Studiens syfte var att förstå vilka tankar och svårigheter informanterna har mött i samband med implementeringen av quechuaundervisningen. Olika definitioner av begreppet avkolonisering presenterades och informanterna beskrev hur de kopplades till den nya utbildningslagen. Slutligen ville jag även få en insyn i tankar kring konsekvenserna av quechuaundervisningen i ett vidare perspektiv av medborgerliga rättigheter, delaktighet och demokratisk utveckling i landet.
Jag anser att jag har besvarat mina frågeställningar. I utarbetandet av min uppsats har jag försökt ge en heltäckande bild av quechuaundervisningens betydelse för enstaka människor och för landet generellt. Ett av de största hindren i arbetet med quechuaundervisningen var enligt informanterna föräldrarnas negativa inställning till undervisningen. Många föräldrar för nämligen över sin uppfattning om språkets och kulturens underlägsenhet till sina barn. Jag anser därför att det är genom föräldrarna som eleverna upplever den första kontakten med samhällets historiska och aktuella förtryck mot deras språk och kultur. Om det skall ske en radikal förändring i dessa människors tankesätt som ofta förefaller påverkat av det koloniala förtrycket så menar jag att det nödvändigt att inte bara arbeta med eleverna utan även med föräldrarnas syn på quechuaspråket och kulturen. Förmodligen kommer elevernas tankar, i det långa loppet, att förändra samhällets tankesätt, men eftersom eleverna bara undervisas i språket i 90 minuter per vecka, undervisningen varken är anpassad efter elevernas individuella nivå eller har en enhetlig grammatik, menar jag att denna förändring hade kunnat ske med större hastighet och omfattning om den hade gjorts annorlunda. Trots att många människor verkar se implementeringen av quechuaundervisningen som en stor seger för ursprungsinvånarnas kulturella rättigheter kvarstår det faktum att de elever som faktiskt har quechua som modersmål och som inte talar så mycket spanska inte får det stöd som de behöver i skolan. Min tanke är att lärarna i grundskolorna skulle kunna samarbeta med forskare på universitetet i utformandet av exempelvis en enhetlig grammatik. Dessutom borde eleverna delas in i olika grupper beroende på deras kunskapsnivå i quechuaspråket. Utbildningsdepartamentet borde dela ut material till lärarna som kan hjälpa dem att exempelvis följa samma grammatiska regler. Nu är det upp till varje lärare att skaffa fram material.
Dessutom är det väldigt viktigt att gå igenom syftet med implementeringen. Är den bara till för att ge spansktalande elever en ytlig kunskap i språket och för att markera att quechua bör värdesättas, eller syftar implementeringen även till att hjälpa de quechuatalande barnen att utveckla högre nivåer av flerspråkighet?
Något som blev klart för mig under studien var att quechua, aymara och guarani var de språken som människorna alltid talade om då de förde ett samtal om språkens betydelse för landets demokratisering. Under nästan inga omständigheter fick jag höra talas om landets andra 22 officiella ursprungsspråk. I en rapport fick jag dessutom ta del av uppgifter som bekräftade att 16 av landets språk är utdöende och att hela 12 språk befinner sig i riskzonen för extinktion (Martínez, 2014). Då Miguel dessutom berättade om diskrimineringen mot dessa förstod jag att Bolivia fortfarande har en lång väg kvar i demokratiseringsprocessen. Min upplevelse var att dessa andra kulturer och språk varken värdesattes eller implementerades i särskilt stor omfattning i skolorna. Eftersom quechua, aymara och guarani är de största språken i Bolivia skulle man kunna säga att landet för en majoritetspolitik och inte en minoritetspolitik i kampen mot kulturdemokratiseringen och de medborgerliga rättigheterna i landet.
Då jag tidigare nämnde definitionen intersektionalitet beskrev jag även hur Eriksson- Zetterquist och Styhre underströk faran i att inta förgivettagna kategorier. Under hela uppsatsen har jag benämnt människorna vars språk och kultur är förtryckta som ursprungsbefolkningen. Jag anser dock att det är viktigt att tillägga att bolivianerna själva delar upp sig genom att säga ”citadinos” och ”campesinos”, det vill säga stadsbor och bönder. Min uppfattning är att många människor utanför Bolivia kategoriserar bolivianerna som ursprungsbefolkning och ättlingar till spanjorer. Även jag refererade mig till människorna på detta vis innan jag kom till Bolivia. Jag anser dock att detta är en syn som speglar en väldigt missvisande bild av maktfördelningen i samhället. Min uppfattning är att det är en omöjlighet att dela upp bolivianerna på detta vis då människorna har blandat sig under 500 års tid.
Efter många intervjuer, tidningsartiklar och andra erfarenheter i Bolivia står det klart för mig att koloniala tankesätt fortfarande är väldigt levande i Bolivia. Informanterna gav en mängd olika definitioner på benämningen avkolonisering, vilket ni har fått följa i mitt resultat och analysdel. Den definitionen som mest berörde mig var dock Lidias.
Som lärare för hon en diskussion med eleverna om hurvida de anser att det är lämpligt att dricka Coca Cola, äta mat och titta på tv-program som inte tillhör ”deras kultur”. Jag anser att Lidia är väldigt moraliserande i sina ordval mot eleverna. Denna form av moralisering kan vi även se i Miguels berättelse om hur landet har en egen avkoloniseringsdepartament som vill förbjuda exempelvis läsning av koloniala verk. En fråga jag ställer mig då är: Om avkoloniseringen handlar om att se saker ur olika synvinklar, blir då inte detta en sorts återkolonisering?
Marios tankar om att länken mellan människor är klasstillhörigheten och inte etniciteten kan kopplas samman till folkräkningen som visar att det antal bolivianer som identifierar sig som ursprungsinvånare har minskat med 21%. Detta är en ganska intressant utveckling med tanke på att Evo Morales, som identifierar sig som ursprungsinvånare och som har varit presidenten i landets historia som mest kämpat för ursprungsinvånarnas kulturella, sociala och politiska rättigheter blev vald till landets första urinvånarpresident år 2005. En tanke kan vara att dessa 21% är människor inte vill känna igen sig som ursprungsinvånare eftersom de inte vill känna igen sig med Evo Morales och hans politik. Minskningen kan handla om att polariseringen mellan höger och vänstersympatisörer ökat. Här kan även begreppet intersektionalitet kopplas eftersom det kan vara viktigt att inte enbart se förtrycket som en fråga om etnicitet utan som något som formas i mötespunkten mellan kön, klass och etnicitet (Eriksson- Zetterquist, 2007).
Jag anser att jag gjorde ett bra metodval i min studie. Jag tror dock att jag ställde för många intervjufrågor. Ibland uppfattade jag att informanterna inte hade tillräckligt med tid för att fullfölja intervjun eller att de tappade intresset om ämnet. Om jag hade fått möjlighet att göra om min studie hade jag ställt färre frågor, möjligen hade jag då istället ställt fler följdfrågor för att få ett större djup i det insamlade materialet.
Enkäter delades ut till 156 elever som går i årskurs 7. Även enkäterna behandlade quechuaundervisningens betydelse för identiteten samt demokratiseringen av landet. Jag anser att det hade varit väldigt intressant men också väldigt betydelsefullt att lyfta fram elevernas tankar kring ämnet. Därför menar jag att en fortsatt forskning hade varit nödvändig för att för att få en mer heltäckande bild av implementeringen av quechuaundervisningen i de två kommunala skolorna men även för landet i stort.
Referenser
Litteratur
Alvesson, Mats (2011): Intervjuer- genomförande, tolkning och reflexivitet. Malmö: Liber AB
Eriksson-Zetterquist, Ulla & Styhre, Alexander (2007): Organisering och
intersektionalitet. Malmö: Liber AB
Frantz, Fanon (1979): Os condenados da terra. Rio de Janeiro: Editora civilização brasileira S:A
Freire Paulo (1972): Pedagogik för förtryckta. Stockholm: Gummessons Freire Paulo (1972): Pedagogik för förtryckta. Stockholm: Gummessons Freire, Paulo(1974): Kulturell kamp för frihet. Stockholm: Gummessons Freire, Paulo (1975): Utbildning för befrielse. Stockholm: Gummessons
Hjerm, Mikael & Lindgren, Simon (2010): Introduktion till samhällsvetenskaplig
analys. Malmö: Gleerups utbildning AB
Nyberg, Eva (2011): Folkbildning för demokrati- Colombianska kvinnors perspektiv på
kunskap som förändringskraft. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis
Puente Calvo, Rafael (2011): Recuperando la memoria- Una historia crítica de Bolivia-
TOMO II. La Paz: Plural editores
Elektroniska källor
Arrueta , José Antonio (2012): El impacto de las reformas educativas en el sistema
educativo en Bolivia, 1994 al 2011. Sus relaciones entre los deseos y las realidades.
Constitución Política del Estado (2009): Hämtat från
http://bolivia.infoleyes.com/shownorm.php?id=469(140523)
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Vetenskapsrådet. Hämtat från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (140515). Instituto Nacional de estadística. Hämtat från
http://www.ine.gob.bo/indice/EstadisticaSocial.aspx?codigo=30801(131204)
Kabeer, Naila (1999): Resources, Agency, Achievments: Reflections on the
Measurements of Women´s Empowerment. Hämtat från:
http://www.gsdrc.org/go/display&type=Document&id=4085(140525)
La escuela-comunidad de Warisata. La jornada. Hämtat från
http://www.jornada.unam.mx/archivo_opinion/autor/front/16/37907(140518)
Ley de educación Avelino Siñani – Elizardo Perez , ley No 070 diciembre 2010.
Ministerio de Edicacion. Hämtat från
http://www.oei.es/quipu/bolivia/Leydla%20.pdf(140518)
Ley de Reforma Educativa- Ley 1565 de 7 de julio de 1994. Hämtat från http://www.filosofia.org/mfa/fabo994a.htm
Los pueblos indígenas en América Latina. United Nations Children's Fund(UNICEF)
Hämtat från http://www.unicef.org/lac/pueblos_indigenas.pdf(140518)
Magga, Ole Henrik, Trask, Mililani, Nicolaisen, Ida, Skutnabb-Kangas, Tove & Dunbar, Robert: (2005) El idioma en la educación: un factor en la pobreza de las poblaciones indígenas. Departamento de Información Pública de las Naciones Unidas.
Hämtat från http://132.247.1.49/ocpi_/documentos/docs/4/2/02/05.pdf (131207) Martínez, Pedro Plaza (2014)Línea de investigación: Lenguas en peligro de extinción y
acciones para su revitalización. Hämtat från
Quechua language homepage. Barry Lumpkin. Hämtat från:
http://www.ullanta.com/quechua/ (140522)
Surge polémica por la identidad indígena hoy. La Razon. Hämtat från http://www.la-‐
razon.com/sociedad/Surge-‐polemica-‐identidad-‐indigena-‐hoy_0_1881411946.html (140518)
Torres Carrillo, Alfonso(2007): Paulo Freire y la educacion popular. Hämtat från http://www.iiz-dvv.de/index.php?article_id=279&clang=3.)(140520)
Vera, Yvette Mejía (2010): Warisata- el modelo de ayllu-Sistematización de Warisata
Escuela-Ayllu. 1931-1940. Hämtat från: http://www.katari.org/pdf/warisata.pdf
(140523)