Slutsatser

I uppsatsen har vi utgått från tre frågeställningar; vilka krav ställer traditionsprincipen respektive avtalsprincipen på köp av lösöre för att en förvärvare ska erhålla sakrättsligt skydd mot säljarens borgenärer, vilka skäl samt konsekvenser skulle en övergång till avtalsprincipen kunna medföra samt om det finns tillräckliga skäl som motiverar en övergång från traditionsprincipen till avtalsprincipen. Syftet med uppsatsen har varit att redogöra och analysera problematiken kring dessa frågeställningar.

Den första frågeställningen har besvarats i uppsatsen. Kravet som traditionsprincipen ställer för att en köpare ska erhålla sakrättslig skydd är att köparen får besittning över egendomen. Lämnar köparen däremot lösöret kvar hos säljaren av olika anledningar är han inte skyddad mot säljarens borgenärer vid en eventuell exekution. Denna åtgärd betecknas som sakrättsligt moment och det är i samband med att detta moment sker som tradition anses ha skett. Olika krav ställs på sakrättsligt moment för giltigt tradition samt olika skäl för att dessa moment måste gälla. Däremot ställer avtalsprincipen endast krav på att ett köpeavtal ska komma till stånd för att förvärvaren ska vara skyddat gentemot säljarens borgenärer.

Den andra frågeställningen har delvis besvarats. Övergången till avtalsprincipen medför ett skydd för köparen som har erlagt betalning för den köpa varan. Däremot antas principen bland annat ha till följd större problem med skenöverlåtelser, samt svårigheter gällande säkerhetsöverlåtelse.

Den tredje frågan har besvarats i uppsatsen. Traditionsprincipen har nackdelar såsom att den försvårar handeln med lösöre. Ett köpt lösöre som lämnas kvar hos säljaren måste registreras hos en myndighet för att få överlåtelseavtal till stånd. Registreringen brukar i praktiken aldrig ske. Därmed förlorar köparen sin rätt till den köpta varan samt förskottsbetalningen.

Traditionsprincipen förorsakar också en konkurrensnackdel för svenska exportföretag då de flesta länderna tillämpar ett system som bygger på en avtalsprincip.

47 Vi anser att avtalsprincipen är enklare och mer logisk än traditionsprincipen. Krav på besittningsövergång för att en köpare ska bli skyddad mot säljarens borgenärer har funnits sedan länge i samhället, men kan enligt vår mening betraktas som gammalmodigt idag. Att traditionsprincipen har existerat sedan länge talar enligt vår mening inte för ett bevarande av denna princip. Eftersom avtalsprincipen är lätt tillämpbar och konkret kan näringsidkare därmed lägga mer fokus på att upprätta avtal med uppdelat ansvarsområde för olika situationer som kan uppstå. Vi anser därmed att traditionsprincipen fortfarande bör beaktas, men att avtalsprincipen ska ha en mer central funktion i samhället än vad den har idag då den kan anses vara mer förmånlig vid konsumentköp.

Den aktuella rättsordningen är inte inrättad efter dagens samhälle. Att motverka skentransaktioner samt andra former av undandragande kan ske genom befintliga regler. Det anses ej vara välgrundat att all handel med lösöre ska drabbas när det endast gäller motverkandet av undandraganden. Kravet på tradition tycks stå annorlunda uttryckt i förhållanden till de syften som det hänför sig till. När det gäller den samhällsekonomiska bedömningen pekar den i samma riktning, det vill säga att övergången till avtalsprincipen skulle vara till fördel för samhällsekonomin.

Även om den nuvarande rättsordningen har varit gällande sedan länge, förekommer det nu skäl att förorda övergången till en ny ordning som tycks vara bättre lämpad efter samhälle och mer naturlig. Svensk rättsordningen måste alltså följa marknadens utveckling.

48

KÄLLFÖRTECKNING

Direktiv

Kommittédirektiv 2013:28 Köparens rätt till varor i förhållande till säljarens borgenärer.

Propositioner

Prop. 2001/02:134 s. 72. Ändringar i konsumentköplagen.

Statens offentliga utredningar

SOU 1995:11 Nya konsumentregler – Preskription. Garantier m m. Borgenärsskydd.

SOU 2015:18 Lösöreköp och Registerpant.

Litteratur:

Artiklar

Gregow, Torkel, Avtalsprincipens fördelar, SvJT 2013 s. 1062-1073.

Jareborg, Nils, Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT 2004 s. 1ff.

Johansson, Svante, En återgång till avtalsprincipen? SvJT 2005 s. 319.

Mattson, Dag, Traditionsprincipen eller avtalsprincipen? SvJT 2013 s. 1044.

Mellqvist, Mikael, Diocletianus vs. Grotius – om den sakrättsliga traditionsprincipens berättigande, SvJT 2010 s. 217-244.

Myrdal, Staffan, Oklarheter med traditionsprincipen, SvJT 2013 s. 1074.

Olsen, Lena, Rättsvetenskapliga perspektiv, SvJT 2004 s. 105.

Sandgren, Claes, Om teoribildning och rättsvetenskap, JT nr 2 2004-05.

Sandgren, Claes, Är rättsdogmatiken dogmatisk? JT nr 04-05-2005.

Vargö, Daniel, Traditionsprincipens fördelar, SvJT 2013 s. 1057.

Böcker

Aarnio, Om rättssystemets slutna karaktär, i rättsdogmatikens alternativ, Tammerfors 1988.

49 Bo Hanson, Dogmatisk metod inom teologi och juridik, Retfoerd nr 44, 1989 s. 4-15 (s. 7) Folkesson, Enar, Företaget i ekonomisk kris: en inblick i insolvensjuridiken, Uppl 7, 2008.

Göranson, Ulf, Traditionsprincipen: De svenska reglerna om köparens skydd mot säljarens borgenärer i komparativ och historisk belysning, Uppsala 1985.

Hellner, Jan, Metodproblem i rättsvetenskap - studier i förmögenhetsrätt, 2001.

Henriksson, Per, Sakrättsliga moment: och deras ekonomiska konsekvenser, Stockholm 2009.

Hessler, Henrik, Allmän sakrätt, Stockholm 1973.

Håstad, Torgny: Sakrätt avseende lös egendom, Uppl. 6, Stockholm 2002.

Korling, Fredric, Zamboni, Mauro, Juridisk metodlära, Uppl. 1, Lund 2013.

Millqvist, Göran, Sakrättens grunder: en lärobok i sakrättens grundläggande frågeställningar avseende lös egendom, Uppl. 7, Stockholm 2015.

Myrdal, Staffan, Borgenärsskyddet: om principerna för skyddet mot överlåtarens och pantsättarens borgenärer, Stockholm 2002.

Undén, Östen, Svensk sakrätt 1, Lös egendom, Fritze 1995.

Zetterström, Stefan, Sakrättens fyra huvudfall, Uppl. 3, Uppsala.

Rättsfallsförteckning NJA 1912 s. 156

NJA 1925 s. 130 NJA 1936 s. 112 NJA 1956 s. 485 NJA 1956 s. 770 NJA 1962 s. 669 NJA 1975 s. 638 NJA 1985 s.159 NJA 1986 s. 409 NJA 1991 s. 564 NJA 1997 s. 660 NJA 2000 s. 88 NJA 2007 s. 413 NJA 2008 s. 684

50 Enskilda justitieråds tillägg i avgöranden från Högsta domstolen

Håstad, Torgny: i NJA 2008 s. 684.