4 Empiri
4.2 Värdeadderande tjänster i Trelleborgs hamn
I dagsläget har Trelleborgs hamn ett logistikcenter där man kan utföra crossdocking, lagring och korttidslagring från både tåg och lastbilar (Trelleborgs hamn AB, u.d.). I dagsläget är kunderna i logistikcentret separerade från rederier, dvs det är inte direkt rederiernas kunder, utan dessa har hamnen själv hittat genom dialoger med ”varuägarna” och gjort skräddarsydda lösningar åt dessa. Nedanstående citat från Trelleborgs hamn visar på hur man har fångat kunderna till logistikcentret:
”hela vår logistik är byggd på en dialog med slutkunderna, varuägarna och det kan vi ha här tack vare att vi kan erbjuda en tjänst som att vi använder järnväg sen lastar vi och
lagerhåller och det är ju en bit. Vi pratar mer med transportindustrin för att bryta transporterna crossdocking, vi ökar ganska mycket på det segmentet man kör hit gods här
1 Opublicerat material (intervjuunderlag). Rederi A, 2018-04-25; Rederi B, 2018-04-24a; Rederi C, 2018-04-26 2N/A betyder att denna faktor inte varit tillgänglig för att undersökas närmare
med inrikesbilar sen ligger det här sen hämtar man det, men det har vi inte någonting med rederierna att göra utan det är speditionsledet direkt.”
Citatet visar även på att man i denna fråga har gjort ett aktivt val att söka kunder via andra kanaler som kan nyttja de värdeadderande tjänster som erbjuds i logistikcentret. På frågan om varför man inte väljer att nyttja flödena som kommer till hamnen via rederierna för att sälja in tjänsterna svarar respondenten:
”vi diskuterar med dom och försöker att fånga olika tankar olika idéer som kommer upp från deras kunder sen har ju inte våra rederier den direkta ingången på den här typen av frågor beroende på att det inte är frågor som dom egentligen jobbar med utan dom är ju
fortfarande, vi är ju kvar…det tar lite tid att bryta trenden sen vet jag att man försöker. Rederi B vet jag att dom försöker, dom har ju en funktion som jobbar mycket med järnväg
för att se om man kan hitta mer järnvägsgods dom jobbar mycket med frioperatörer, vi försöker hjälpa dom så gått vi kan med det och gjort en del resor här i Sverige tillsammans
med utländska järnvägsoperatörer och det är hela tiden för att vända och vrida, sen är det inte som så att detta kommer över en natt, utan man har dom här kontakterna sen kan det
dyka upp något om ett eller två år.”
Citat visar på att Trelleborgs hamn aktivt försöker arbeta med dom här frågorna att komma åt kunderna som kommer till hamnen via rederierna. Sedan framgår det även av citatet att Rederi B också satsar på denna typen av frågor när det kommer till gods på järnväg.
Rederi B ser potentiella värdeadderande tjänster som hamnen eventuellt kan utföra åt dom men som dom gör själva idag. Nedanstående citat visar vilka tjänster som är av intresse:
”där är det lite unikt att vi faktiskt tar hand om kajhanteringen själv när det kommer till proviantering, när det gäller sophantering när det gäller att sätta på allting som skall ombord det kan ju vara maskindelar eller posthantering osv, som vi sköter ju, vi servar våra
fartyg själv med egen personal det skulle man ju teoretisk kunna säga att man kan lägga ut på Trelleborgs hamn och låta dom sköta det också.”
Samtidigt som Rederi B säger att man teoretiskt skulle kunna låta hamnen sköta dessa aktiviteter berättar respondent även varför dom inte kollat närmare på detta:
”delvis har dom den jag skall inte säga att dom inte har den men det är hur skall jag säga det, det är egentligen två, det är en ekonomisk fråga det är det ju heller inte utan det är
kvalitetssäkring att man vill sköta det själv i den mån det går, vi köper ju tjänsten av Trelleborgs hamn ibland när det gäller truckkörning det kan vara att vi måste göra extra truckkörningar på kvällar och tidiga morgnar eller helger så då gör vi det, men då är det mycket mer uppstyrt för du måste ha någon som ger dom klara direktiv exakt vad dom skall
göra. När man har egen personal så vet ju dom sina egna rutiner för dom gör ju detta varenda dag det vi kan säga är att det är en kvalitetsfråga men även delvis ekonomiskt, det
är billigare att ha personalen själv vilket ibland låter lite kontraproduktivt många gånger vill man lägga ut dom här sakerna det skulle man ju kunna göra kanske möjligtvis för en
mindre summa men då måste du ha någon som styr det, då måste man ändå ha någon som, det är ju fortfarande ett annat bolag ju då måste man ju kunna lägga beställningen”
Andra tjänster som bidrar med värde det är själva lossningen och lastningen av enheter. Alla tre rederierna är överens om att denna process och tillhörande aktiviteter inte alltid är problemfria. Det finns olika bakomliggande faktorer som har kommit fram under intervjuerna med respektive rederi, rättare sagt olika uppfattningar om vad som är problemet bakom denna process då det blir fel. Rederi B säger följande om detta:
”när dom tar eller claimar en enhet, vi säger exempelvis att vi har en stuvare, vi säger nr 21. Han kommer och tar denna trailer han claimar att han tar den i deras system sen så ska
han lossa den någonstans så sätter han den i terminal A säger vi, då ska han markera att han har ställt den där, sen när chauffören kommer och knappar in sitt nummer i datorn där
ute så ska han då få upp var finns denna, så ska han köra till terminal A så ska han se den. Detta fungerar ju inte alls därför att många stuvare…det är ju inte rätt dom kan lika gärna ha satt den i tvåan eller trean, då måste man leta för att chauffören ska hitta den, så står den inte där den ska liksom och då får ju chauffören och dom själva ju mycket mer arbete”
”Jämfört med vad vi totalt lastar så är det ju lite som blir bortglömt eller fel men det händer ändå för ofta tycker jag nu räddar vi dom ju oftast genom att vi stämmer av bl.a.
med hjälp av listorna”
”Trelleborgs hamn saknar helt och håller arbetsstyrning i det operativa och där finns en historik till varför man gör det. Det är för 15-20 år sedan så avpolitiserade man den delen i
avtalet att alla är sina egna små chefer alla har förmanstillägg man tog bort förmännen inom transportarbetarförbundet sen har vi ju , jag vet inte om det var en lokal förhandling
men detta är väldigt viktigt i detta fackförbundet antigen är du kollektivanställd eller tjänsteman och tjänstemannen får inte göra kollektivarnas arbete och detta skapar ju problem, för alla har samma rang och detta har man inte problem med i en organisation
som fungerar. Problemet är att ingen får lov att styra arbetet.”
Rederi A säger följande:
”lossning och lastning är bra i 99% av fallen vi är i tid. Kaj två den är en plats som är konflikt iallafall för oss en båt som lastar vi kommer inte vidare för det finns båt som fortfarande håller platsen upptagen detta blir problem, idag fanns det på båten en lastbil
som måste gå till Göteborg och lossa viktiga grejer till Volvo. Dom har bara två timmar som dom har produktion efter två timmar är fönstret stäng, det kostar miljoner men vi har ingen chans att gå in eftersom båten som står där fortfarande lastar. Vi väntade i en timme
så den chauffören kom inte i tid till leverans, så det kan bli stora problem med stora kostnader om man har ingen möjlighet att gå in i tid. Denna båten kan inte gå in på en annan plats, den passar bara på detta färjeläge men hamnen jobbar med denna fråga dom
försöker hitta en lösning”
” lossning och lastning är okej men det händer att det är för lite stuvare och då stoppar det, det blir stressigt förr oss, för stuvarna vi blir försenade detta drabbar ju oss så det är ju avgörande att allt fungerar… sen är det ju uppställningsplatserna det finns inga ytor men
detta kommer bli bättre med nya checkin ” ” kortskeppning förekommer 2-10 ggr i veckan”
Vidare anser alla tre rederierna att hamnen bör beakta deras värderingar för att kunna förstå sig på deras verksamhet. De tre rederierna skiljs åt när det kommer till deras vision, dels för att dom har olika affärsidéer vilket gör att dom har fokus på olika områden som i sin tur innebär olika krav på hamnen. Rederi A har övergripande fokus på frakt, Rederi B har mest frakt men klarar inte sig enbart på frakten därför anses passagerartrafiken som minst lika viktig och Rederi C har en blandning, ser på både passagerartrafiken och frakten som strategiskt viktiga. I förhållande till detta har rederierna olika fokusområden. Rederi B är väldigt måna om att hamnens personal bemöter deras kunder inom hamnområdet med en hög nivå av kundservice. Likaså är det för Rederi C. Rederi A fokuserar mestadels på frakt vilket till viss del kan förklara att detta inte var ett lika aktuellt ämne i denna intervju, som i de intervjuer som utfördes hos de andra rederierna. Rederi B säger följande om hamnarbetarnas delaktighet i deras vision:
”många av våra kunder eller dom flesta vet ju inte om att vi är ett bolag och att hamnen är ett annat bolag utan dom gubbarna som man säger som är hos oss och står och vinkar
bilarna och möter våra kunder tror ju kunderna att dom är anställda av oss, så det är väldigt viktigt för oss hur dom representerar sig själv hur dom möter våra kunder att dom
är korrekta så att säga att dom får ett bra trevligt och professionellt bemötande det är ju väldigt väldigt viktigt för oss”
Rederi C säger följande om hamnarbetarnas betydelse för deras verksamhet:
”Dom är ansiktet utåt mot kunderna, alla operativa arbetare är det”
Skyltning i hamnområdet är ett annat exempel som alla rederierna anser är viktig för smidigare flöden av trafiken i hamnområdet. I dagens läge är den bristfällig för alla rederiernas kunder. Det råder förvirring för både passagerartrafiken och för godstrafiken. Av intervjuunderlaget från hamnens respondenter har det framkommit att man är medveten om detta problem och att man bl.a. skall vidta åtgärder för detta redan till sommaren 2018 i samband med öppnandet av det nya incheckningsområdet. Sedan finns det planer från hamnens sida att åtgärda detta problem fullt ut när hamnen flyttar åt öst och därmed får en ny infart till hamnen från den östliga sidan.
I tabell 3 kan man utläsa att de olika visionerna och fokusområden som rederierna har inom sina respektive verksamheter påverkar deras uppfattning om värdeadderande tjänster. Varvid den därför skiljs åt beroende på fokusområdena. Samtidigt har Trelleborgs hamn uttryckt en förståelse för detta, att rederiernas syn på hamnens roll påverkar vad som förväntas av deras verksamhet.
Tabell 3. Rederiernas förhållningsätt till aspekten värdeadderande tjänster3
Värdeadderande
tjänster Rederi A Rederi B Rederi C
Faciliteter för att
addera värde till last N/A Logistikcenter men det används inte av detta rederiets kunder. Har en
intern funktion där man syftar till att hitta mer
flöde (järnväg)
N/A
Anpassning av
tjänster till kunder Tycker att det är bra som det är
Söker en hög nivå av kundservice gentemot
sina egna kunder från hamnens personal. Söker
fokus på kundservice främst gentemot passagerartrafik
Söker en hög nivå av kundservice gentemot sina egna kunder från hamnens personal. Söker
fokus på kundservice främst gentemot passagerartrafik Lansering av skräddarsydda tjänster Söker anpassning av färjeläge 2 eller andra
alternativa platser för anlöp av ett av deras
fartyg
Proviantering, recycling, tunga lyft är några
aktiviteter som är aktuella för denna aktör
Tjänster för att hantera byte av färdmedel
Har knappt någon intermodaltrafik på sina
fartyg
N/A N/A
Kapacitet för att effektivt förmedla last
99 % förmedlas last effektivt. Brist på uppställningsplatser anses vara ett hinder för effektiv
kapacitetsplanering
Brist på arbetsstyrning i det operativa påverkar
kapaciteten vid förmedlandet av laster.
Brist på stuvare vid förmedlandet av last
anses påverka effektiviteten.
Skräddarsydda tjänster till olika marknadssegment
N/A Olika behov beroende på
om det är passagerartrafik eller
godstrafik som behandlas
Olika behov beroende på om det är
passagerartrafik eller godstrafik som
behandlas