hur skolorna samt polisen arbetar med dessa typer av fall. Intervjuer är effektiva metoder då intervjuaren själv väljer frågorna och kan ställa följdfrågor när respondenten har svarat. Experimentet som utförs kommer förhoppningsvis att bidra med intressant data som visar hur förövarna går tillväga samt hur vanligt det är att bli utsatt.
Dessa fyra metoder kompletterar alltså varandra till att ge den information som behövs för att uppnå syftet med uppsatsen.
Något som kan anses vara ett problem är den etiska aspekten av experimentet som kommer att utföras, där fakeprofiler kommer att skapas. Det kan anses vara oetiskt
att lura andra användare att det är en minderårig flicka som skriver. Dock kommer inga uppgifter om de vuxna människorna som skriver till kontot att sparas och ingen kommer att hängas ut. Utan anledningen till att experimentet utförs är endast för att se hur vanligt det är att okända människor kontaktar barn på sociala medier. En annan anledning är att undersöka om det påhittade kontot kommer bli kontaktat av vuxna människor som i syfte vill utnyttja barn på något sätt.
I experimentet används endast flickor som identiteter. För ett mer rättvist resultat hade det givetvis varit bättre att använda både pojkar och flickor som identiteter under experimentet. Det finns dock en tanke om att experimentet skulle få ett snabbare resultat om endast flickor används. Detta är en viktig aspekt då tiden var begränsad.
Ett annat problem kan vara att deltagarna i undersökningen är barn och ungdomar mellan 14-16 år vilket kan innebära att dem inte svarar helt ärligt eller förstår frågan. Barn kan ha en annan uppfattning om ämnet än vad vuxna har. Under intervjun med ungdomspolisen Thomas Turesson berättade han om ett fall där en flicka inte förstod det farliga med att bli bjuden på pizza kontinuerligt av en pizzabagare. Hon tyckte det var snällt att han bjöd henne på pizza, tills en dag då han ville att hon skulle komma hem till honom. [25] Detta är ett praktiskt exempel då en vuxen människa hade tänkt annorlunda än vad den unga flickan gjorde och ett bevis för att barn inte tänker lika kritiskt och kanske inte alltid ser skillnad mellan rätt och fel. Därför är frågorna i undersökningen så enkla och precist ställda som möjligt, för att barnen och ungdomarna ska ha lätt att förstå frågorna och svara så ärligt som möjligt.
Området för val av skolor var begränsat då genomförandet av undersökningen krävde ett besök på skolorna. Därför valdes skolor lokalt i Halmstad för att besöken inte skulle ta för långt tid. Det hade dock varit väldigt intressant att besöka olika kommuner för att kunna jämföra de olika resultaten. Ännu ett problem när det gäller undersökningen är att antalet deltagare inte är tillräckligt många för att kunna jämföra statistiken med tidigare undersökningar där deltagarna varit fler.
3.3 Positionering
Agnes Halvares har i sin uppsats “Sexuella övergrepp mot barn över nätet” från 2016 använt sig av redan färdiga undersökningar för att samla in liknande data som vår undersökning kommer att ge. [26]
Undersökningen hon har tagit del av kommer från Brottsförebyggande rådet, Brå, som är en pålitlig källa, men rapporten är från år 2007, vilket betyder att resultatet förmodligen hade sett annorlunda ut idag, nio år senare. Resultatet av att göra en egen undersökning är äkta och färska siffror samt att statistiken kan jämföras med tidigare undersökningar för att se eventuella skillnader. En fördel med att skapa sin egna undersökning är att kunna skräddarsy frågorna så att endast relevanta svar fås.
Karolina Eriksson och Annika Åström använder intervjuer i sin uppsats “Det pedagogiska ansvaret kring nätmobbning”. [27] Detta för att metoden är öppen för respondentens tankar och uppfattningar samt att det finns möjlighet att ställa följdfrågor och öppna en diskussion.
Intervjuerna i vår uppsats har bidragit till viktig information som inte hade kunnat samlas in genom någon annan metod. Genom att intervjua polisen och IT-
forensikern kunde vi ha en öppen dialog och ställa följdfrågor. Denna information hade varit svår att hitta på annat sätt.
4 Empiri
4.1 Experimentuppställning
Inför experimentet skapades fem olika påhittade personer. Personerna är flickor mellan 11-14 år som fått varsitt namn, mailadress, snapchat och en instagram.
Kontona “designades” efter olika teman eller intressen som musikintresse eller sportintresse. I flickornas informationsfält på instagram skrevs även
snapchatnamnet ut tydligt, detta för att vem som helst skall kunna ta kontakt med flickorna via snapchat. Syftet med profilerna var att se om det fanns någon chans att en person tog kontakt med någon av flickorna via dessa sociala medier utan att flickorna själva tog kontakt. Dessa konton var uppe i ca 1,5 månad men
uppdaterades inte aktivt. Därför uppnåddes ej det önskade resultatet då inget konto blev kontaktat.
Flickornas namn och konton användes också i andra sammanhang. Speciellt i olika chattrum som sverigechat.se, quizkampen och kik. Dock användes bara två av flickornas användarnamn på dessa sociala medier. Detta för att det var lättare att hantera två personer och inte flera på en gång. På dessa sociala medier krävs det oftast ett eget agerande från flickornas sida, alltså att man loggade in med ett användarnamn i syfte för att chatta med någon annan.
4.2 Resultat av experiment
Sverigechatt.seSverigechat.se är en chat på internet där användaren ej behöver logga in på något sätt utan användaren behöver endast acceptera användandet av webbkamera och mikrofon. Sedan slumpas en annan användare fram som chatpartner. Med ett knapptryck kan användaren byta chatpartner, på så sätt är det enkelt att prata med flera olika människor på väldigt kort tid.
Inne på sverigechat.se stängdes webbkamera och mikrofon av, det vill säga att personen “flickorna” chattade med varken såg eller hörde något utan endast text
användes. Under samtalen var det viktigt att männen höll i samtalen och inte flickorna, flickorna ställde knappt några frågor och var inte nyfikna på personerna de pratade med. Under samtalen presenterade sig flickorna att vara mellan tolv och fjorton år. Under besöket på hemsidan fick de två flickorna kontakt med flera olika män, varav sex stycken som de hade längre samtal med, trots att flickorna
presenterat sig som tretton år. Männen var i olika åldrar, yngsta 20 och äldsta 50. I många fall tyckte männen det var intressant att flickorna var i sådan ung ålder.
Majoriteten av männen frågade om flickorna kunde sätta på sin webbkamera. När flickorna förklarade att de inte kunde på grund av att en förälder var i närheten kom ofta förslag som “Lås in dig på toaletten” eller “Gå till ditt rum”. Många ville även att flickorna skulle visa sig lättklädda eller nakna.
Det var även vissa fall där männen valde att avsluta konversationen så fort de fick reda på flickornas unga ålder.
När konversationerna börjar inleder de flesta männen samtalen med frågor som anspelar sig på sex. Vissa lite mindre försiktigt och andra är mer direkt påträngande.
Flickorna försöker hela tiden vara ointresserade och oskyldiga när dessa typer av frågor ställs.
Nedan presenteras och beskrivs fyra fall från sverigechat.se.
Fall 1 “Lukas”
En kille som kallas Lukas pratar med en flicka som kallas Agnes. Han säger att han är 25 år och påbörjar snabbt en längre konversation med Agnes. Han reagerar på att Agnes använder Sverigechatt när hon endast är tretton år. Trots detta fortsätter han prata med Agnes och säger att han kan vara hennes “extrapappa” eftersom
åldersskillnaden är stor. Han ber om hennes snapchatnamn och lägger till henne där. Lukas och Agnes kommer sedan att ha en längre kontakt i ca två månader via snapchat.
Fall 2
En man i 50-årsåldern skriver till Agnes och försöker skapa en god relation till henne. Agnes berättar att hon inte mår bra och är ensam i skolan. Han försöker då skapa en slags vänskapsrelation till henne. Konversationen fortsätter och mannen börjar berätta om sin sexdebut och vad han gillar att se när det kommer till naket. I övrigt kändes konversationen ganska normal. Det framstod som att mannen bara ville ha någon att prata med och dela med sig av sina erfarenheter.
Fall 3
En man, som inte berättar sin ålder, pratar med Agnes väldigt länge. Han vill se Agnes naken och kommer med flera olika förslag på hur det skall gå till. Agnes förklarar att hon inte är ensam, att hennes mamma är hemma. Mannen säger då att hon kan låsa in sig på toaletten eller stänga in sig på hennes rum. Mannen ber Agnes vid flera tillfällen att känna på hennes könsorgan om det var vått. När Agnes säger att hon inte vill eller visste frågar mannen varför och förklarar sedan varför det är
“bra” eller varför det är “skönt”. Samtalet är långt men när mannen inte får något gensvar lämnar han konversationen.
Fall 4
En man i 38-årsåldern blir väldigt intresserad av Wilma när hon säger att hon är 13 år. Han svarar “najs” och berättar att han aldrig sett en 13-åring naken men vill jättegärna göra detta. Han tjatar några minuter på Wilma att hon skall sätta på sin webbkamera. Wilma säger att hon inte får använda den för sina föräldrar tröttnar mannen och lämnar konversationen.
Snapchat
Snapchat är en applikation som används för att kommunicera via bilder och filmer.
För att kunna använda appen måste en användare skapas. Avsändaren kan
bestämma hur länge bilden skall visas innan den skickas till någon annan. När bilden sedan visats på mottagarens skärm försvinner den såvida mottagaren inte tagit en skärmdump, vilket avsändaren får en notis om. Det finns även en chattfunktion där
användarna kan chatta med varandra. Dessa meddelanden försvinner när mottagaren läst dem, vilket innebär att inga konversationer sparas.
Fall 1 - “Lukas”
Efter besöket på Sverigechatt.se lägger en kille vi kallar Lukas till Agnes på snapchat och de börjar prata med varandra. Lukas heter egentligen något annat. Han skickar bilder på sig själv när han är påväg till sina vänner. Han frågar “Vad gör min lilla 13- åring idag?”. Agnes skickar aldrig tillbaka några bilder på sig själv utan skriver bara till Lukas i chatten. Han skriver att han är nyfiken på hur hon ser ut men vill
fortsätta prata med henne trots att han inte får några bilder. Agnes och Lukas pratar om vardagliga saker som skolan, killar, familjen etc. Lukas kallar Agnes för “mitt hjärta” och säger att han kan vara som en storebror för henne. Han berättar att han bara har äldre bröder och har alltid velat ha en lillasyster. Det märks tydligt att han försöker få henne att känna sig trygg med honom.
Vid flera tillfällen säger Lukas att han gärna vill träffa Agnes. Hon frågar vad de skall göra om de träffas och Lukas säger att de skall bestämma det lite längre fram. Hon säger att hon inte har tillräckligt med pengar eftersom hennes familj nyligen varit utomlands, då erbjuder han sig att betala biljetten så fort Agnes är på plats i Stockholm. Han visar intresse för henne på ett sätt som visar att han inte bara skriver till henne som en “storebror”, men det märks att han är försiktig och tänker efter hur han formulerar sig. De kommer fortsätta ha en regelbunden kontakt via Snapchat i cirka två månader till en dag då Agnes försöker avsluta det. Då eskalerar hans sätt att skriva rätt drastiskt och han försöker få Agnes att skicka bild på sin rumpa. Han skriver att han vill “se när han blir sugen” och att han “skulle vilja lära Agnes allt hon vill”. Fallet avslutades med att Alice berättade att hennes mamma kommit på henne att prata med en äldre person och att de därför var tvungna att avsluta kontakten. Trots detta vill han träffa Agnes utan att hennes föräldrar vet om något. Kontakten bryts genom att Agnes slutar svara. Lukas gör flera försök till att fortsätta kontakten med Agnes. Han frågar om hon är säker på att hon inte vill träffa honom, då han ska åka till malmö snart. Sedan skriver han även att han inte tror att
hon skulle klara av att ha sex med henne, men att hon får bestämma vad han ska göra. Han berättar att han kan “gå ner på henne” eller “smeka henne”. Vi väljer att inte svara på dessa meddelanden, utan bara ignorera för att få ett avslut. Trots detta fortsätter han att skriva, han frågar om han skrämmer henne och berättar att han drömmer om henne.
Kik
Kik är en applikation som används för att chatta och kommunicera med andra.
Precis som på Snapchat krävs det ett användarkonto för att kunna ta kontakt med andra användare. Appen kan användas för att kommunicera med enskilda personer eller i öppna grupper.
Wilma skapade en användare och gick med i några grupper. Ganska snart fick hon meddelanden från flera killar som ville veta hur hon såg ut. Killarna var mellan 20- 30 år. Det var två män som höll längre konversationer med Wilma.
Fall 1:
En kille som först säger att han är 20 år, men ändrar sig sedan till 30 år, frågar Wilma direkt om han kan få se en bild på henne.
När Wilma inte vill skicka frågar hon om han kan skicka en bild på honom istället.
Då blir killen irriterad och frågar ytterligare en gång om hon kan skicka en bild. Då svarar inte Wilma och killen skriver inte mer.
Fall 2:
En kille i 20 årsåldern börjar prata med Wilma och frågar hur gammal hon är. Hon säger att hon är 14 år och han reagerar på att hon är lite yngre och frågar sedan om Wilma behöver nya kompisar. Han lägger till Wilma på snap och skickar en bild på sig själv, han ber sedan Wilma göra detsamma. Konversationen fortsätter under några dagar och vid flera tillfällen ber killen Wilma att skicka bilder på sig själv, när Wilma inte svarar frågar han igen.
Quizkampen
Quizkampen är en frågesportsapplikation som går ut på att användaren möter andra användare för att spela ett frågespel. För att kunna spela måste ett användarkonto skapas. Användaren kan sedan lägga till sina vänners användarnamn för att spela mot varandra. Har man inga vänner som använder quizkampen kan man slumpa fram en spelare att spela med. Användarna turas sedan om att välja kategorier som följs av tre frågor. Varje omgång inkluderar sex ronder. När användarna spelar mot varandra kan de även chatta med varandra i en chatt. Dessa chattmeddelanden raderas efter en viss tid.
Agnes spelar quizkampen mot en slumpad spelare och får ett meddelande i chatten av en man som säger sig vara 37 år. Han frågar hur gammal hon är och Agnes berättar att hon är 13 år. Sedan frågar han vad hon gör varpå Agnes säger att hon har svårt att sova. Mannen kommer med förslag att hon säkert kan somna om hon får lite massage. Han anspelar större delen av konversationen på sex och frågar om han får “kyssa henne på insidan av låret”. Detta fortsätter och mannen frågar till slut om hon kan “smeka sig själv”. Då säger Agnes att hon inte vet hur hon skall göra och lämnar konversationen.
4.3 Undersökning
Inför enkätundersökningen studerades andra undersökningar som tidigare gjorts för att kartlägga vilka frågor som ställts. Detta gjordes för att undersökningen skulle få ett resultat som kunde jämföras mot andra resultat. Syftet var att få fram en enkät som var anpassad till uppsatsens frågeställningar men som samtidigt var enkel för barnen att förstå (Se enkätundersökning s.18 i Appendix). Barnen som
undersökningen riktades mot var mellan 14-16 år och gick i årskurs 8 och 9.
Frågorna baserades på en tidigare SIFO-undersökning [7] tillsammans med andra frågor som skall besvara olika funderingar till denna uppsats. Enkäten var anonym, det enda barnen fyllde i, som var personligt, var kön och ålder. Barnen svarade bland annat på frågor som vilka sociala medier de använder, om de blivit kontaktade
mot sexuella övergrepp mot barn på internet. I enkäten fanns det även ett frivilligt alternativ för barnen att dela med sig av en speciell upplevelse eller annan tanke.
4.4 Resultat undersökning
Totalt medverkade 136 ungdomar i åldrarna fjorton till sexton år i undersökningen, samtliga är elever på Söndrumsskolan i Halmstad. Av de 136 var 71 stycken killar, 63 stycken tjejer och 2 annat. Vissa av frågorna lämnades utan svar utav några elever. Där av är summan av resultatet i vissa av frågorna inte 136.
14 år 15 år 16 år Inget svar
20
40
7 4
18
38
6 2 1
Medverkande
Kille: Tjej: Annat:
Det var 31% av killarna som svarade att de spenderade mellan 4-5 timmar av sin tid på internet varje dag. Lika många spenderade mer än 5 timmar per dag. Det var ca 27% av killarna som använde internet 2-3 timmar om dagen. Den största andelen av tjejerna var de som använde internet mer än fem timmar per dag, vilket var 35%.
Det var ca 32% av tjejerna som använde internet 2-3 timmar per dag. Minst andel var dem som använder internet 4-5 timmar per dag, det var ca 29%. Det var nio av eleverna som svarade flera olika svar, detta kan bero på att frågan kan vara
svårbesvarad då eleverna använder internet i skolan, de kommunicerar via internet och är i princip ständigt uppkopplade.
0-1 timmar 2-3 timmar 4-5 timmar > 5 timmar Blandade
svar inget svar 0
19
22 22
6 0 2
20 18
22
3
0 1 1
Timmar på internet per dag
Kille: Tjej: Annat:
Den här frågan var väldigt bred och kunde tolkas olika. De flesta valde att skriva de sociala medier de använder för att kommunicera med andra barn eller vuxna, medan några elever valde att skriva andra typer av appar de använde dagligen. Det vanligaste kommunikationsverktyget var Snapchat, som användes av 96% av eleverna. Därefter kom Instagram som används av 95%.
Det fanns även de elever som fyllde i egna alternativa sociala medier som de
använder, dock inte bara för kommunikation. Några tydliga avvikelser är Pinterest, Musical.ly och Tumblr. Dessa är inte klassiska kommunikationstjänster men
plattformar som många internetanvändare använder sig av i vardagen. Även
Youtube är en sådan hemsida, som 94% av samtliga elever använder. På dessa sidor kommunicerar användarna främst via kommentarsfält. Origins, Steam och Plato är olika typer av spelmotorer där kommunikationstjänster finns tillgängliga för användarna.
Snapchat Instagram Youtube Facebook Messenger Discord Steam Skype Kik Twitter Onlinespel Teamspeak Reddit WhatsApp Musical.ly Yellow/Yubo Plato Pinterest Monkey Pubg Origins Dplay Tumblr
131129128 81 68
23 22 13 13 7 5 5 3 3 2 3 1 1 1 1 1 1 1
Vilka sociala medier används?
Ca 79% av samtliga elever har varit i kontakt med en okänd människa på internet.
71% av tjejerna, 87% av killarna samt 50% av annat kön. Majoriteten av denna okända kontakt har skett på Snapchat och Instagram. Även onlinespel kommer bland de vanligaste.
Kille:; 62 Tjej:; 45
Annat:; 1
Antal elever som varit i kontakt med minst en okänd person över internet.
Snapchat Instagram Onlinespel Facebook Discord Steam Kik Youtube Yellow/Yubo Skype Monkey Omegle Twitter Musical.ly Periscope Plato Wordfeud Dplay Messenger Tumblr
72 55
17 12 11 11 9 6 5 3 3 2 1 1 1 1 1 1 1 1
På vilka sociala medier har detta skett?
Kille:; 4
Tjej:; 14
Försökt få dig att prata om sex?
Kille:;
Tjej:; 17 12
Bett om att få träffa dig?
Kille:; 4 Tjej:; 6
Annat:;
1
Bett om att få träffa dig för att göra något
sexuellt?
Kille:; 4
Tjej:; 21
Bett dig att visa avklädda bilder på dig själv?
Kille:; 9
Tjej:; 27
Visat eller skickat avklädda bilder till dig?
Kille:; 8 Tjej:; 9
Trakasserat dig?
Nedanstående resultat baseras på frågan har du innan 15 års ålder varit med om att någon person, som du tror eller vet var mer än 5 år äldre än dig, via internet:
13% av eleverna som deltog i undersökningen har någon gång blivit kontaktad av en äldre person som försökt få dem att prata om sex. Det är 22% av tjejerna och ca 6%
av killarna. Lika många av killarna har blivit ombedda att visa avklädda bilder på sig själva. Det var 33% av tjejerna, det vill säga 21 stycken, som blivit ombedda att göra detta.
21% av samtliga elever har någon gång fått frågan om de vill träffa en äldre person.
27% av tjejerna och 17% av killarna. 8% av alla elever har blivit frågade om de vill träffas för att göra något sexuellt.
26% av eleverna har fått avklädda bilder skickade till sig. 42% av tjejerna och ca 13% av killarna. Ca 13% av samtliga elever har någon gång blivit trakasserad av en äldre person på internet.
I 8% av tjejernas fall och 4% av killarnas fall var något typ av hot inblandat. Det är ca 6% av samtliga fall.
Kille:; 3
Tjej:; 5
Annat:; 0
Antal fall där hot var inblandat
37
11 9
3 2 2 1 1 1 1 1 1
På vilka sociala medier skedde detta?
Även här visas att Snapchat är den största kommunikationstjänsten som används för denna typ av kommunikation. Trettiosju elever, ca 27% svarade att händelserna skett via Snapchat. Därefter kom Kik och Instagram som skrevs av flertalet elever.
Trots att undersökningen skedde på samma skola så var det olika svar angående information om internet och sociala medier via skolan. Undersökningen visar att 43% av eleverna upplever att de pratat om sociala medier i skolan. Under frågan
Kille: Tjej: Annat:
32
27
0
36 33
1 3 2
0
Har ni pratat om hur man ska bete sig på sociala medier i skolan?
Ja Nej Tveksamt
Kille: Tjej: Annat:
16
37
1 53
25
0 1 1 0
Skulle du vilja få mer information om hur du skyddar dig mot okända på
internet?
Ja Nej Vet inte
kunde eleverna själva skriva vad de pratade om i skolan och majoriteten skrev att dem endast pratade om nätmobbing.
Undersökningen visar även att endast 22% av killarna vill lära sig mer om hur man skyddar sig på internet medan 58% av tjejerna och 50% av övriga vill detta.
Eleverna kunde även skriva vad de ville prata mer om i skolan och där var det ett antal elever som tog upp att de ville lära sig hur de ska agera om de skulle bli utsatta för något av en okänd eller äldre person.
Sista frågan i undersökningen bestod av en frivillig, öppen fråga där eleverna själva kunde dela med sig av en specifik händelse de varit med om. Det var 14 elever av de 136 medverkande som svarade på frågan. Varav två fall som kan klassas som
grooming.
Fall 1 - Tjej 15 år:
“På snapchat skrev det en gång en man till mig. Han var (först) 20, sen blev han äldre och äldre. Han ville att jag skulle åka med honom till Göteborg. För att hamna först i en modellagentur skulle jag utföra sexuella saker mot honom. Jag åkte aldrig, så dum skulle jag aldrig varit”
Fall 2 - Tjej 14 år:
“Hade en kille en gång som jag berättade saker till, han hotade sedan mig om jag inte skickar bilder så kommer han sprida dessa saker jag sagt till honom (privata saker).
Jag hade träffat/pratat med denna killen i 5 månader så litade verkligen på honom.”
Av dessa 14 händelser är det fyra stycken som rör spridning och försök till att få lättklädda bilder.
Fall 3 - Tjej 14 år:
“En person addade mig å frågade om bilder men jag skickade självklart inte.”
Fall 4 - Tjej okänd ålder:
“Det var en äldre som ville ha bilder på mig och trakasserade mig. Men fick prata med soc då.”
Fall 5 - Tjej 15 år:
“Några killar som gjorde en story på snapchat där dem spred nakenbilder på tjejer.
Dem bad folk som anonymt kunde skicka in bilder på tjejer som dem killarna sedan la ut och trakasserade dem tjejerna.”
Fall 6 - Tjej 14 år:
“Att det här med att mest killar ber om nudes och inte ger upp med det tills dom får vad dom vill”
Endast två av de 14 som svarade på sista frågan var killar och av dessa två händelser vad en relevant för uppsatsen.
Fall 7 - Kille 15 år:
“Sociala medier blir en plats för människor att kunna spela tuffa, många (som främst vill hävda sig och vara förortsfigurer) hotar genom medier.”
Fyra av dessa 14 fall handlar om andra typer av händelser som skett över internet.
Fall 8, Tjej 16 år:
“Det har varit några gånger som personer, oftast killar i samma eller äldre åldrar kontaktat mig, börjat följa mig på ex instagram och sedan addat mig på snapchat och därifrån stalkat mig, sagt att de känner mig och bett mig mötas upp och träffa dom.
(Jag har såklart inte gjort det.)”
Fall 9, Tjej 15 år:
“Nej har aldrig varit med om något speciellt gällande sexuellt. Däremot har jag varit med om elaka och anonyma kommentarer som gjort mig otroligt ledsen. Däremot vet jag att konstiga personer skickat till en på kik när man väl hade det. Har inte det längre.”
Fall 10, Tjej 14 år:
“Blivit kallad hora på instagram.”
Fall 11, Tjej 14 år:
“En man la till mig på snapchat. Jag vet inte vem han e och han vet inte vem jag e och han skickade bild på sitt kön.. jag backade direkt.”
Två av fallen handlar om saker som skett utanför internet men som eleverna ändå ville dela med sig utav.
Fall 12, Tjej 15 år:
“Ibland får man obehagliga blickar & blivit förföljd av äldre killar och kommentarer.”
Fall 13, Tjej 15 år:
“En fritidsledare tafsade på mig.”
4.5 Intervjuer
Inför intervjun diskuterades det fram vilka frågor som skulle ställas till de personer som skulle intervjuas. Det var viktigt att få fram den information som söktes av de intervjuade.
Det genomfördes en intervju med ungdomspolisen Thomas Turesson och IT- forensikern Fredrik Danielsson. Här ställdes frågor med syfte att ta reda på om brotten ökat eller minskat de senaste åren och teorin om varför det ökat eller minskat.
Thomas Turesson
Thomas Turesson berättar att han har mycket kontakt med skolor runt om i Halmstad och att alla de fall som rör skolorna kommer till honom. Han har ingen direktkontakt med eleverna utan arbetar främst med att utbilda hälsovårdsteam och rektorer så att dem kan hantera frågorna.
Thomas “Jag utbildar mycket hälsovårdsteam och rektorer. Jag är inte ute så mycket i klasserna. Det har jag tyvärr inte med, det är väldigt många skolklasser i Halmstad.
Jag försöker utbilda skolorna så att dom skall kunna hantera frågorna.”
Thomas har en uppfattning om att brotten ökar och att brottsligheten flyttas mer och mer till internet. De brott som han upplever ökar mest är kränkningar, hot och ofredanden.
Sanne “Har brotten ökat de senaste åren?
Thomas “Allt går uppåt. Allt går över till internet. Narkotikahandeln sker på internet.
Sexualbrotten ger på internet. I alla fall tvången om man skall säga så. Det är mycket hot, och “fake news”, alltså rykten som sprids som inte är sanna.”
Thomas “Internet har en så stor del i allting nu.”
Sanne “Vilka brott upplever du har ökat?”
Thomas “Mycket ofredanden, kränkningar. Mycket hot också. Men det är svårt med hoten för de kan tolkas olika.”
Brott som sker på internet är svåra att lösa, han menar att detta kan vara på grund av folk ofta har fejkade profiler och det är då väldigt svårt att veta vem som ligger bakom. Det kan också vara så att brottet inte är tillräckligt allvarligt och läggs ned.
Men de läggs också ned pga polisen har ont om resurser och de mindre brotten oftast inte prioriteras.
Sanne “Hur många blir dömda för grooming? Är det svårt att sätta dit folk?”
Thomas “Ofta kan det vara fake profiler som vi inte har någon aning om vem som är bakom. Brottets påföljd måste vara allvarligt för att vi skall kunna begära ut massa handlingar. För ringa brott till exempel får vi inte ut någon ip-adress och då är det svårt att veta vem är det som ligger bakom det här. Brottet är inte tillräckligt allvarligt.”
Han berättar även att det är vanligt att förövarna ber om lite “halvnaket” för att sedan använda sig av det för att pressa sig till mer naket osv. Detta gör att det eskalerar och ungdomarna trasslas in i en situation som de inte kommer ur.
Thomas “En förövare övertalar dig att du skall skicka lite halvnaket. Har jag fått lite naket på dig, kanske bar en överkroppsbild, då har jag ett övertag på dig. Så kan jag utnyttja det för att få en helnaken bild. Då kan jag säga “Om jag inte får en helnaken bild kan jag sprida den här halvnakna bilden”. Då ställer personen upp på det och då kan förövaren använda det istället och hota dig med det. Då kan det bli små sexuella handlingar till en början som blir större sen.”
Förövarna vet ofta hur de skall gå tillväga för att få sin vilja igenom. De letar efter olika slags sårbarheter hos unga. Många unga är osäkra på sig själva i den åldern och söker ofta någon typ av bekräftelse.
Fredrik Danielsson
IT-forensikern Fredrik upplever att barnpornografibrotten ökar, detta tror han är en kombination av att internet växer och att det är lättare att hitta bevisen.
Sanne “Hur vanligt är det, har du upplevt att det ökat?”
Danielsson “Vi hade kanske ett par om året i Halland innan. Nu har vi kanske haft 10 i år kanske. Det har blivit mer och mer.”
Sanne “Är det på grund av att ni blir bättre på att hitta det eller är det för att internetanvändningen ökat och att det blir enklare att få tag på?
Danielsson: “Det är en kombination.”
Dock finns det problem som påverkar och försvårar utredningar. De får inte röra något som finns på nätet, utan får endast använda det material de hittar i de
hårddiskar de får in. Därför kan de inte röra de material de hittar på internet. De får inte heller använda något som inte är ifrån Sverige. Om en svensk förövare har ett
