Studiens resultat indikerar att eleverna upplevde undervisningen om kosthållning både begriplig och hanterbar, men som ovan diskuterat är det frågan utifall det är en sådan
begriplighet som är önskvärd i sammanhanget. Det går sedan att konstatera att det skiljde sig åt mellan eleverna angående om undervisningen upplevdes meningsfull, där mönstret var att den inte anpassades för de elever som hade tidigare kunskap och erfarenheter i det berörda området. Utifrån studiens teoretiska ramverk, KASAM, behöver eleverna känna såväl
begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet om de ska ha möjlighet att uppleva en känsla av sammanhang i undervisningen. En sådan känsla är av vikt inom undervisning angående kosthållning om eleverna skall utveckla en kosthållning med fokus på matval som innebär att de upplever hälsa, och inte på mat som minimerar riskerna att uppleva ohälsa. En sådan känsla av sammanhang verkade dock till stor del inte infinnas hos eleverna i studien, även om vissa av dem själva eventuellt antydde det. Det är just denna slutsats som kan ses som
studiens främsta kunskapsbidrag vilket kommer tydliggöras och förklaras i nedanstående avsnitt.
Undervisning om kosthållning är ett centralt innehåll i ämnet idrott och hälsa 1, och det verkar också vara just ett centralt innehåll. Mönstret som uppenbarade sig var att det spenderades max en lektion på området där läraren förmedlade vilken kosthållning som var nyttig för kroppen respektive vilken som inte var det. Eleverna fick sedan eventuellt diskutera innehållet, men utan att vidare uppföljning eller reflektion gjordes. Utifall de elva centrala innehållen i kursen idrott och hälsa 1 skulle fördelas jämt i kursen hade varje innehåll fått ungefär nio timmar lektionstid. Det i sig är eventuellt inte rimligt men utifrån studiens resultat verkar kosthållning vara ett område som lärarna ansåg att de mer var tvungna att genomföra
på grund av att det är ett centralt innehåll, men som de inte ville lägga ner onödig tid och energi på. Problemet med en sådan knapp undervisningen, baserat på resultatet i studien, är att den blir väldigt smal och endast utgår och berör ett patogent perspektiv på mat och matvanor. För att inga missförstånd skall uppstå skall det poängteras att det patogena perspektivet, matens kroppsliga påverkan, är väsentlig och alltså bör ingå i en kostundervisning utifrån de rapporter som visar hur vuxna i Sverige äter idag och vilka konsekvenser det får
(Folkhälsomyndigheten, 2019). Dock innebär den strama lektionstiden att det i princip endast blir just det patogena, med fokus på det kroppsliga, som det undervisas om i idrottsämnet. Övriga perspektiv på mat och matvanor, såsom sociala och psykiska hinns inte med eller förbises. Utifrån ett salutogent perspektiv på hälsa, och om eleverna skall ha möjlighet att uppleva en känsla av sammanhang i undervisningen är det avgörande att även dessa perspektiv berörs och inkluderas i undervisningen. Risken blir annars att eleverna, som resultatet visar, förknippar en hälsosam kosthållning med att äta livsmedel som är bra för kroppen och att låta bli de som är dåliga för kroppen. Det kan leda till ångestkänslor vid ätande och ett ständigt kroppsövervakande samt kontrollbehov som i många fall kan utvecklas till såväl social som psykisk ohälsa, även om den fysiska hälsan samtidigt kan upplevas som god. Ett sådant synsätt innebär alltså inte en känsla av sammanhang i samband med mat och matvanor. Vid en sådan känsla skall fokus istället hamna på upplevt välmående och en kosthållning som får en att må bra.
Ytterligare ett resultat från studien som lyfter vikten av att utöka och föra in fler perspektiv på mat i undervisningen angående kosthållning är skillnaderna mellan de elever som hade
kunskaper och intresse i området och de elever som inte hade det. De som hade kunskap och intresse påverkades också betydligt mer mentalt och psykiskt av mat i deras vardag.
Sambandet indikerar att kunskaper om mat och matvanors påverkan på kroppen kan leda till mentala, psykiska och sociala utmaningar. Undervisas det enbart utifrån ett patogent
perspektiv där elever endast får lära sig kunskaper om mat och matvanors påverkan på kroppen, riskerar det alltså lämna eleverna ensamma med dessa utmaningar utan varken verktyg eller förmågor att hantera dem. Även om vissa elever i studien inte upplevde någon negativ mental påverkan av att äta onyttigt och ansåg att de mådde bra, så finns risken att ett sådant synsätt i slutändan kommer straffa sig utifrån ett fysiologiskt perspektiv. Deras välmående var trots allt baserat på deras för stunden kroppsliga utseende, och som tidigare diskuterats är det tveksamt att detta välmående består utifall utseendet förändras på ett icke
hälsosamt, fördjupade kunskaper som leder till en mer komplex och utmanande inställning till mat och matvanor, eller ytligare kunskaper som i längden innebär större risk för sämre fysisk hälsa. Ett konkret svar på det ges ej, men om en upplevd hälsa utifrån ett salutogent
perspektiv i samband med matvanor skall infinnas behöver en person känna såväl ett psykiskt, socialt och fysiskt välmående. Det kan ändå sägas vara omöjligt att uppnå utan kunskaper om matens fysiologiska funktioner samtidigt som det infinns personliga förmågor som kan hantera den mentala påverkan som kunskaperna kan innebära.
Baserat på ovanförda slutsatser går det avslutningsvis att fastställa vikten att föra in fler perspektiv på mat och matvanor i undervisningen. Skall det vara möjligt behöver områdets undervisningstid utökas. Det räcker inte endast med en lektion utan området behöver ses som ett större projekt och fokusera på elevernas skilda förutsättningar och livsstilar. Det går således inte att nöja sig som lärare att lära eleverna äta mer grönsaker, även om eleverna själva utryckte en belåtenhet med innehållet i undervisningen. Liksom många lärare var eleverna fast i den traditionella hälsodiskursen vid diskussioner som berörde idrottsämnet, men vid jämförelse med hur eleverna pratade om matvanor mer generellt går det att konstatera att området är så mycket mer än det. Om målet är att idrottsundervisningen i Sverige skall utgå ifrån ett mer salutogent synsätt på hälsa bör det också ses som lärarnas uppgift att vidga och nyansera elevernas tankesätt kring mat utifrån ett sådant perspektiv. Kosten är nämligen en viktig pusselbit i en människas livsstil och med rätt kunskaper och förmågor skapar det möjligheter för en upplevd hälsa.
Resultatet av undersökningen har besvarat studiens frågeställningar och givit en bild av elevers upplevelser av undervisning angående kosthållning. Samtidigt har det uppenbarats nya frågor och undersökningsmöjligheter som kan tänkas vara fruktbara inom framtida forskning. Framförallt hade det varit intressant att komplettera studiens resultat med ett lärarperspektiv. Trots att kosthållning är ett centralt innehåll i kursen menar studiens deltagare att det endast undervisas om det vid enstaka tillfällen om ens några. En uppenbar fråga att ställa är hur det kommer sig och hur det kan förklaras utifrån ett lärarperspektiv. Delar lärarna inte elevernas uppfattningar angående att området bör få fler lektioner och mer undervisningstid, utan anser de att andra områden är viktigare och således prioriteras eventuellt kosthållning bort en aning. Likaså hade det varit intressant att undersöka utifall lärarna delar elevernas syn på innehållet i undervisningen om kosthållning. Menar lärare att det viktigaste är att undervisa om mat och matvanors kroppsliga påverkan och att lära elever äta mer grönsaker, eller vill de egentligen
beröra området utifrån fler perspektiv och koppla samman det med ett salutogent perspektiv på hälsa. Kanske är det så att ämnets övriga centrala områden prioriteras och är så pass tidskrävande att det helt enkelt inte finns tid över för mer undervisning om kosthållning. Ytterligare en potentiell studie som hade varit intressant utifrån studiens resultat är att
undersöka lärarnas egna kunskaper, intresse och syn på kost och matvanor. Påverkar dessa på något vis hur mycket tid som ges och vad som tas upp angående kost i ämnet.
Slutligen går det att konstatera att undervisning om kosthållning inom idrottsämnet är relativt outforskat och det finns många frågor som behöver svar utifall en mer helhetssyn angående området skall kunna ges. Dock är förhoppningen att den genomförda studien bidrar till att öka förståelsen och betydelsen av att börja diskutera möjligheter för en salutogen
kostundervisning. En sådan är av vikt om idrottsämnet skall skapa möjligheter för framtida samhällsmedborgare att uppleva hälsa i samband med mat och matvanor.
Referenslista
Antonovsky, Aaron (1996). ”The Salutogenic model as a theory to guide health promotion”,
Health Promotion International. Vol. 11, No. 1
Antonovsky, Aaron (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur
Bowes, Margot & Bruce, Judy (2011). ”Curriculum Liquefaction (Shifting Sands) in Senior School Physical Education in New Zealand: Critical Pedagogical Approaches and
Dilemmas”, Asia-Pacific Journal of Health, Sport and Physical Education, 2:3–4, 17–33. Brolin, Magnus (2014). Hälsoarbete i skolan – mer än motion, morötter och moral? Örebro: Örebro universitet.
Burrows, Lisette., Wright, Jan & Jungersen-Smith, Justine (2002). ” ”Measure Your Belly.” New Zeeland Children’s Construction of Health and Fitness”, Journal of Teaching in
Physical Education, 22, 39–48.
Burrows, Lisette., Wright, Jan & McCormack, Jaleh (2009). ”Dosing up on food and physical activity: New Zealand children’s ideas about ’health’”, Health Education Journal, 68(3), 157- 169.
Brülde, Bengt & Tengland, Per-Anders (2003): Hälsa och sjukdom – en begreppslig
utredning. Lund: Studentlitteratur.
Cale, Lorraine., Harris, Jo & Chen, Ming Hung (2014). ”Monitoring health, activity and fitness in physical education: its current and future state of health”, Sport, Education and
Society, 19:4, 376-397.
Darlington, Yvonne. & Scott, Dorothy (2002). Qualitative research in practice: stories from
Fitzpatrick, Katie & Burrows, Lisette (2017). ”Critical health education in Aotearoa New Zealand”, Sport, Education and Society, 22:5, 552-568.
Fitzpatrick, Katie & Tinning, Richard (2014). ”Health education’s fascist tendencies: a cautionary exposition”, Critical Public Health, 24:2, 132–142.
Fjellström, Christina (2003). Den glömda matfrågan. Hämtad 2019-11-18, från https://www.svd.se/den-glomda-matfragan
Folkhälsomyndigheten (2019). Folkhälsans utveckling.
Harris, Jo., Cale, Lorraine., Duncombe, Rebecca & Musson, Hayley (2018). ”Young people’s knowledge and understanding of health, fitness and physical activity: issues, divides and dilemmas”, Sport, Education and Society, 23:5, 407-420.
Harris, Jo & Leggett, Gemma (2015). ”Testing, training and tensions: the expression of health within physical education curricula in secondary schools in England and Wales”, Sport,
Education and Society, 20:4, 423-441.
Hooper, Oliver (2018). Health(y) talk: pupils' conceptions of health within physical
education. Loughborough University.
Kaveh, Mona (2018). Ätstörningar ökar – hälsohets tros bidra. SVT. Hämtad 2019-10-01, från https://www.svt.se/nyheter/inrikes/atstorningar-okar-halsohets-tros-bidra
Keating, Xiaofen Deng., Harrison, Louis.,Chen, Li.,Xiang, Ping.,Lambdin, Dolly.,
Dauenhauer, Brian., Rotich, Willy & Piñero, Jose Castro (2009). ”An Analysis of Research on Student Health-Related Fitness Knowledge in K–16 Physical Education Programs”,
Journal of Teaching in Physical Education, 28, 333–349.
Larsson, Staffan (2009) ”A pluralist view of generalization in qualitative research”.
Lindblom, Emma (2017). Hitta balans i ditt liv, man kan äta allt men inte jämt!
Runnersworld. Hämtad 2019-10-01, från https://runnersworld.se/blogg/hitta-balans-i-ditt-liv- man/
Livsmedelsverket (2012). Nordiska näringsrekommendationer 2012.
McCuaig, Louise & Quennerstedt, Mikael (2018). ”Health by stealth – exploring the
sociocultural dimensions of salutogenesis for sport, health and physical education research”,
Sport, Education and Society, 23:2, 111-122.
Medin, Jennie & Alexanderson, Kristina (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande: en
litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.
Piko, Bettina F. and Bak, Judit (2006). ” Children’s perceptions of health and illness: images and lay concepts in preadolescence”, Health Education Research, Vol.21 no.5, 643–653. Powell, Darren & Fitzpatrick, Katie (2015) ”‘Getting fit basically just means, like, nonfat’: children's lessons in fitness and fatness”, Sport, Education and Society, 20:4, 463-484. Quennerstedt, Mikael (2002): Att styra hälsa. I Göran Patriksson, red: Aktuell
beteendevetenskaplig idrottsforskning, s 145–166. Lund: SVEBI.
Quennerstedt, Mikael (2006). Att lära sig hälsa. Örebro: Örebro universitet.
Quennerstedt, Mikael., Öhman, Marie & Eriksson, Charli (2008). ”Physical Education in Sweden - national evaluation”, Education-line. 1:17.
Rendahl, Jenny (2018). Vem och vad kan man lita på?: ungdomars förhållningssätt till
budskap om mat och ätande utifrån ett forskarinitierat rollspel. Diss. Göteborg: Göteborgs
universitet, 2018. Göteborg.
Ritchie, Jane & Lewis, Jane (2003). Qualitative research practice. A Guide for Social Science
Sander, Erik (2018). Att äta har förändrats. Hämtad 2019-11-18, från https://tyngre.se/artikel/att-ata-har-forandrats/
Skolinspektionen (2010). Mycket idrott och lite hälsa. Skolinspektionens rapport från den
flygande tillsynen i idrott och hälsa.
Skolinspektionen (2018). Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7-9. Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011.
Svensson, Ylwa (2015). Ohälsosam träningshets. SVT. Hämtad 2019-10-01, från https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/ohalsosam-traningshets
Swartling Widerström, Katarina (2005): Att ha eller vara kropp? En textanalytisk studie av skolämnet idrott och hälsa. Örebro: Örebro Studies in Education, 11.
Thedin Jakobsson, Britta (2012) ”Att undervisa i hälsa”, i Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (red.) (2012). Idrottsdidaktiska utmaningar. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
Thedin Jakobsson, Britta (2005). Hälsa - vad är det i ämnet idrott och hälsa?: en studie av
lärares tal om ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Idrottshögskolan.
Webb, Louisa., Quennerstedt, Mikael & Öhman, Marie (2008). ”Healthy bodies: construction of the body and health in physical education”, Sport, Education and Society, 13:4, 353-372. Webb, Louisa & Quennerstedt, Mikael (2010). ”Risky bodies: health surveillance and teachers embodiment of health”, International Journal of Qualitative Studies in Education, 23:7, 785-802.
Welch, Rosie & Wright, Jan (2011). ”Tracing discourses of health and the body: exploring pre-service primary teachers' constructions of ‘healthy’ bodies”, Asia-Pacific Journal of
Westlund, Ingrid (2015). ”Hermeneutik” i Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.
Wright, Jan., O’Flynn, Gabrielle & Macdonald Doune (2006). ”Being Fit and Looking Healthy: Young Women’s and Men’s Constructions of Health and Fitness”, Sex Roles, 54: 707–716.