Stereotyper blandas

Resonemangen inom denna kategori består av en något högre grad

genusmedvetenhet än ovanstående i planeringen och organiseringen av den pedagogiska lärmiljön inomhus på förskolan. Resonemangen om lärmiljöer och arbetet med genus är planerat utifrån ett könsneutralt perspektiv där blandningen och den medvetna sammansättningen av könsstereotypt material anses ge en könsneutralisering. Inom denna kategori där könsstereotyper tillåts men konsekvent blandas tydliggör betydelsen av genusmedvetenhet i de verksamma förskollärarnas resonemang om det praktiska arbetet i verksamheten efter det att miljöerna är skapade, i såväl mindre uppdelade barngrupper som dess sammansättning. Genus som begrepp ses inom kategorin som det sociala könet med möjligheter att påverka och bli påverkad på, samt som ett förhållningssätt för att medvetet synliggöra varandras olikheter i avsikt att tillvarata, utmana och utvecklas med och av varandra i sitt identitetsskapande.

5.2.2.1 Pedagogisk lärmiljö

I de verksamma förskollärares resonemang om organiseringen av den pedagogiska lärmiljön inomhus förekommer tal om att stereotyper tillåts men med en

medvetenhet om att blanda dem för ett neutralt intryck. F3 talar om en medvetenhet kring material samt vilket syfte det har och beskriver det på följande sätt:

“man ska inte ta bort dockor, och man ska inte ta bort bilar bara för att det är typiskt traditionellt sätt flick- och pojksaker. Utan däremot skapa miljöer där man kan använda båda, i miljön liksom, och tillföra saker i stället”

F2 beskriver de gränsöverskridande möjligheter barn ges i sin blandade lärmiljö

“vi har ju dockor i byggrummet också där dockorna ska vara med och bygga o barbiedockor har vi faktiskt /.../ vi har ju lite djur, små gubbar /.../ utklädningskläder finns ju, tex både prinsessor, spiderman, batman, doktorskläder, så att man liksom kan va det man vill”

Det gränsöverskridande resonemanget genom stereotypers sammanblandning, återfinns även hos F4 som med undantag för ett dinosauriehotell, med

maskulina plastdjur i ett feminint dockhus, enbart har könsneutralt material, där dinosauriehotellet menar på att möjliggöra omsorgsrelaterade rollekar även för pojkar.

De verksamma förskollärarnas resonemang signalera att könsstereotypers närvaro bidrar till barns möjlighet att utvecklas med och av såväl den egna

könstillhörighetens stereotyper som av det motsatta könets. Resonemangen ger en bild av det totala intrycket i lärmiljön inomhus betydelse, där materialet först

särskiljt från sitt sammanhang kan indikera en förekomst av genussystemets såväl hierarki som isärhållning. Isärhållning ses genom att stereotypt material förekommer som kan knytas till respektive kön, medan hierarkin antas minska när isärhållandet suddas ut i och med en medveten styrning av materialets sammanblandning. I styrningen mot materialets sammanblandning talar de verksamma förskollärarna inom denna kategori även om hur de utformar den fysiska miljön i avsikt att främja detta arbete.

F3 beskriver den fysiska miljöns betydelse till kreativa möten med materialet i varierande zoner:

“vi har liksom inte så mycket saker i rummen, utan barnen får istället ha tillgång till leklådor/../ material som passar antingen temat, eller material som är utvecklande på andra sätt, men könsneutralt liksom”

F2 o andra sidan organiserar sitt material tillgängligt för barnen där de skilda zoners sammanblandning ger fördelaktigt lärande hos barnen:

“det här att kunna liksom va i köket och laga mat samtidigt som man kan gå till byggrummet och bygga eller se vad är det som dom bygger med så dom liksom ser och lär av varandra, tar efter varandra”

Resonemangen ovan talar för att även lyfta den fysiska miljöns utformning i diskussionen för att genusarbetet ska återspeglas i den pedagogiska lärmiljön inomhus, där varierande tillvägagångssätt kan förekomma i arbetet med att åstadkomma en könsneutral miljö genom medveten sammanblandning av

könsstereotypt material. Vilka på vartdera sättet kan sägas vara en väg att gå i avsikt att nå ett utsuddande av genussystemets isärhållning och hierarki.

5.2.2.2 Förskollärares tillvägagångssätt i skapandet av den pedagogiska lärmiljön inomhus

Inom kategorin för stereotypers sammanblandning är det uttalade syftet att alla barn kan jobba med allt material. Vikt läggs vid närvarande pedagoger, dess medvetenhet samt hur miljöer och arbete byggs för att överbrygga rådande strukturer.

F3 beskriver bland annat ett av avdelningens syften när andra utmanande

lärandemöjligheter ges utanför det barnen brukar välja och är vana vid genom ett könsneutralt arbetssätt:

“vi tänker så mycket könsneutralt som möjligt /.../ och ge dem andra möjligheter att utvecklas, för vi jobbar ju med utveckling /.../ och utbildning /.../ det viktigaste är ju att alla ska ha tillgång till alla lekmiljöer och rum”

Att utmana och erbjuda andra möjligheter till erfarenheter ges också av F2 som menar att de erfarenheter hemmet ger kan skilja sig åt från förskolans normer:

“Det kan bli en krock ibland, men den krocken kan vi på ett bra sätt gå över och visa på olikheter, ja såhär kan det vara hemma men såhär kan det också va, det beror ju på vad du vill, vad är du intresserad av /.../ viktigt det är att vi är där och sätter ord på det vi gör och att vi stärker barnen i deras självkänsla och deras självmedvetande för att kunna utvecklas till reflekterande individer”

Resonemangen de verksamma förskollärarna för handlar också om hur deras medvetenhet är avgörande för vilken utbildning och kvalitet på undervisning barn ges i genusarbetet. De verksamma förskollärarna resonerar därtill om att

genusarbete inte är ett område som ligger utanför ordinarie undervisning utan som en integrerad del under hela dagen. F3 förklarar ett arbete med lekgrupper som en viktig del i det arbetet:

“just för att skapa variation /.../ vi försöker hela tiden att variera, både lekgrupperna och lekrummen”

“det viktigaste i alltihopa /.../ det är det här med att barn ska liksom känna sig trygga, och våga liksom utmana sig till sånt som de kanske inte gör hemma eller i andra sammanhang /.../ att man då vågar utmana sig och stärka deras självkänsla och självtillit i det här”

F4 lyfter också resonemang om lekgruppers funktion i styrda aktiviteter utifrån ett specifikt gränsöverskridande syfte:

“det handlar också om de styrda aktiviteterna, att erbjuda miljöerna i den fria leken är en sak men att använda sin miljö när du planerar en aktivitetet /.../ så kanske jag planerar in att idag så kommer fyra pojkar vara i den här miljön, vi ska leka mamma pappa barn /.../ och där hjälper jag dem in”

Resonemangen talar för en strategi kring att dela barnen i mindre grupper för att integrera genusarbetet i den dagliga verksamheten i avsikt att genomföra ett för barnen okonstlat genusarbete, vilket enligt F3 kan vara lite “känsligt”. Stöttande pedagoger och lärmiljöer tenderar i de verksamma förskollärarnas resonemang bli ledord.

“barn gör ju det vi gör, inte det vi säger” (F3)

och liknande beskriver F2:

“det är hur vi är mot varandra, det skapar ju hur barnen också är mot varandra”

I förskollärarnas tal om hur de praktiskt genomför sitt genusarbete synliggörs deras försök i att förminska genusrelaterade hierarki och rentav utmana dem för att erbjuda barnen möjligheter att erfara motsatta förhållanden också. Arbetet med att integrera stereotyper och neutralisera verksamheten kan därmed sägas utföras av den vuxnes medvetna styrning snarare än av materialet i sig.

F3 uttrycker det i termer av att de:

“Utmana en annan typ av lek/.../ en stund”

och ger som exempel:

“det vet vi ju att det även är pojkar som kanske då som är jätteintresserade av det här (hur bebisar blir till, vår anm.), har pratat och tittat i den här boken, och då kanske just dom får den (leklådan, vår anm.) först”

F4 håller också ett resonemang kring hur materialet introduceras i miljön och att det kan påverka vem som får tillgång till materialet och exemplifierar ett bilgarage med tillhörande bilar:

“börjar du med pojkarna eller börjar du introducera det nya materialet för flickorna. Så kanske det gör att de (flickorna, vår anm.) naturligt kommer vilja använda det, för de har redan fått den inbjudan till det”

Genussystemets isärhållande kan i dessa exempel belysas utifrån de verksamma förskollärarnas resonemang om att trots allt skilja på pojkar och flickor. Ett feminint material ges med förtur till pojkarna, respektive ett maskulint material som ges med förtur till flickor, vilket enligt förskollärarna menar syfta till att utmana genussystemets rådande hierarkiska normer och mönster men presenteras i termer av isärhållande.

5.2.2.3 Reproducerande och nyskapande av normer

Inom kategorin finns det reproducerande tendenser men även möjligheter för nyskapande, då de olika materialen möter varandra på annorlunda och ej invant vis. På följande sätt synliggörs olika grader av isärhållande och hierarkiska mönster i enlighet med Hirdmans genussystem i de verksamma förskollärarnas resonemang inom kategorin för stereotypers blandning.

F2 beskriver ett visst isärhållande i zonen med tågbana, bygg och konstruktion och bilar men ser även en vidare lek när flera material är tillgängliga samtidigt, utifrån följande resonemang:

“det ska ju också vara tillåtet, vi måste ju utgå från intresset och så e det ju att man tar till klossar, så det blir ju inte bara bilar och djur och så, så det blir ju en fantasilek på ett annat sätt ändå, det blir ju inte bara bilar”

F3 beskriver också att det förekommer ett visst isärhållande men är noga med att poängtera att det sker på ett generaliserande plan. Isärhållandet återfinns framför allt i miljöer som inbjuder till mycket rörelse kontra miljöer som erbjuder mer stillsamma aktiviteter utifrån följande resonemang:

“det blir ju att man generaliserar lite då, men ofta ska jag väl säga, så har vi ett rum som pojkarna gärna väljer, eller dom flickorna som är mer, eh, mer fysiskt aktiva /.../ i det rummet så är det ju mer rollek som förekommer, och den, den lockar mer

till det kan man väl säga, det är en större yta att vara på, och dom ofta kanske väljer en leklåda som har med rollek att göra eller med vilda djur /.../ vi har ofta lite temabaserade rolleks-material i det rummet, som finns alltid, och då blir det ofta att dom leker den leken men att den blir väldigt väldigt vild” “för att generalisera, så är det ju, flickor väljer gärna, eller många av dem iallafall, eller framförallt men barn som tycker om lugnare aktiviteter, går ju gärna in i vårt rum där vi har mycket skapandematerial, eller där dom har sina egna

pyssellådor till exempel /.../ eller sitta och bygga med plusplus eller med lego eller lite sådana aktiviteter”

De verksamma förskollärarna resonerar kring huruvida det är fördelaktigt eller inte att tillåta könsstereotypt material på förskolor. En förskollärare problematiserar exempelvis resonemanget kring barbiedockors varande eller icke varande inom förskolans verksamhet.I ett analytiskt perspektiv kan det ses som ett material som har tydlig sammankoppling till flickors lek och därmed ett isärhållande material, men i förskollärarens resonemang synliggörs ett tillåtande klimat där samtliga barn inte bara tillåts att nyttja specifikt material utan också ses som självklara aktörer i ett gemensamt meningsskapande. F3 resonerar på liknande sätt över könsbetingat material i barnens meningsskapande genom ett exempel kring hur barn blir till, kommet ur ett intresse som funnits i barngruppen.

“vi har haft en bok som handlar om hur barn blir till och det har varit ett väldigt stort intresse/.../ då leder ju det ofta in till /../ leken med bebisar och då kanske man vill ha dockor /.../ då är ju inte tanken att dockorna ska va för just flickorna, utan vår tanke är ju att det ska vara som ett komplement till deras intresse av hur ett barn blir till”

Det som synliggörs i resonemangen är vikten av ett problematiserande förhållningssätt över könsstereotypiskt material snarare än ett oreflekterat borttagande för sakens skull.

“ibland börjar jag liksom ifrågasätta hur vi tänker när vi tar bort vissa material som vi inte reflekterat över” (F2)