Inom visa av aspekterna arbetar hamnen mer supply chain orienterat medans de arbetar mindre supply chain orienterat med andra i förhållande till rederierna. I tabell 6 visas vilka aspekter hamnen jobbar mer supply chain orienterat med och vilka de arbetar mindre supply chain orienterat med. I tabellen används orden ”mer SCO” eller ”mindre SCO” då studien inte gått in på detalj av varje aspekt. Detta gör att det inte går att fastställa en exakt nivå för hur supply chain orienterat hamnen arbetar. Varvid tabell 6 endast syftar till att visa vilka utvecklingsmöjligheter det finns för implementeringen av SCO gentemot respektive rederi baserat på denna förstudies infallsvinkel.
Tabell 6. Utvecklingsmöjligheter för implementering av SCO
Aspekt Trelleborgs hamn Rederi A Rederi B Rederi C
Information och
kommunikationssystem Mer SCO Mindre SCO Mer SCO Mer SCO
Värdeadderande tjänster Mer SCO Mindre SCO Mindre SCO N/A
Multimodala system och
drift Mindre SCO Mindre SCO Mindre SCO Mindre SCO
Integration av
försörjningskedjan Mer SCO Mindre SCO Mer SCO Mer SCO
Studien indikerar på ett samband till att visa av rederierna är mer orienterade mot försörjningskedjan utifrån en aspekt medans andra är mindre. Då SCO över flera företag i försörjningskedjan är en förutsättning för att man skall kunna implementera SCO, påverkas Trelleborgs hamn av rederiernas förhållningsätt till SCO. Detta i sin tur gör att hamnens strategiska utvecklingsmöjligheter påverkas av skillnaden mellan respektive rederis förhållningsätt till de fyra aspekterna. Detta försvårar hamnens möjlighet att ha ett översiktligt systematiskt perspektiv där man implementerar taktiska aktiviteter som syftar till att främja hela kedjan och alla försörjningskedjor som den tjänar, vilket enligt Mentzer, et al. (2001) är SCO.
6.1 Diskussion
Denna studie bör betraktas som en första fas i hamnens utveckling mot innehavandet av en supply chain orienterad filosofi.
Syftet i denna studie var att se hur supply chain orienterat Trelleborgs hamn arbetar med de fyra aspekterna och vilken inverkan detta har på deras strategiska utveckling. Studiens begränsning i omfattning, tid och underlag gör att resultatet bör tolkas som indikationer. För att gå djupare in på indikationerna som belyses i slutsatsen behövs djupare studier om möjligt även studier som sträcker sig över en längre period av tid för att bekräfta resultatet. Det krävs även att man tittar på andra led i Trelleborgs hamns försörjningskedjor.
För att Trelleborgs hamn skall kunna beakta de fyra aspekterna i sin strategiska utveckling behövs en studie där man går in på detaljnivå av varje aspekt. Vidare kan resultatet av en sådan studie på de fyra aspekterna användas som grund för att utvärdera strategiska möjligheter i framtiden.
Denna studien har inte berört den ekonomiska aspekten av att utveckla en given försörjningskedja. Utan en kostnadsanalys av investeringar i en given försörjningskedja kan inte hamnen uppskatta sitt intresse för utvecklandet av en försörjningskedja. Detta är en viktig aspekt som bör studeras närmare.
Källförteckning
Ahrne, G. & Svensson, P., 2015. Handbok i kvalitativa metoder. 2:3 red. Stockholm: Författarna & Liber AB.
Ascenio, L. o.a., 2014. A collaborative supply chain management system for maritime port logistics chain. Journal of applied research and technology, Volym 12, pp. 444-458.
Björklund, M. & Paulsson, U., 2012. Seminarieboken. 2:4 red. Lund: Studentlitteratur AB.
Carbone, V. & De Martino, M., 2003. The changing role of ports in supply chain management: an empirical analysis. Maritime Policy & Management, 30(4), pp. 305-320.
Christopher, M., 2016. Logistic and supply chain management. New york: Pearson education limited. Denscombe, M., 2009. Forskningshandboken- för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Esper, T., Clifford Defee, C. & Mentzer, J. T., 2010. A framework of supply chain orientation. The
international journal of logistics managament, 21(2), pp. 161-179.
Loh, H. S. o.a., 2017. Fuzzy comprehensive evaluation of port-centric supply chain disruption threats.
Ocean & Coastal management, pp. 53-62.
Mentzer, J. T. o.a., 2001. Defining supply chain management. Journal of business logistics, 22(2), pp. 1-25.
Min, S. & Mentzer, J. T., 2004. Developing and measuring supply chain management concepts.
Journal of business logistics, 25(1), pp. 63-99.
Paixo, A. C. & Marlow, P. B., 2003. Fourt generation ports- a question of agility?. International
Journal of Physical Distribution & Logistics Management, 33(4).
Panayides, P. M. & Song, D.-W., 2008a. Evaluating the integration of seaport containter terminals in supply chains. International journal of physical distribution & logitics management, 38(7), pp. 562- 584.
Panayides, P. M. & Song, D.-W., 2008b. Global supply chain and port/terminal: integration and competitiveness. Maritime Policy & Management, 35(1), pp. 73-87.
Panayides, P. M. & Song, D.-W., 2009. Port integration in global supply chains: measures and implications for maritime logistics. International Journal of Logistics: Research and Applications, 12(2), pp. 133-145.
Panayides, P. M. & Song, D.-W., 2013. Maritime logistics as an emerging discipline. Maritime Policy
& Management, 40(3), pp. 295-308.
Patel, R. & Davidson, B., 2014. Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur AB.
Robinson, R., 2002. Ports as elements in value-driven chain systems: the new paradigm. Maritime
Policy & Management, 29(3), pp. 241-255.
Seo, Y.-J., Dinwoodie , J. & Roe, M., 2016. The influence of supply chain collaboration on collaborative advantage and port performance in maritime logistics. International Journal of Logistics
Research and Applications, 19(6), pp. 562-582.
Sharran, B. M., 1994. Fallstudien som forskningmetod. Lund: Studentlitteratur.
Tongzon, J., Chang, Y.-T. & Lee, S.-Y., 2009. How supply chain oriented is the port sector?.
International Journal Of Production Economics, pp. 21-34.
Trafikverket, 2018. Prognos för godstransporter 2040-Trafikverket. [Online]
Available at:
https://www.trafikverket.se/contentassets/7e1063efbcfd4b34a4591b0d4e00f855/2018/prognos_godst ransporter_2040_trafikverkets_basprognoser_180417.pdf
[Använd Maj 2018].
Trelleborgs hamn AB, 2015. EU, corehamn. [Online]
Available at: http://www.trelleborgshamn.se/svenska/framtidens-hamn/eu-corehamn/ [Använd Maj 2018].
Trelleborgs hamn AB, 2016. [Online]
Available at: http://www.trelleborgshamn.se/svenska/framtidens-hamn/utveckling-av-hamnen/vision- 20102015/vision-2023/
[Använd Maj 2018].
Trelleborgs hamn AB, 2018. Trelleborgs hamn passerar nya gränser!. [Online] Available at: http://www.trelleborgshamn.se/trelleborgs-hamn-passerar-nya-granser/ [Använd Maj 2018].
Trelleborgs hamn AB, u.d. Logistikcenter Trelleborgs hamn. [Online] Available at: http://www.trelleborgshamn.se/svenska/tjanster/logistikcenter/ [Använd 16 Maj 2018].
Wong, K. H., Shou, E. C., Zhang, H. & K.Y Ng, A., 2017. Strategy formulation of new generation ports: A case study of Hong Kong International Terminals Ltd. Volym 22, pp. 239-254.
Wu, F., Yeniyurt, S., Kim, D. & Tamer Cavusgil, S., 2006. The impact of information technology on supply chain capabilities and firm performance: A resource-based view. Industrial marketing