Trelleborgs hamns integration av försörjningskedjan

Hamnens utnämning till att vara en corehamn gör att verksamheten är delaktig i utvecklandet av TEN- T nätverket (Trelleborgs hamn AB, 2015). Detta förser hamnen med möjligheter att delta i olika projekt med andra aktörer i försörjningskedjan (Region Skåne, 2017). Det tidigare nämnda pilotprojektet Real Time Ferries är ett exempel på hur samarbete med medlemmar i kanalen nyttjas för att optimera en större del av kedjan. För Trelleborgs hamn innebär detta att man kan förhindra chaufförer att köra in på hamnområdet innan deras last är klar. Som det ser ut idag knappar en chaufför in ett nummer för att sedan bli insläppt för att antigen hämta eller lämna en trailer, oavsett om lasten är klar eller inte.

Genom funktionen föraviseringar som är en del av plattformen, möjliggör en begränsning av denna trafik i hamnen då chauffören får föraviseringen först när arbetsordern är klar. Även om chauffören kommer till hamnområdet innan arbetsordern är klar så kommer bommen inte att öppnas när hen scannar sin QR-kod. Enligt en respondent på hamnen anser man att IT har en stor del i ett effektivt samarbete men man påpekar samtidigt att man inte riktigt är där än:

” genom att sammankoppla allt detta i hela kedjan så blir ju alla nöjda och där är vi inte riktigt än. Jag har bara tillgång till att den här enheten är bokad från rederierna 6 timmar

innan. ”

Hamnen vill även utöka informationsåtkomsten på flera håll i kedjan. Nedanstående citat visar detta:

”Hur får jag tillgång till informationen som finns långt borta? Jo då ska vi gemensamt vi tre här komma överens om att vi vill ingå i en plattform där vi delar denna information så

att vi får tillgång till all info i real tid.”

Alla rederierna är överens om att samarbete är viktigt för att aktiviteterna i hamnen skall utföras på ett givande sätt. Även hamnen ser detta som en viktig pelare för en effektiv hamnverksamhet.

Nedanstående citat är ett svar från Rederi B på frågan ”Hur ser ni på hamnens sätt att integrera med er?”:

”Bättre nu än tidigare men fortfarande alldeles för dålig”

Rederi A säger följande på en liknande fråga:

”hamnen lyssnar dom har planer, hamnen lyssnar alltid”

Orsaken till att man anser att det är ”bättre nu än tidigare” kopplas till en omstrukturering av organisationen i hamnen och tillkomsten av en ny person i ledningen:

”hen ser om vi pratar supply chain så ser XXX hela vägen från industrin, hen har ju med sig industrin och det som rullar på bilar och nu adderar hen liksom på vad vi faktiskt gör i

en hamn så XXX har ju hela synen.Vi har fått upp en kommunikation som vi inte haft tidigare. Dom lyssnar ju på oss som kunder det är ju någonstans horribelt att dom inte gjort

det innan men det är verkligheten dom har ju tagit rederierna för givet och det är delvis, delvis kan jag förstå att man hamnar i den känslan, vi kan ju inte bara flytta båtarna

imorgon det är inte så enkelt”

Även Rederi C nämner att hamnar tidigare tagit rederier för givet:

”Det finns hamnar som sitter på tanken att det är deras trafik och att de jävla skeppen skall vara glada att dom får segla till vår hamn osv osv. Denna attityd kan man fortfarande hitta i många hamnar för hamnar tror mer eller mindre att dom har en monopolaktiv position,

vilket är fel, inte en ända enhet är kontrakterad genom hamnen utan alla enheter är kontrakterade genom oss, rederierna. Så vem är kunden, jo det är vi rederierna. Jag är glad

var det inte så. Trelleborgs hamn är okej vi behöver inte lära dom denna aspekt. Jämfört med andra hamnar är hamnen i Trelleborg ganska kundserviceorienterad”

I samma intervju definierar man beroendeförhållandet och samarbetet mellan ett rederi och en hamn med nedanstående citat:

” Det är en gemensam lösning vi erbjuder till kunderna, hamnen har sin del, rederierna har sin del och hamnen på andra sidan har sin del, så det är en transportlösning med många

spelare inblandade. Varje dag måste alla spelare jobba väldigt hårt för att bibehålla kvalitén och bidra till fortsatt utveckling”

Rederi B delar liknande tanka om beroendeförhållandet mellan rederi och hamn:

”det är att vi kommunicerar med varandra och att dom har förståelse för vår verksamhet varför vi gör saker, eller varför vi tillsammans behöver sitta och lägga en plan hur vi ska bli mer effektiva när fartygen är i hamn, eller hur får vi hit kunder tillsammans detta är ju

också affärsutvecklingsavdelningen i Trelleborgs.., man måste ta ett samlat grepp tillsamman för dom själva kan inte göra det men tillsammans med rederierna”

Ovanstående rederi anser att man skall arbeta tillsammans för att få mer kunder och att detta är en del av hamnens ansvar enligt rederiet. Även hamnen själv instämmer med att detta är en stor del i hamnens affärsutveckling särskilt när det kommer till flödena som går intermodalt. Hamnen vill utveckla sin affärsportfolio i enlighet med vad rederierna efterfrågar. Nedanstående citat visar på detta:

”rederierna vill ju mycket så att vi är ute och sonderar terrängen och tittar på olika möjligheter, vi jobbar ju tillsamman med dom närliggande terminalerna vi jobbar även tillsammans med, det är därför vi också är med i EU projekt, dom stora terminalerna på

kontinenten också, så vi jobbar ju med, jag ska inte säga jobbar med utan vi har diskussioner med Duisburg regelbundet, Trieste också som är stora, Zaragoza i Spanien

som inte påverkar oss idag jättemycket. Vi tittar på vad kan komma att ske för trafikströmmar kan förändras fullständigt”

Rederi C säger att en viktig del i det gemensamma samarbetet mellan rederiet och hamnen för att förbli konkurrenskraftiga, är genom att jämföra vad andra kanaler erbjuder:

”vi måste jämföra, kolla hur lätt det är att ta sig över bron, hur lätt det är via andra hamnar vi måste ju självklart matcha det”

Rederierna förhåller sig olika till integrationen av försörjningskedjan. Som det framgår av tabell 5 har det inte gått att utvärdera denna faktor mer ingående än vad som framgår av tabellen när det kommer till Rederi A. De andra två rederierna har en positiv inställning till de flesta av faktorerna som framgår i tabellen men skiljs åt i uppfattningen på visa faktorer.

Tabell 5. Rederiernas förhållningssätt till aspekten integration av försörjningskedjan5

Integration av

försörjningskedjan Rederi A Rederi B Rederi C

Utvärdera alternativa rutter för effektiva transporter

N/A Anser att detta är en

viktig del i det gemensamma

samarbetet

N/A

Samarbeta med andra medlemmar i kanalen för optimering av kedjan

Har berört det i form av bra kommunikation,

att hamnen lyssnar

Anser att man tillsammans skall

arbeta för att optimera

Anser att alla aktörer har en roll att spela för att få det att funka

Identifiera konkurrerande kanaler för gods som möjligtvis kan passera genom hamnen

N/A Delvis (nämner

Öresundsbron)

Delvis (nämner Öresundsbron)

Jämförelse av logistik och SCM alternativ med andra konkurrerande hamnar

N/A Gör jämförelser

mellan andra hamnar konstant på olika

aspekter

Självklarhet att skapa lösningar som är mer tilltalande för kunden än konkurrerande

kanaler

Identifiera lägsta kostnadsalternativ för transport av last till inlandsdestination

N/A N/A N/A

5 _{Opublicerat material (intervjuunderlag). Rederi A, 2018-04-25; Rederi B, 2018-04-24a och 2018-04-24b; Rederi C, 2018-} 04-26 och 2018-04-27