Slutsatser och fortsatta forskningsområden Med avsikt på studiens ringa omfattning och den samhälleliga situationen

presenterar studiens resultat en exempelbild av hur genusarbetet kan ta sig uttryck i den pedagogiska lärmiljön inomhus och bör därmed tolkas i liknande linje. För att få en total bild över vilket lärmaterial som finns representerat på svenska förskolor och vilka olika strategier som används kring genusarbetet av verksamma förskollärare krävs en större studie än denna som begränsas av en kort tidsangivelse inom ramen för en C-uppsats på förskollärarutbildningen. Frågor vi ställde oss inför denna studie var, hur barnen i förskolan ges möjligheter att förvärva sina könsidentiteter inom förskolepedagosikt område och hur verksamma förskollärares genusarbete återspeglas i den pedagogiska lärmiljön inomhus, dels genom vilket tillgängligt material barn möter samt hur skilda resonemang kring det genuspedagogiska arbetet kan te sig hos verksamma förskollärare.

Sammanfattningsvis beskrivs en intention och önskan om ett jämställdhetsarbete där alla ges samma förutsättningar och villkor oavsett kön. Det de genomgångna

studierna och till viss del även det framkomna resultatet ger sken av är däremot att resultatet är belagt med ett framtidsperspektiv, det vill säga att - jämställda framtida vuxna - är det som är målet med förskolans jämställdhetsarbete eftersom

jämställdhetsarbetet i sig, tämligen vanligen, inte är jämställt. Studien presenterar exempelvis hur jämställdhetsarbetet inte kan ses som jämställt genom

resonemangen om vad pojkar respektive flickor behöver, det vill säga att de två könsgrupperna, pojkar och flickor, särskiljs och därmed inte behandlas som den homogena jämställda grupp barn enbart bestående av just barn som de verksamma förskollärarnas tydligt poängterar som viktig utgångspunkt i sitt genusarbete. Det denna studies resultat framkommit är att det finns vitt skilda strategier i

arbetssättet men att dessa trots sina olikheter arbetar utifrån samma mål, att alla barn ska ha tillgång till allt material och få känna att de har samma möjligheter oavsett kön, men att det diskuteras för och emot hur den ger möjlighet för utökade repertoarer och färre begränsningar. Studien visar på att samtliga verksamma förskollärare på något sätt arbetar med genus och jämställdhetsfrågor som förskolans läroplan skriver fram som centralt för verksamheten (jfr. Skolverket, 2018).

I en fortsatt forskning vore det även intressant att intervjua de barn som vistas i dessa olika miljöer skapade genom dessa tre olika genuspedagogiska strategier för att ta del av deras perspektiv och upplevelser, men även att följa dessa barns genusutveckling när de blir äldre, då denna studie utgår från ett

förskollärarperspektiv och inte berör barnens perspektiv. Intressanta frågeställningar skulle exempelvis kunna vara kring huråvida diskursen om könsneutralitet

begränsar barns möjligheter till erfarenheter av hela spannet könsidentiteter, samt hurrepertoar och erfarenheter av gränsöverskridning utmanas och utökas i en verksamhet där inga könsstereotypa ytterligheter ges utrymme.

8 Referenser

Alanazi, D., Alghamdi, R. & Alghamdi, A. (2020). "Teacher Perceptions of Gender Roles, Socialization, and Culture during Children's Physical Play", International

Journal of the Whole Child, vol. 5, no. 1, pp. 28-38.

Allwood, C. M. & Erikson, M. G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori - för

psykologi och andra beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur AB.

Blakemore J.E.O., Centers R.E. (2005). “Characteristics of Boys’ and Girls’ Toys”,

Sex Roles, Vol. 53, Nos. 9/10.DOI: 10.1007/s11199-005-7729-0

Chapman, R. (2016). "A Case Study of Gendered Play in Preschools: How Early Childhood Educators' Perceptions of Gender Influence Children's Play", Early Child

Development and Care, vol. 186, no. 8, pp. 1271-1284.

DOI:10.1080/03004430.2015.1089435

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt

inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.

Dinella, L. M. & Weisgram, E. S. (2018). “Gender-Typing of Children’s Toys: Causes, Consequences, and Correlates”. Sex roles, 79(5), pp.253–259. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1007/s11199-018-0943-3

Edström, C. (2014). "Pedagogues' Constructions of Gender Equality in Selected Swedish Preschools: A Qualitative Study", Education Inquiry, vol. 5, no. 4, pp. 535-559. DOI:10.3402/edui.v5.24618

Edwards, A. (2008). Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Natur och Kultur.

Eidevald, C. (2011). “Anna bråkar!” - att göra jämställdhet i förskolan. Stockholm: Liber AB.

Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (2015). Att bli förskollärare - mångfacetterad

komplexitet. Stockholm: Liber AB.

Golombok & Rust (1993). “The Measurement of Gender Role Behaviour in Pre-School Children: a Research Note”, J CkM Psychot Psychtat, vol. 34, no. 5, pp 805-811. https://www.psychometrics.cam.ac.uk/system/files/documents/psai1.pdf

Granholm, E. (2007). På genusäventyr, Metodbok för drama och genus i förskolan. Stockholm: Natur och Kultur.

Günther-Hanssen, A., Danielsson, A.T. & Andersson, K. (2020). "How Does Gendering Matter in Preschool Science: Emergent Science, 'Neutral' Environments and Gendering Processes in Preschool", Gender and Education, vol. 32, no. 5, pp. 608-625. DOI:10.1080/09540253.2019.1632809

Hedlin, M. (2010). Lilla genushäftet 2.0 - Om genus och skolans jämställdhetsmål. Kalmar: Linnéuniversitetet.

Hirdman, Y. (2004). Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala

underordning.

http://ub016045.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/viewFile/1490/1303 [2021.02.01]

Hägglund, S. (2015). Förskolan som samhällsrum. I Att bli förskollärare.

Mångfacetterad komplexitet. (red. Engdahl, I & Ärleman-Hagsèr, E). Stockholm:

Liber AB.

Kihlström, S. (2007). Fenomenografi som forskningsansats. I Lära till lärare: att

utveckla läraryrket vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (red.

Dimenäs, J.) Stockholm: Liber.

Krenz, A. (2017). Lektion 3: Genushistoria - begrepp - genussystem [video].

https://www.bing.com/videos/search?q=yvonne+hirdman+genussystemet&&view= detail&mid=B5F08E9A094A2167894BB5F08E9A094A2167894B&&FORM=VR DGAR&ru=%2Fvideos%2Fsearch%3Fq%3Dyvonne%2520hirdman%2520genussy stemet%26qs%3Dn%26form%3DQBVR%26sp%3D- 1%26pq%3Dyvonne%2520hirdman%2520genussystemet%26sc%3D2-28%26sk%3D%26cvid%3D0D054A45FD284D3E84792947B2CA7C81 [21.02.17]

Odegard, N. (2012). "When Matter Comes to Matter -- Working Pedagogically with Junk Materials", Education Inquiry, vol. 3, no. 3, pp. 387-400.

DOI:10.3402/edui.v3i3.22042

Pramling Samuelsson, I. (2015). Från fenomenografi till utvecklingspedagogik. I Att

bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet. (red. Engdahl, I & Ärleman-Hagsèr,

E). Stockholm: Liber AB.

Rantala, A. & Heikkilä, M. (2020). "Agency, Guidance and Gender -- Interrelated Aspects of Early Childhood Education Settings", Education 3-13, vol. 48, no. 4, pp. 483-493. DOI:10.1080/03004279.2019.1620305

Rogošic, S., Maskalan, A. & Krznar, T. (2020). "Preschool Teachers' Attitudes towards Children's Gender Roles: The Effects of Sociodemographic Characteristics and Personal Experiences of Gender Discrimination", Problems of Education in the

21st Century, vol. 78, no. 3, pp. 410-422.

Sandstrom, M., Stier, J. & Sandberg, A. (2013). "Working with Gender Pedagogics at 14 Swedish Preschools", Journal of Early Childhood Research, vol. 11, no. 2, pp. 123-132. DOI:10.1177/1476718X12466205

Sheridan, S. & Williams, P. (2018). Undervisning i förskolan - En kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.

Shutts, K., Kenward, B., Falk, H., Ivegran, A. & Fawcett, C. (2017), "Early preschool environments and gender: Effects of gender pedagogy in Sweden",

Journal of experimental child psychology, vol. 162, pp. 1-17.

DOI:10.1016/j.jecp.2017.04.014

Skolinspektionen (2017). Förskolans arbete med jämställdhet. Stockholm: Skolinspektionen. https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut- rapporter-stat/granskningsrapporter/tkg/2017/jamstalldhet/jamstalldhet-i-forskolan.pdf Diarienummer: 400-2015:6591 [2021.01.20]

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan, Lpfö 18. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket (2020). Jämställdhet i förskolan - Stöd i arbetet.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/jamstalldhet-i-forskolan [2021.01.20]

Sotevik, L., Hammarén, N. & Hellman, A. (2019). "Familiar Play: Age-Coded Heteronormativity in Swedish Early Childhood Education", European Early

Childhood Education Research Journal, vol. 27, no. 4, pp. 520-533.

DOI:10.1080/1350293X.2019.1634239

SOU. (2006:75). Jämställdhet i förskolan - om betydelsen av jämställdhet och genus

i förskolans pedagogiska arbete. Stockholm: Fritzes.

https://www.regeringen.se/49b71d/contentassets/c1c17b2298f8467ebab019c9aafe3f 0e/jamstalld-forskola---om-betydelsen-av-jamstalldhet-och-genus-i-forskolans-pedagogiska-arbete-sou-200675 [2021.01.20]

Spinner, L., Cameron, L. & Calogero, R. (2018). “Peer Toy Play as a Gateway to Children’s Gender Flexibility: The Effect of (Counter)Stereotypic Portrayals of Peers in Children’s Magazines”. Sex Roles 79, 314–328 .

https://doi.org/10.1007/s11199-017-0883-3

Säljö, R. (2014). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I Lärande skola

bildning, grundbok för lärare (red. Lundgren, U. & Säljö, R. & Liberg, C.)

Stockholm: Natur och kultur.

Trawick-Smith, J., Wolff, J., Koschel, M. & Vallarelli, J. (2015). "Effects of Toys on the Play Quality of Preschool Children: Influence of Gender, Ethnicity, and Socioeconomic Status", Early Childhood Education Journal, vol. 43, no. 4, pp. 249-256. DOI:10.1007/s10643-014-0644-7

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm:

Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/16101 03120390/Forskningsetiska_principer_VR_2002.pdf

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God -forskningssed_VR_2017.pdf

Vetenskapsrådet (2020). Beakta köns- och genusperspektiv. https://www.vr.se/soka-finansiering/krav-och-villkor/beakta-kons--och-genusperspektiv.html [2021.01.20]

Wernersson, I. (2014). Genusordning och utbildning. I Lärande skola bildning,

grundbok för lärare (red. Lundgren, U. & Säljö, R. & Liberg, C.) Stockholm: Natur

och kultur.

Wong, W. I. & Hines, M. (2015). “Preferences for Pink and Blue: The Development of Color Preferences as a Distinct Gender-Typed Behavior in Toddlers”, Archives of sexual behavior, 44(5), pp.1243–1254. DOI: 10.1007/s10508-015-0489-1

Bilaga 1 - Intervjufrågor (med tillhörande tänkbara följdfrågor)